Ekosystem i balans

Jönköpings kommun är rikt på fina skogar, mossar, vattendrag och sjöar. Här finns många ovanliga och skyddsvärda arter. Bland flera kan nämnas storrödingen i Vättern, hasselmusen i våra lövraviner, sandödlan i Taberg och den större barksnäckan i Östra Vätterbranterna. I kommunens naturvårdsprogram listas de viktigaste ansvarsmiljöerna, alltså de miljöer vi har ett särskilt ansvar för. Där finns bland annat högmossarna, ekmiljöer, brant- och ravinskogar och förstås Vättern med tillflöden.

Att skydda djur, natur och ekosystem är avgörande för oss alla, och för vår framtid. Jönköping vann pris som Sveriges främsta friluftskommun 2020. Ett pris vi fick för att vi har vacker natur som inbjuder till friluftsliv. Detta måste vi vara rädda om och fortsätta vårda! Skydd av värdefull natur i vår kommun bidrar till att nå våra nationella miljömål, såväl som FN:s globala mål i Agenda 2030.

Vättern har idag ett skydd av naturvärdena, i och med att hela sjön är utpekad inom det europeiska nätverket Natura 2000. Tyvärr tillåts ändå militären använda Vättern som skjutfält. Vi vill därför stärka Vätterns skydd genom att jobba för att Vätterns dricksvatten blir ett överordnat riksintresse t ex gentemot andra riksintressen som militären.

Vi vill säkerställa att ambitionerna i naturvårdsprogrammet får genomslag och även öka takten! Det innebär att ansvarsmiljöer och ansvarsarter alltid ska värnas. Enligt naturvårdsprogrammet ska tre nya naturreservat bildas innan 2028. Vi vill att fler värdefulla naturområden ska skyddas som naturreservat. En översyn bör göras särskilt av de områden som redan idag sköts med naturvärdena i fokus. Här kan nämnas A6-området samt Tabergsåns- och Lillåns dalgångar.

Träd och växter gör stor nytta för staden och dess invånare. Det gröna ger oss en rad ekosystemtjänster. Träden renar vår luft, skänker skugga vid värmeböljor, fångar regnvatten vid skyfall, tar upp och lagrar in koldioxid och utgör boplats för många fåglar och insekter. Träd och växter ger oss också en grön och skön miljö för rekreation. Avståndet till ett grönområde har stor betydelse för hur ofta människor besöker det. Det finns också en koppling mellan avstånd till grönska och stress. Genom att stärka de gröna inslagen i stadsmiljön får vi en mer robust och mindre känslig stad samtidigt som det ökar vårt välbefinnande. Vi ger oss själva marginal vilket inte är minst viktigt i tider med klimatförändringar, vilka kommer att påverka städerna hög grad.

Vi vill ha fler träd och växter i stadsmiljön! Vi vill införa ett trädmål, som innebär att för varje träd som tas ner i stadsmiljön ska det ersättas med minst två nya. Vi vill även utreda om vi bör ha ett mål för trädkronetäckning. Ekosystemtjänster från träd och växter ska värderas högt, gynnas och tas tillvara. Vi vill också se över om och hur våra parker kan skötas så de gynnar och ger mer och fler ekosystemtjänster. Det kan gälla till exempel växt- och trädslagsval som gynnar pollinatörer som bin och humlor.

En utgångspunkt i trädtänket bör vara 3-30-300 regeln. Tre träd ska synas från alla hem, 30 procent trädkronstäckning ska finnas i alla bostadsområden, ingen ska ha längre än 300 meter till närmsta park eller grönområde. Gröna stråk i stadsmiljön är viktiga. Grönstråk är sammanhängande grönare områden viktiga för att arter ska kunna fortsatt vara livskraftiga. Grönstråken ska värnas och brister måste åtgärdas.

Torrlagda våtmarker innebär en klimatbomb som släpper ut lika mycket koldioxid som biltrafiken. Lösningen är att fylla igen dem med vatten. Även inom Jönköpings kommun finns mycket att göra; stora ytor har torrlagts främst i de östra och sydöstra delarna där så mycket som bortåt 75 procent av våtmarkerna har försvunnit.

Torrläggning av våtmarker har stor betydelse också på fler vis än för klimatet. Vatten är landskapets pulsåder. Genom att påverka vattnet störs livsrytmen. Växter och djur riskerar att försvinna när deras livsmiljöer krymper. Många våtmarksfåglar som storspov och tofsvipa har minskat radikalt när våtmarkerna dikats ut och torrlagts. Vattnet försvinner snabbt ur landskapet med onaturligt höga flödestoppar samt fler och längre torrperioder. Förändringar i flödena påverkar också vattenkemin negativt. Den minskade uppehållstiden påverkar grundvattenbildningen och kan ge problem med dricksvattenförsörjning.

Vi vill att alla torrlagda våtmarker och övriga lämpliga potentiella våtmarkslägen på kommunens ägor identifieras omgående. En plan ska tas fram med målet att en stor del ska återställas eller nyskapas. Det finns idag flera olika riktade statsbidrag för restaurering och anläggning av våtmarker och vi vill att dessa medel ska sökas aktivt. Vi vill att arbetet med våtmarker ska hög prioritet, vilket kan kräva att tjänst/-er avsätts till arbetet.

