Stöd till barn och unga som far illa

Den allra viktigaste förebyggande åtgärden för att undvika att barn far illa är att skapa ett samhälle med mindre inkomstskillnader och starkare kapacitet i hela välfärdssystemet. Grunden är generella insatser. Samtidigt måste vi särskilt se till att stödet når barn och unga i socioekonomiskt utsatta familjer. Familjecentraler, skola och fritidsverksamheter kan tidigt fånga upp signaler om barn som far illa och arbeta direkt med barnet och dess sociala nätverk tillsammans med socialtjänsten. Men lika viktigt är att arbeta mot barnfattigdom och trångboddhet – faktorer som stärker barns utsatthet och som tyvärr ökar i samhället.

Miljöpartiet vill att alla delar i Jönköpings kommun har med sig dessa perspektiv i planering och genomförande av sina verksamheter.

Ett tydligt tecken på att många barn far illa på olika sätt i vårt samhälle är det stadigt ökande antalet orosanmälningar till socialtjänsten. En del av orsaken till det ökade antalet anmälningar kan vara ett stärkt barnperspektiv i samhället och att man har informerat mycket om (och utökat) anmälningsskyldigheten. Men bara drygt hälften av anmälningarna till socialtjänsten leder till att en utredning inleds och långt ifrån alla utredningar leder till någon insats.

Detta faktum talar starkt för att tidiga och uthålliga insatser i första hand bör knytas till verksamheter där barn och unga naturligt befinner sig, som familjecentraler, förskola, skola och fritidshem. I dessa verksamheter behöver det finnas tillräckligt många vuxna, som har utrymme för att bygga relationer till barn i utsatta situationer och deras föräldrar, eventuellt med komplettering av volontärer. På ungdomssidan är det viktigt att det finns fritidsgårdar och andra mötesplatser med ett bra innehåll och trygga vuxna, i form av kommunalt anställda fritidsledare eller genom civilsamhället, till exempel idrottsföreningar. Fältsekreterare har en viktig roll att tillsammans med polisen identifiera nätverk, inte bara individer, så att strukturerna i destruktiva gängbildningar kan påverkas.

När det behövs mer stöd än vad basverksamheterna kan erbjuda bör familjerna uppmuntras och få stöd för att själva ansöka om hjälp från socialtjänsten. Det kan handla om föräldrastöd, en kontaktperson eller en kontaktfamilj som också är att betrakta som tidiga insatser. Socialtjänsten möts ofta med misstänksamhet på grund av okunskap om dess roll. Här behövs ökad kommunikation och informationsspridning på olika språk och med hänsyn till olika kulturer.

Miljöpartiet vill att Jönköpings kommun fortsätter att utveckla tidiga och uthålliga insatser i samverkan mellan olika verksamheter och civilsamhället.

Forskning visar att komplexa problem kräver flera olika slags insatser för barn i behov av stöd, som omfattar både deras egna nätverk och kommunens öppenvårdsresurser. Familj, släkt, vänner och skolan är viktiga delar, liksom en individanpassad behandling, till exempel träning i sociala färdigheter och känsloreglering. Detta kallas multimodala insatser. Få HVB-hem kan erbjuda sådana helhetsinsatser. Därför riskerar institutionsplaceringen att bara bli en förvaring eller leda till att problemen förvärras.

Självfallet är vissa placeringar oundvikliga, men genom en flexibel och intensiv öppenvård, som involverar både det privata och professionella nätverket, bör fler unga och deras familjer kunna få hjälp på hemmaplan. Alternativt kan en kortare tids institutionsplacering behövas för att därefter övergå i en skräddarsydd “hemmaplanslösning”.

Miljöpartiet vill att Jönköpings kommun prioriterar “hemmaplanslösningar”, för att stödja både barn och unga och deras familjer.

Det finns ett stort antal privata aktörer inom familjehemsverksamheten, så kallade konsulentstödda familjehem. I den gråzon som uppstår har kommunen kvar ansvaret för barnet och uppdraget till familjehemmet, men har mindre insyn och möjlighet att påverka vårdens kvalitet. Dessa placeringar är ofta dyra nödlösningar.

Miljöpartiet vill att placeringar i konsulentstödda familjehem upphör helt.

Det innebär en stor omställning för det enskilda barnet/ungdomen att placeras i ett annat hem. Att få möjlighet att bo kvar i sitt närområde är viktigt för att värna relationer med familj och nätverk samt i bästa fall möjliggöra att kunna gå kvar i sin skola och behålla sina fritidsaktiviteter. Det behövs därför fler familjehem i kommunens egen regi. För att kunna bygga ut den egna familjehemsvården krävs att kommunen kan erbjuda bättre stöd till familjehemmen. Det kan handla om professionellt stöd utifrån barnets eventuella problematik, avlastning och stöd från mer erfarna familjehem.

Miljöpartiet vill att Jönköpings kommun ska bygga ut den egna familjehemsvården, genom att utveckla stödfunktioner och tydligt kommunicera att de finns tillgängliga.