Framtidstro

Framtidstro

Barn och unga har rätt till en framtid där samhället har gjort allt som går för att motverka klimathotet och där diplomati används istället för våld. Ett jämlikt och jämställt samhälle som inkluderar alla – oavsett. I miljöpartiets Gävleborg är samhället utformat för att ge unga människor framtidstro, god hälsa, trygghet, frihet och ett gott liv. Alla barn har rätt till trygga familjeförhållanden, goda uppväxtvillkor och en framtida värd att hoppas på. Att få ingå i en gemenskap , att skratta och att få känna glädje och livslust. Att få leva ett gott liv med god fysisk och psykisk hälsa. Satsningar på barn och unga är en satsning på både nuet och framtiden.

Miljöpartiet vill

  • Ta barn och ungas oro på allvar
  • Stärka stödet till barn och unga med psykisk ohälsa
  • Skapa ett samhälle fritt från snäva och bakåtsträvande normer
  • Sänka rösträttsåldern till 16 år
  • Öka samverkan kring barn och unga

Låt barn och unga vara med och forma samhället

Ett hälsosamt och gott liv förutsätter framtidstro. En tro på att vi gemensamt kommer att kunna motverka klimathotet. Att mänskligheten blir bättre på att hantera problem med fredliga metoder istället för krig och våld. Att förstörelsen av biologisk mångfald upphör. Framtidstron är något som vi alla bygger i vardagen. Offentliga aktörer måste och ska vara föregångare.

  • Sänk rösträttsåldern!

När samhället möter dagens och morgondagens utmaningar måste fler inkluderas. De som berörs av beslut ska ges möjlighet att påverka dem. Det gäller självklart även barn och ungdomar. Barn och unga ska ha större möjlighet att påverka och delta i bygget av framtidens samhälle. Gävleborg bör bli en pilotregion där rösträttsåldern sänks till 16 år. Det kan göra att unga tas på större allvar och uppmuntras att delta i samhällsdebatten i större utsträckning.

En inkludering ger inte bara rättigheter. Den skapar också möjligheter för barn och unga att påverka och hitta sin roll. Genom att få verktyg kan barn och unga vara med och skapa lösningar på klimatkrisen, militarismen, ojämlikheten – eller just den samhällsförändring som de vill uppnå.

  • Ett inkluderande samhälle är också ett jämlikt och jämställt samhälle

Alla barn och unga har rätt till en god uppväxt. I ett jämlikt samhälle har individer bättre förutsättningar att göra hälsosamma livsval. Region Gävleborg måste ta ojämlikheten och ojämställdheten i Gävleborg på allvar. I Gävleborg är det fler barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet än i riket i stort. Ojämlikheten behöver bekämpas, men det behövs också strategier för att hantera ojämlikhet så länge den finns kvar.

Offentliga aktörer kan skapa förutsättningar för framtidstro genom att hitta lösningar på vår tids stora frågor. Ett aktivt arbete för ekologisk hållbarhet visar att den pågående massutrotningen inte måste fortsätta. En prioritering av klimatbra infrastruktur framför mer motorvägar visar att en grön omställning är möjlig.

Hälsa är grunden för ett bra liv

Att prioritera människors hälsa är att prioritera mycket mer än operationssalar och vårdavdelningar. Hälsa handlar bland annat om livsvillkor, om utformning av bostadsområden, om minskade sociala och ekonomiska klyftor samt om barns och ungas uppväxtvillkor. Grunden för det är solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och delaktighet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder måste prioriteras. Ett giftfritt samhälle lägger grunden för ett friskt och hälsosamt liv. God hälsa grundas på bra mat i lagom mängd.

  • Balans i vardagen

Ett samhälle där många inte får ihop en hälsosam balans mellan heltidsarbete, familj och fritid skapar tidigt orimliga förväntningar på barn och unga. Lägg därtill den otrygga arbetsmarknad som unga har framför sig. En bostadsmarknad som är stängd för allt för många unga. Och ett samhälle som ställer höga krav på karriär, social kompetens och hög utbildning. Samhället måste ställas om – människors hälsa och välbefinnande måste ställas i centrum.

