Över 10 000 människor, lika många som hela Gislaveds kommuns befolkning, dör för tidigt varje år i Sverige till följd av ohälsosamma levnadsvanor.
I Östergötland visar studier att nästan sex av tio förtida dödsfall hade kunnat förebyggas genom bättre vanor. Varannan kvinna och två av tre män har minst en riskfylld vana som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer eller typ 2-diabetes. Dessa vanor står för omkring en femtedel av sjukdomsbördan i Sverige. Här har regionen göra skillnad. Genom ett mer målmedvetet och långsiktigt folkhälsoarbete kan vi förbättra både livslängd och livskvalitet för invånarna i vår region.
Region Östergötland har under lång tid arbetat med folkhälsofrågor på strukturell nivå. Genom initiativ som Östgötakommissionen, ett folkhälsoarbete som bedrevs 2013-2014, folkhälsopolitiska program och uppdrag till vårdcentralerna har vi byggt upp gedigen kunskap. Tillfälliga satsningar, under olika benämningar, har gjorts för att stödja hälsofrämjande initiativ. Just nu har vi Utvecklingspotten som har lett till riktade BVC-besök i Söderköping, arbete med barnobesitas i Valdemarsvik och ”Walk & Talk”-grupper för sjukskrivna i Norrköping. Trots dessa insatser menar vi att vi borde ha kommit längre. Hälsoklyftorna består eller till och med ökar. Det är dags att ta ett samlat grepp och skapa permanenta strukturer för hälsofrämjande arbete i samarbete med kommunerna. Vi behöver en mer systematisk medborgardialog och en starkare koppling till forskning.
Vi vill se en långsiktig satsning på levnadsvanemottagningar som bas för ett nytt, strukturellt hälsofrämjande arbete. Regionen har redan tagit fram en förstudie som visar hur en sådan mottagning kan byggas upp. Här ska invånare kunna få stöd med kost, fysisk aktivitet, alkohol- och tobaksbruk, stresshantering och social delaktighet, antingen genom egen kontakt eller via remiss från vården. Dessa mottagningar ska ligga där de gör störst skillnad. Ett första fokus bör ligga på områden med socioekonomiska utmaningar, där den förebyggbara ohälsan är som störst. Satsningen bör också kombineras med lokala medborgardialoger där vårdcentralerna och kommunen tillsammans identifierar vilka insatser som bäst matchar invånarnas behov. Enkla hälsokontroller på platser som bibliotek och köpcentrum kan sänka trösklarna för att ta första steget mot bättre hälsa. Gemensamt finansierade funktioner, som friskvårdslotsar eller hälsocoacher, kan ge det kontinuerliga stöd som människor behöver för att få till en förändring. För att säkerställa att satsningarna får effekt bör universitetet bjudas in till följeforskning.
Östergötland har goda förutsättningar, men för att skapa långsiktig effekt är det avgörande att vi går från tillfälliga projekt till permanenta strukturer. Det är genom stabila och samordnade insatser vi på allvar kan minska ohälsa och förbättra livsvillkoren för fler människor i vår region.
