Koll på klimatet

Målet för klimatarbetet i Jönköpings kommun är att utsläppen av växthusgaser ska minska så att Parisavtalets temperaturmål uppfylls. Det innebär att dagens utsläppsmängder behöver halveras till år 2030 och minskas för att ligga under 1 ton CO2-ekvivalenter per person och år till år 2045. Det skulle kräva att kommunens klimatutsläpp minskar med minst tio procent varje år. Tyvärr är vi fortfarande långt ifrån att uppnå målet.

För att ha koll på kommunens klimatutsläpp finns det en kommunal koldioxidbudget, som anger hur mycket vi får släppa ut per år för att klara utsläppsmålet och var de stora utsläppskällorna finns. Koldioxidbudgeten behöver få ökad status i det kommunala beslutsfattandet, till exempel för budgetarbete och verksamhetsplanering. Den är avgörande i arbetet för att göra rätt val för framtiden, inte minst när det gäller kommunala investeringar.

Effekterna av ett förändrat klimat förväntas bli att vi får det både varmare, torrare och blötare, vilket ger negativa konsekvenser för både människor och natur. Jönköpings kommun är en av tio utpekade kommuner som riskerar stora konsekvenser
avseende ras, skred och erosion. Arbetet med klimatanpassning är nödvändigt, men också starkt kostnadskrävande.

Ju snabbare vi får bukt med klimatutsläppen, desto bättre blir det alltså både för oss själva och för kommunens ekonomi, som behöver vara stark för att säkra välfärden för våra invånare. Miljöpartiet arbetar för att klimathänsyn ska finnas med i alla kommunala beslut, inte minst när det gäller nyinvesteringar.

Transporter som drivs av fossilbränsle är en av de största utsläppskällorna av  växthusgaser. I Jönköpings kommun står transporter för över 50 procent av de totala klimatutsläppen. Därför behöver vi hjälpas åt för att minska transporterna. Det handlar inte om att förbjuda bilen – det finns många som är beroende av att ta sig fram med bil, inte minst på våra landsbygder. Men kortare resor kan i högre grad göras med cykel, buss eller tåg. Miljöpartiet arbetar för att kommunen ska skapa goda förutsättningar för invånarna att välja hållbara sätt att ta sig fram.

På kommunens kraftvärmeverk i Torsvik används brännbart avfall för att producera el och värme, en viktig del i kommunens energiproduktion. En stor utmaning är dock att produktionen också bidrar till stora klimatutsläpp, på grund av att det brännbara avfallet innehåller för mycket plast som inte sorterats bort. Här kan vi göra stor skillnad tillsammans!

Som kommuninvånare kan vi bli mer noggranna när vi sorterar vårt avfall, så att rätt avfall hamnar på rätt plats. För att stödja detta behöver kommunen göra fler informationsinsatser. Det ska vara lätt att göra rätt som person och enskilt hushåll, och det är även viktigt att vara medveten om att det gör stor skillnad på totalen.
För att om några år komma ner till noll-utsläpp på totalen behöver vi också fånga in koldioxid från kraftvärmeverket. För detta krävs en teknik som redan finns idag (CCS), men problemet nu är att “bli av med” eller göra produkter som till exempel ersätter fossilbaserade bränslen (CCU). Många projekt är igång men utvecklingen stannade av då Tidöregeringen sänkte priset på fossilt bränsle.

Miljöpartiet vill att energipolitiken i högre grad ska fokusera på hur vi använder energi, inte bara på hur mycket el vi producerar. Vi ser att kraftvärmeverket på Torsvik tillsammans med lokal vatten-och vindkraft ger oss möjligheter att vara en regulator i energisystemet.

Genom att bygga ut fjärrvärmen och använda energin smartare kan vi skapa ett robust och hållbart energisystem till relativt låg kostnad. Därför anser vi att det är viktigt att fortsätta investera både i teknik som energieffektiviserar och som ger möjlighet för ökad produktion och lagring av energi. Miljöpartiet ser också att vi har bra möjligheter till mer vindkraft och utökad förmåga att reglera genom pumpkraft (en ny teknik för vattenkraft) i vår kommun.

Kommunen har behov av fastigheter för att uppfylla invånarnas behov av till exempel förskolor och skolor samt äldreboenden och gruppboenden. Men att bygga nytt kostar mycket, både för ekonomin och klimatet. Klimatpåverkan från nyproduktion har ökat mycket de senaste åren. Därför behöver kommunen bli bättre på att använda de byggnader som redan finns mer effektivt. De kan till exempel renoveras, byggas till eller konverteras till andra ändamål. Nyproduktion ska bara väljas när dessa alternativ inte är möjliga. Det går också att återanvända material vid nödvändiga rivningar på ett mer effektivt sätt.

Vi vill att Jönköpings kommun ska arbeta ännu mer strategiskt och strukturerat med så kallat klimatneutralt byggande. Det innebär att ta ett helhetsgrepp om byggprocessen, där alla steg utvärderas och optimeras för att minska klimatpåverkan. Det kan handla om val av byggmaterial, transporter, byggteknik, energiåtgång under byggnation och drift samt hur byggnaden hanteras när den en dag ska rivas eller byggas om. Miljöpartiet vill att ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande ska ingå i något av de planerade nybyggen som finns angivna i kommunens investeringsplan.

Utdikningen av de naturliga våtmarkerna har pågått i århundraden. Både skogs- och mossmarker har dikats ur för att skapa mer odlingsbar mark. Denna avvattning av landskapet har tyvärr många negativa konsekvenser, vilket blir allt tydligare. En effekt är att dessa mossmarker läcker ansenliga mängder metangas och koldioxid som belastar klimatet.

På initiativ av Miljöpartiet har kommunen anställt en tjänsteperson som nu arbetat i två år. Med hjälp av statsbidrag har arbetet med att restaurera våtmarker kommit igång under den senare delen av mandatperioden. Miljöpartiets engagemang i frågan har varit avgörande för att få med våtmarksarbetet i kommunens årliga budget. Under 2026 tas en kommunal våtmarksplan fram för att stärka det långsiktiga arbetet med att restaurera och anlägga nya våtmarker.
Miljöpartiet vill att arbetet med att återställa våtmarker ska ha fortsatt hög prioritet.