  • Minskat våld och missbruk

I ett jämlikt samhälle där människor känner sig delaktiga minskar våld och missbruk. En stor samhällsutmaning är att förebygga och hindra våld i nära relationer. Vårdens alla delar måste hänga ihop och ska kunna fånga upp signaler om våld i hemmet. Region Gävleborgs folkhälsoarbete behöver inkludera alla former av våld i nära relationer. Så att inga barn eller unga behöver uppleva fysiskt eller psykiskt våld.

  • Kultur, natur och meningsfull fritid skapar god folkhälsa

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Det är viktigt att arbeta för en meningsfull fritid för alla barn och unga så att deras olika uppväxtvillkor inte leder till ett fortsatt segregerat samhälle. Kommunala och regionala resurser behövs för fler barn och unga ska ha tillgång till olika typer av fritidsaktiviteter. I samverkan med det civila samhället, bl.a. genom sociala investeringar, kan folkhälsoarbetet förnyas.

Kultur och natur är viktiga delar i en grön folkhälsa. Folkhälsoarbetet ska följa människor genom livet, och anpassas efter individers och gruppers utmaningar. Samhället ska underlätta och stödja individers egen kraft till ett gott liv samt hälsosamma och sjukdomsförebyggande livsval. Region Gävleborgs folkhälsoarbete ska prioritera barn och ungas uppväxtvillkor.

Fysisk aktivitet är en viktig del av ett hälsosamt liv. Fysisk aktivitet på recept behöver vara en ett av verktygen, inte minst för att förebygga psykisk ohälsa. Alla barn och unga ska ha möjlighet till fysisk aktivitet på fritiden oavsett var i länet de bor eller vilka förutsättningar de har.

Kultur har positiva effekter på människors hälsa och välmående och är en självklar del av livet. Den stimulerar människors kreativitet, utveckling och förmåga att tänka fritt och att skapa. Barn och ungdomar ska ha tillgång till kulturupplevelser och ett eget skapande oberoende av föräldrars ekonomi, bakgrund och intresse. Region Gävleborg måste se till att alla barn har möjlighet att uppleva och skapa kultur.

  • Bekämpa begränsande normer

Samhällets normer och åsikter påverkar starkt uppväxten för barn och unga. Begränsande normer om kön, sexualitet, religion eller etnicitet är skadliga för alla barn och ungas rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. De kan bidra till att både förminska och begränsa framtidsutsikter samtidigt som den psykiska hälsan kan påverkas. Arbetet för att Gävleborg fritt från snäva och bakåtsträvande normer måste tas på allvar.

  • Samhället befinner sig i en oerhört snabb omdaning

Kraven och förväntningarna på barn och unga ökar ständigt. Sociala medier som ständigt är närvarande gör t.ex. att många kan skapa relationer som tidigare var svårt. Samtidigt hamnar många i en större utsatthet och far illa. Större fokus på betyg, en ständigt uppkopplad livsstil och snäva samhällsnormer påverkar allt fler. Det är viktigt att samhället är mer tillåtande och öppet. Samtidigt behöver barn och unga få bättre förutsättningar att själva värna sin psykiska hälsa. Den maktlöshet många upplever måste bemötas. Det behövs en större kunskap om psykisk hälsa och välbefinnande tillsammans med verktyg för att faktiskt påverka sin situation.

