Stockholms akutsjukhus föreslås avbolagiseras
Mittenkoalitionen och Vänsterpartiet föreslår nu en avbolagisering av den egenägda akutsjukhusvården, S:t Eriks Ögonsjukhus och ambulanssjukvården. Syftet är att stärka samarbetet och minska dubbelstyrningen. Ärendet behandlas av regionstyrelsen den 20 februari.
– Pandemin visade att vården behöver samarbeta mer. En avbolagisering minskar onödig administration och möjliggör en bättre vård för patienterna och en förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonalen, säger Aida Hadžialić (S), finansregionråd.
– När alla medarbetare på akutsjukhusen får en och samma arbetsgivare underlättar det för samarbete kring kompetensförsörjning och utbildning. Istället för att ha flera olika system och kriterier för att exempelvis söka ST-tjänstgöring kan vi göra en samordnad process, säger Karin Fälldin (C), regionråd.
– Stockholms invånare förtjänar en bättre sjukvård där tid läggs på vård, inte administration. Det här förslaget kommer förenkla för sjukhusen att samarbeta och ge en god vård, säger Sandra Ivanovic Rubin (MP), sjukvårdspolitisk talesperson
– Det här är en förändring som sjukhusen själva har efterfrågat och det har varit en väldigt viktig fråga för Vänsterpartiet i vårt samarbete med Mittenkoalitionen. Vi är glada att nu se resultatet av det arbetet, säger Jonas Lindberg (V), regionråd.
I dag drivs majoriteten av Region Stockholms akutsjukhus som aktiebolag. Det har lett till konkurrens mellan sjukhusen, onödig administration och att vårdens samlade resurser inte används på bästa möjliga sätt. Därför föreslås det ändras.
De akutsjukhus som nu föreslås bli förvaltningar i stället för aktiebolag är Danderyds Sjukhus, Södersjukhuset, Södertälje Sjukhus och S:t Eriks Ögonsjukhus. En ny nämnd, akutsjukhusnämnden föreslås ansvara för dessa. Även Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) föreslås avbolagiseras och få en egen nämnd, ambulanssjukvårdsnämnden, AISAB. Verksamheterna behåller sina varumärken.
Förändringen ska stärka samverkan mellan sjukhusen och leda till att resurserna utnyttjas bättre än idag. Bland annat bedöms administrationen kunna effektiviseras så att mer resurser kan gå till vården. Därutöver skulle den egenägda sjukvården fungera som en enda vårdgivare och arbetsgivare. Det underlättar exempelvis åtkomst till patientinformation och ger nya möjligheter att arbeta med personalstrategiska frågor, inklusive kompetensförsörjning.
Avbolagisering ger även Region Stockholm bättre förutsättningar att både planera för och agera i kris eller krig. I ett kritiskt läge är det extra viktigt att kunna prioritera och nyttja lokaler och personal på ett så effektivt sätt som möjligt
Hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden föreslås ha kvar systemansvaret samt beställar- och uppföljningsansvaret för hela hälso- och sjukvården. Med förslaget förtydligas styrningen av vården då den föreslås ske via uppdrag beslutade i Region Stockholms budget i stället för via avtal. Detta tydliggör att verksamheterna agerar på uppdrag av regionfullmäktige.
Den nya organisationen för akutsjukhusen bedöms kunna förberedas under 2024 och vara på plats den 1 januari 2025. Förändringen som gäller AISAB väntas träda i kraft 1 januari 2026. Tidplanen för AISAB är senarelagd på grund av en redan pågående verksamhetsförändring. Processen för avtal och uppdrag genomförs under 2026.
Ärendet kommer att behandlas i regionstyrelsen den 20 februari och i regionfullmäktige den 13 mars.
Fakta om utredningen
Den parlamentariska utredningen var ett uppdrag till regionstyrelsen i Region Stockholms budget för 2023. I den parlamentariska arbetsgruppen har representanter från alla politiska partier löpande fått information om utredningsarbetet.
Utredningsarbetet har förankrats med ledningsgrupperna inom Region Stockholm, fackliga organisationer och samverkansgrupper.
I en delrapport identifierades utmaningar och problem med dagens styrning och presenterade förslag på hur styrningen kan utvecklas. Delrapporten remitterades till berörda verksamheter och 20 olika organisationer valde att skicka in remissvar.
