Koll på klimatet tillsammans

Kommunen behöver ta ansvar för att samla in fakta om klimatbelastning och utsläpp i kommunen. Viktigt är också att informera, motivera och inspirera medborgare, föreningar och företag att vara med i klimatarbetet och bidra till en hållbar framtid. Därför vill Miljöpartiet att kommunen tar ansvar och avsätter resurser för detta arbete, som till exempel kan handla om att ingå ett klimatkontrakt tillsammans.

För att få del av medel, andras städers erfarenheter i Europa och Sverige och aktuell kunskap från forskarvärlden vill Miljöpartiet att kommunen ansöker om medlemskap i Viable Cities. Det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities är den hittills största satsningen som genomförts i Sverige på forskning och innovation om klimatneutrala och hållbara städer. Uppdraget är att snabba på klimatomställningen i städer till 2030, med digitalisering och medborgarengagemang som möjliggörare. Detta arbete görs tillsammans med kommuner, myndigheter, näringslivet, civilsamhället och 100-talet medlemsorganisationer.

Viable Cities är numera en av parterna i EU-satsningen Net Zero Cities. Dessa EU-medel och kunskaper skulle också Jönköping få del av om kommunen var medlem i Viable Cities. Sju städer i Sverige har hittills valts ut av EU:s Net Zero Cities att ”gå före”, bland annat Helsingborg, Gävle, Umeå och Lund. Staten utlyste 2021 en total budget på 100 miljoner riktat till kommuner som antagit utmaningen i Viable Cities.

Miljöpartiet vill att kommunen ska sätta mål om att bli klimatneutral i sin egen verksamhet till år 2030 och fossilfri som geografiskt område till år 2035. Det är en skärpning mot dagens mål för kommunen som geografiskt område: att utsläppen av växthusgaserna ska minska med 85 procent till år 2040 och som delmål med minst 50 procent till år 2030.

Nuvarande målsättning är inte tillräckligt ambitiös, om vi ska klara att leva upp till Parisavtalets strävan efter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Den tar inte heller hänsyn till överföringseffekter. Om man till exempel importerar en vara som tidigare tillverkats lokalt blir utsläppet utanför den egna kommungränsen. Därför är det viktigt att både sätta mål och utforma mätmetoder så att det blir en verklig minskning på totalen. Det räcker alltså inte att bara mäta det som kommer ut i avgasröret eller skorstenen, utan också vilka utsläpp vi som kommun, företag och medborgare orsakar när vi konsumerar varor och tjänster.

Miljöpartiet vill att kommunen söker medel för och projektleder återskapandet och eventuellt nyanläggningar av våtmarker. Bidrag kan sökas med upp till 90 procent kostnadstäckning, från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Miljöpatiet drev under sin tid i regeringen fram att medel ska fördelas till kommuner och markägare som vill återskapa och nyanlägga våtmarker.

Utdikningen av de naturliga våtmarkerna har pågått i århundraden. Både skogsmarker och odlingsmossar har dikats ur. Att människan under lång tid har sett till att avvattna landskapet har många negativa effekter. En effekt är att dessa mossar läcker ansenliga mängder metangas och koldioxid som är klimatbelastande. En annan effekt är att grundvattnet inte fylls på i den utsträckning som det skulle gjort med fler våtmarker i landskapet. En tredje effekt är att växter och djur i landskapet har minskat, eftersom våtmarkerna är nödvändiga för vissa arter.

Kommunen behöver avsätta medel för att upprätthålla en god kvalitet för koldioxidbudgeten över tid. Arbetet med koldioxidbudgeten kräver att man uppdaterar budgeten och har tillgång till data som beräknar den totala klimatbelastningen. För öka kunskaperna inför omställningen behöver tjänstemän och medarbetare i kommunen utbildning i hur man praktiskt ska minska utsläppen på respektive verksamhet. Med ökade kunskaper och mer miljö-  och klimatsmarta metoder kommer ofta också minskade kostnader.

Varje beslut som påverkar klimatbelastningen ska prövas mot målen i Parisavtalet. Därför måste klimat- och/eller livscykelanalys inkluderas i kommunens beslutsunderlag, budgetarbete och uppföljningar. Detta gäller när kommunen planerar samhället med bostäder, handel, service och arbetsplatser. Hur vi planerar vårt samhälle har stor betydelse för vilken klimat- och miljöbelastning det får. Det har också stor betydelse vilka byggmaterial som används.

Livscykelanalys är en metod för att beräkna vilken miljö- och klimatpåverkan en vara har under hela sin livscykel: från att naturresurser utvinns, tillverkas och används till dess att den är uttjänt och ska tas om hand, till exempel genom återbruk eller återvinning.