Psykisk hälsa och ohälsa

  • Förebygg ohälsa

Den psykiatriska vården behöver förändras i Gävleborg och Sverige. Hälsocentralen ska vara bas i vården samtidigt som sjukhusens psykiatriska vård på sjukhusen i länet utvecklas vidare. Det är viktigare än någonsin att på allvar prioritera barns och ungas psykiska hälsa. BUP ska ha de resurser som behövs, men även skola, fritidsliv och primärvård ska finns till hands och stödja barn och unga innan det har gått så långt att BUP behövs. Kultur, natur, rörelse och kost är en viktig del av den medicinfria vården. Samverkan med bland annat förskola, skola, socialtjänst, föreningar och vårdnadshavare är nödvändig för att fånga upp och förebygga psykisk ohälsa.

Vården är traditionellt inriktad på att ta hand om somatiska besvär men nu behövs verkligen ett mer holistiskt perspektiv som ser till hela människan. Den psykiatriska vårdens tillgänglighet behöver förbättras, patientinflytandet ska utvecklas och stärkas och anhöriga behöver både involveras i vården och själva få ett bra stöd. Förebyggande vård och tidiga insatser måste få mer resurser. Barnavårdscentralers arbete är viktigt för att ge alla barn en bra start i livet.

  • Ta barn och ungas psykiska ohälsa på allvar

Samtidigt som samhället ställs om till att utgå från människors hälsa och välbefinnande måste den psykiska ohälsa som allt fler barn och unga upplever mötas. En tiondel av Sveriges barn och unga har en psykiatrisk diagnos. Inom barnhälsovården ska psykiatrin ha en lika naturlig plats som övrig hälso- och sjukvård. Ungdomsmottagningar kan ha en viktig roll att fånga upp och stötta ungdomar med psykisk ohälsa. Ett välfungerande mellan kommunerna och regionen är nödvändigt för för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Samverkan mellan olika delar av vården, skolan, vårdnadshavare och andra aktörer måste förbättras. Inget barn och ingen ungdom ska falla mellan stolarna!

  • Lyssna på barn och ungas upplevelser av ohälsa

Det är särskilt angeläget att barn och unga själva kommer till tals. Hälso- och sjukvården ska utgå från barn och ungas egna upplevelser och erfarenheter. Det är en del av den förändring som hela vården behöver genomföra. En förändring till att se hela människan och se vilka behov just hen har.

  • Kunskap, medvetenhet och resurser behövs

Resursbrist får aldrig vara en anledning till att insatser inte kommer igång tidigt. Dessutom måste alla delar av hälso- och sjukvården bli bättre på att fånga upp signaler om psykisk ohälsa.

För att kunna förebygga psykisk ohälsa och dåligt mående hos barn behövs kunskap om orsakerna till att det uppstår. Kunskapen måste också finnas tillgänglig hos fler. Det ska inte spela någon roll om det är en hälsocentral eller ungdomsmottagningen som är första vårdinstans. På så sätt kan också preventiva och förebyggande åtgärder användas i större utsträckning.

Barn och unga med någon form av NPF-diagnos, de som identifierar sig som HBTQI+ samt unga kvinnor tenderar att vara överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa. Förlegade samhällsnormer är en orsak som måste förändras. Samhället, och framförallt vården, måste möta alla barn och unga med öppenhet och förståelse. Det är av avgörande vikt att höja medvetenheten och kompetensen hos samtliga verksamma inom skola, förskola, föreningsliv, barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningar och primärvård. Det är även något som bör ingå i föräldrautbildningar. Samtidigt måste vården bli bättre på att arbeta med genus och jämställdhet.

  • Köfri BUP

Även om den tidiga och förebyggande vården förstärks behöver barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Gävleborg måste byggas ut och förstärkas. Den ska vara tillgänglig för alla i hela länet oavsett bakgrund och resurser. För att ingen ska behöva uppleva onödigt lidande måste BUP vara helt köfri.

Nyheter på ämnesordet

Uppsala län, 1 oktober 2022

Särskild mottagning ska ge äldre rätt vård

Örebro län, 30 september 2022

Camilla Hansén blir MP:s nya utbildningspolitiska talesperson

Västra Götaland, 29 september 2022

MP, S och V vill bilda rödgrön ledning i regionen

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter