Levande och gröna samhällen

Mer grönska i stadsmiljön bidrar till ökad hälsa och växtligheten minskar effekter av klimatrelaterade konsekvenser, som översvämningar och extrem hetta.
Miljöpartiet vill säkra att kommunen följer principen 3-30-300 i planeringen av stadsmiljön och dess grönytor. Det innebär att alla ska kunna se tre träd från sina hem, 30 procent trädkronstäckning ska finnas i alla bostadsområden och ingen ska ha längre än 300 meter till närmaste park eller grönområde.

Odlingsintresset är på uppgång och det ska kommunen ta vara på. Vi kan öka vår lokala livsmedelsberedskap, och då behövs även ökad kunskap om vilka grödor som passar att odla och om odling i sig. Vi kan också använda odling som sysselsättning och hälsofrämjande åtgärd, för kommuninvånare som behöver extra stöd i vardagen, till exempel unga som har svårt att ta sig till skolan och personer som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden.

En intressant förebild är Göteborg Stads arbete med Stadsnära odling. Genom det skapas möjligheter för göteborgare att vara med och odla på kommunens mark – alltifrån odlingslådor till hela hektar, både kollektivt och kommersiellt.
Södertälje kommun har antagit en odlingsstrategi, som handlar om att ta tillvara odlingens alla möjligheter till mer närodlad mat och skapa en mer resilient och robust livsmedelsproduktion. Strategin berör såväl yrkesmässigt lantbruk och yrkesmässig trädgårdsodling som fritidsodling och odlingsinitiativ från skol- och omsorgsverksamheter, föreningar och sociala företag.

Miljöpartiet vill att även Jönköpings kommun ser på odling som en strategisk resurs för både livsmedelsberedskap och välmående, och skapar förutsättningar för att utveckla odlande på kommunens marker.

Färre bilar i stadskärnan bidrar till trafiksäkrare miljöer där alla kan ta sig fram, oavsett förutsättningar. Gatumiljön behöver bli mer anpassad för trygghet och tillgänglighet, inte minst för att barn och äldre samt personer med funktionsnedsättningar ska kunna röra sig i stadsmiljön.

Miljöpartiet vill skapa fler gågator och även testa att införa cykelgator. Vi vill vara restriktiva med att införa gångområden eftersom det kan missgynna cykling.

Idag upplever många en osäkerhet och en otrygghet för att gång- och cykelvägar är otydligt markerade och separerade. För ökad säkerhet behövs tydliga vägmarkeringar med streck och symboler.

Miljöpartiet vill att alla gång- och cykelvägar ska ha tydlig markering. Separering ska ske i mesta möjliga mån. Det förutsätter att gång- och cykelbanan är tillräckligt bred, vilket också medför att breddning av banorna måste ske där så krävs.

I centrala Jönköping är flera smala gator enkelriktade, till exempel på Väster och Söder. Enkelriktningen gäller även cyklister, en gammaldags reglering som flertalet länder i Europa gått ifrån och även flera städer i Sverige. Det är fullt möjligt att skylta om gatorna, så att biltrafiken alltjämt får köra åt ett håll men cyklister åt alla håll. Det
skulle öka tillgängligheten för cyklister, vilket även kan ge positiva effekter för handeln i de aktuella områdena.

Miljöpartiet vill pröva cykling mot enkelriktat på Väster i Jönköping som ett pilotprojekt och därefter utvidga konceptet till fler lämpliga områden.

För att skapa yta för människor istället för bilar i stadsmiljön behöver parkeringshusen nyttjas i högre grad och gatuparkeringar tas bort i största möjliga mån. När biltrafiken tar mindre plats blir det också lättare för samhällsviktig trafik som räddningstjänst, sjukvårdstransporter och godstransporter att ta sig fram.

Miljöpartiet vill ha en restriktiv parkeringspolitik där parkeringstalen ska styra mot minskat bilberoende. Vi vill också göra en översyn av taxor för parkering.

Skolmiljöerna behöver trafiksäkras för barns och ungas skull. Detta kan ske genom att införa så kallade skolzoner, som innebär att biltrafiken begränsas kring skolor under skoltid för att skapa lugnare och tryggare trafikmiljöer. Hämta- och lämna-platser placeras utanför dessa zoner. Förutom ökad trafiksäkerhet blir ofta en positiv konsekvens av skolzoner att elever får mer rörelse i vardagen, eftersom fler går och cyklar till skolan istället för att få skjuts.

I Jönköpings kommun testas skolzoner som pilotprojekt. Mijöpartiet vill att skolzoner ska införas kring så många skolor som möjligt i kommunen.