Jönköpings kommun är rikt på sjöar och vattendrag. Flera har höga naturvärden som till exempel förekomst av utter och öring. Inom ramen för det svenska miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag” har 19 sjöar och vattendrag i kommunen identifierats att ha nationellt höga naturvärden. I flera har naturvärdena påverkats på olika sätt och det finns behov att restaurera. Det kan gälla att skapa fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande djur eller att lägga tillbaka stenar och block som rensats bort ur vattendragen. Det kan också röra sig om att rena vattnet för att ge djur och växter bättre levnadsvillkor.

Vi vill att kommunen är fortsatt aktiv i restaureringsarbetet och att man arbetar offensivt och samordnat med den miljöprövning som är på gång, kopplat till vattenkraften i Sverige (den sk NAP-en). Här kan nämnas Tabergsån, Röttleån, Lillån (Bankeryd). Naturvärden ska alltid värderas högt vid intressevägningar.

Det är också viktigt att tillfredsställande resultat uppnås i den pågående restaureringen av Barnarpasjön.

Vi vill att både du och dina barn ska kunna njuta av våra sandstränder, bada i rent vatten, vandra i skog och mark och veta att det finns många olika djurarter som mår bra i vår natur. För oss människor ger naturen möjlighet till avkoppling och återhämtning, och en levande natur bidrar till att hejda klimatförändringarna.

Jönköpings kommun växer och vi blir fler. Det ställer krav på att vi också värnar om rätten och möjligheten till att vistas i naturen. Det gör vi genom att dessa värden tydliggörs i utvecklingsstrategier och där också beskrivs hur de ska värnas. Vi ska vara restriktiva i att exploatera tätortsnära skogar, där många idkar friluftsliv. Sjöar och vattendrag ska bevaras och strandskyddet värnas. Det är tyvärr troligt att de nationella strandskyddsbestämmelserna försvagas. Vi vill i det läget att Jönköpings kommun värderar naturens och friluftslivets värden högt, till långsiktig nytta för alla.

Våra pollinatörer som humlor och vildbin är livsviktiga! Utan dem klarar vi inte av att producera mat. Mängden vildbin har gått tillbaka kraftigt; en tredjedel av Sveriges arter riskerar att utrotas. De behöver en variation och mångfald i landskapet, något som blivit ovanligt i och med stordrift i jord- och skogsbruk med monokulturer som breder ut sig. Även våra trädgårds- och parkmiljöer har betydelse. Vi måste göra allt vi kan för att pollinatörerna ska bli fler och trivas bättre!

Vi vill se över kommunens parkprogram för att undersöka om träd- och växtval kan förändras så att det gynnar pollinatörer och även bidrar mer till andra ekosystemtjänster. Vi vill också att fler kommunala gräsmattor, som är som sterila öknar för pollinatörer, istället blir ängsmark. Det kan ske genom att man slutar att regelbundet klippa gräsmattan. På så vis kan man på sikt få en mer varierad ängsflora med blomrika miljöer, som humlor och bin tycker om. Vi vill att där detta sker ska det också kommuniceras, så att människor blir medvetna om syfte och mål. Det kan ske genom till exempel skyltar och information på hemsidan. En omställning till ängsmarksskötsel kan också ha ekonomiska fördelar i och med att det minskar behov av skötsel.

Sveriges skogar är idag påverkade av skogsbruk. Den stora förändringen kom när trakthyggesbruk, alltså kalhyggen, infördes kring 1950. Skogslandskapet är idag totalt förändrat via effektiva maskiner, utdikning och skogsbilvägar nära överallt. Skogen av idag är i många fall rena plantager! Mångfalden av växter, fåglar och djur är idag betydligt mindre än förr och många arter är försvunna.

Jönköpings kommun äger och sköter ca 5 200 hektar skogsmark. All skog sköts på så sätt att de ska utveckla höga natur-, rekreations- och kulturvärden. Uttag av virke görs inom ramen för de målen. Skogsmarken är indelad i olika områden som kvartersnära skog, tätortsnära skog, friluftsområde eller produktionsskog.

Vi vill att kalhyggesbruk inte ska förekomma någonstans inom kommunens skogar, inte heller i produktionsskogen. Istället ska hyggesfria metoder, det vill säga olika former av kontinuitetsskogsbruk, användas. Det innebär mer variation i skogslandskapet. Kanske är kommunens bidrag till det särskilt viktigt om man också tittar på de privatägda, omgivande skogarna. Vi vill även fortsatt främja ett ökat lövinslag och stor hänsyn till vatten.

Ett varierat skogslandskap har bättre förutsättningar att klara och förebygga påfrestningar som barkborreangrepp och stormar. Det ger också förutsättningar för en rik natur med olika arter, t ex tjädern, att leva och trivas i skogarna. Vi vill därför att kontinuitetsskogsbruk som grund införs i kommunens skogsprogram.

Vi har haft mycket stor nytta av främmande arter. Men några arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter, skadar ekosystemen och kan orsaka stor skada. De kallas invasiva främmande arter. Sverige arbetar i första hand förebyggande för att minska riskerna. Sedan en tid tillbaka finns krav, bland annat på kommuner, att bekämpa vissa invasiva arter. Inom Jönköpings problem finns stor spridning och därmed åtgärdsbehov att bekämpa främst växterna jätteloka, parkslide och jättebalsamin.

Vi vill att Jönköping ska arbeta aktivt mot invasiva främmande arter på kommunens marker, i syfte att minska förekomst och spridning. Det är viktigt att eventuell jordhantering kan garanteras vara fri från invasiva arter.