Miljöpartiet vill skapa bästa möjliga förutsättningar för barns utveckling, hälsa, trygghet och framtidstro. Samhällsproblem som kriminalitet och psykisk ohälsa kan förebyggas genom en stabil och väl utbyggd verksamhet med god kvalitet inom förskola, skola, elevhälsa, skolbibliotek, fritidshem och fritidsgårdar.
Förskolan har en viktig roll i att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Vi vet också att deltagande i förskola har betydelse för barnets framtida skolresultat. Varje barn måste bli sett och bemött utifrån just sitt sätt att vara. I förskola och skola är det barnets unika behov som ska styra vilket stöd som ges, oavsett eventuell diagnos eller funktionsnedsättning. Behöriga, och tillräckligt många, förskolelärare och lärare är avgörande för utbildningens kvalitet. För skolans samlade uppdrag måste även tillgången till kompletterande personer och kompetenser vara god, som speciallärare och specialpedagoger, skolbibliotekarier, skolsocionomer, kuratorer, logopeder, skolsköterskor, studie- och yrkesvägledare.
För att möta barns olika behov behöver även den fysiska miljön vara flexibel och tillgänglig. På ett par skolor i Jönköping finns nya så kallade modellklassrum, som har anpassats till att vara tystare och lugnare än vanliga klassrum. De är mycket uppskattade av både lärare och elever. Detta projekt behöver spridas till fler skolor och tillägnas mer resurser, för att få en jämlik tillgång till goda lärmiljöer. För att möta barns olika behov måste det finnas möjlighet att gå undan till en lugnare miljö. Det behövs generellt fler mindre grupprum på skolorna. Anpassning till modellklassrum och fler grupprum kan göras i samband med att mer resurser avsätts till underhåll av skolor, för att förbättra våra barns livs- och arbetsmiljö.
Trots olika insatser är skolresultaten fortfarande ojämlika. Pojkar presterar sämre än flickor, på gruppnivå. Barn och unga med utländsk bakgrund presterar sämre än barn och unga med svensk bakgrund, på gruppnivå. Dessa skillnader är inte acceptabla och måste motverkas. Skolan ska prioritera resurser för att utjämna skillnaderna. De skolor som har störst behov måste få mest resurser.
Arbetet med att utjämna skillnader hör delvis ihop med fysiska och pedagogiska resurser, som upprustning och anpassning av lokaler, läromedel och hjälpmedel, och att personalstyrkan är kompetent och tillräcklig. Men det är också viktigt att skolan arbetar aktivt med normmedvetenhet och värderingar (både bland personal och elever) för att skapa självkänsla och motivation som ökar lärlusten hos varje barn, oavsett kön, könsidentitet eller bakgrund.
Skolan behöver också ta ett ansvar för att garantera studiestöd och läxhjälp för barn som inte kan få stöd och hjälp av sina föräldrar eller närstående.
Miljöpartiet vill stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete, för att fånga upp elever som riskerar ohälsa och stödja elever som upplever ohälsa. Elevhälsans verksamhet ska garantera ett starkt och jämlikt stöd för alla elever i kommunen. Kostnaden för elevhälsa per elev är idag låg i förhållande i Jönköpings kommun jämfört med andra kommuner. Tillgången till olika kompetenser inom elevhälsan varierar stort mellan olika skolor i kommunen. Detta måste utjämnas. Skolans elevhälsoteam har också en viktig roll i arbetet med att ge riktat stöd åt elever med hög frånvaro. Elevhälsan har en nyckelroll i samverkan mellan kommun och region för att stödja barn och ungas hälsa, inte minst den psykiska hälsan.
Unga läser mindre och unga har en all sämre läsförståelse, visar undersökningar. Att kunna förstå, ta till sig och analysera texter är samtidigt en nödvändig kunskap i dagens informationssamhälle. Läsning kräver motivation, lust, träning och uthållighet. Därför är skolbiblioteken och dess bibliotekarier så viktiga för våra barns utveckling och livslånga lärande. Miljöpartiet tycker att bemannade skolbibliotek är en självklarhet på varje normalstor skola i landet och vill att det ska skrivas in i skollagen. Små skolor ska istället kunna samarbeta med ett annat bibliotek. Skolbibliotekens ställning är något Miljöpartiet bevakar och vill utveckla även i Jönköpings kommun.
Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan som stödjer barnens lärande och ger både social och språklig träning. Det kan fylla en viktig roll i att stötta de barnen som har tuffast förutsättningar att klara skolan. Men de barn som har störst nytta av fritidshem saknar ofta rätten att gå där. Ett barn med långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd, eftersom det i dag bara är barn vars föräldrar arbetar som har rätt att gå där. Vi vill att alla barn ska ha rätt till fritids, även när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga.
Vi vill också att kommunen satsar mer resurser för att stärka fritidsgårdarnas verksamhet. Fritidsledare och pedagoger har en unik förmåga att komma nära och samtala med barn och ungdomar utifrån deras perspektiv i en neutral miljö. Att bli sedd och lyssnad på och känna att man är behövd är grundläggande för psykisk hälsa och framtidstro. Det är också viktigt att bli utmanad och få prova på många olika saker för att hitta sin väg framåt i början av livet som vuxen. Vi är övertygade om att fritidsgårdarna här har en viktig uppgift att fylla med goda krafter och alternativ till mer negativa sidor i samhället. För att lyckas med detta är det viktigt att fritidsgårdarna är lättillgängliga och har generösa öppettider. Kommunen ska också ha en god och aktiv samverkan med föreningsdrivna fritidsgårdar, så kallade träffpunkter.
Försök med en annan filtrering eller sökning.
