När vi ser på tv, lyssnar på radio och läser på nätet är det lätt att deppa ihop av alla negativa nyheter överallt. När det känns mörkt behöver vi hopp, inte hat. För mig är det viktigt att hitta lösningar och ta vara på glädjen på vägen, oavsett om det handlar om utveckling av appar, debatter i fullmäktige eller en fikastund på jobb. Humor kan både lätta upp och blotta tokigheter i resonemang.
Jag vill ta med mig mina 30 års erfarenhet från it-branschen till riksdagen så vi får beslut som är förankrade i verkligheten och tar sikte på att den digitala tekniken gör vardagen bättre och enklare för alla.
Det är oftast okunskap och rädsla för det nya som gör att politiker reflexmässigt vill hindra den digitala utvecklingen. Vi kan alla ha nytta av att tekniken utvecklas och därför är det viktigt att vi ser till att ha kunskap och förståelse för hur saker fungerar och vilka vägar det finns att gå.
Min synnedsättning ger mig det perspektiv som oftast saknas i politiken när det ska fattas beslut som påverkar personer med funktionsnedsättningar.
Det stöd som samhället tidigare gav personer med funktionsnedsättningar har reducerats till enskilda beslut som måste passa i budget, snarare än att man tar hänsyn till hur det påverkar helheten för den enskilde.
När man tar bort fragment ett och ett så blir helheten svagare och kostnaderna ökar samtidigt som människorna det handlar om inte ges möjlighet att vara en del av samhället, och inte kan utvecklas.