Miljöpartiet vill ha ett samhälle där alla människor har samma möjligheter och förutsättningar i livet. Det ska inte spela någon roll vilka vi är eller vilken bakgrund vi har. Ett av kommunens viktigaste uppdrag är att respektera, skydda, uppfylla och främja invånarnas mänskliga rättigheter och motverka diskriminering. Detta ska genomsyra kommunens verksamheter.
Många människor drabbas av rasism och främlingsfientlighet i sin vardag. Det är olagligt, oacceptabelt och ett enormt slöseri med människors förmågor och livskvalitet! Jönköpings kommun behöver arbeta mot rasism på ett strategiskt och strukturerat sätt i alla verksamheter.
Ett förebyggande arbete mot rasism behöver ha ett särskilt barnrätts- och ungdomsperspektiv, där barn och unga också inkluderas i besluts- eller förändringsprocesser som berör dem. Barnombudsmannen har rapporterat om att rasism är en del i barns vardag från tidig ålder och kommer till uttryck på många olika sätt och i olika sammanhang, särskilt i skolan och på internet. Lärare och annan personal behöver få ökad kunskap om rasism som samhällsföreteelse för att kunna hantera rasistiska uttryck bland elever och ge ett bredare perspektiv i undervisningen.
Miljöpartiet vill att Jönköpings kommun tar fram en kommunal handlingsplan mot rasism, som innehåller hållbara strukturer för detta viktiga arbete.
Samhället ska vara till för alla, oavsett ålder. Äldre personer ska få sina rättigheter tillgodosedda och inte utsättas för åldersdiskriminering. Ingen ska behöva känna sig utanför, och den stora kunskap och livserfarenhet som många äldre har måste tas tillvara i samhället. Vi anser att Jönköpings kommun ska gå med i Världshälsoorganisationens (WHO:s) globala nätverk ”Åldersvänliga städer och samhällen”. Nätverket består av över 1 000 städer i ett 50-tal länder. Medlemmarna arbetar för att förbättra fysiska och sociala miljöer för att samhällena ska bli bättre åldras i. En viktig del är att äldre personers synpunkter och kompetens tas tillvara för att utforma inkluderande samhällen. Kommunen ska motverka äldres ensamhet, genom att erbjuda meningsfulla aktiviteter, gemenskap och möjlighet att kunna delta i kulturella aktiviteter. Alla äldre ska ha rätt till ett tryggt boende med rätt omsorg, genom olika boendealternativ.
Barnen är vår framtid och alla barn ska ha jämlika förutsättningar för ett bra liv. Barn har egna rättigheter enligt FN:s barnkonvention, som blev svensk lag 2020 tack vare Miljöpartiet.
En genomgång av kommunfullmäktiges ärenden från 2024 visar att bedömningar av barnets bästa, liksom tydliga intresseavvägningar, saknas i de flesta kommunala ärenden som rör barn. Hållbarhetsredovisningen för 2025 redovisar att det finns ett stort engagemang för barns rättigheter, med många exempel på insatser som gör skillnad för enskilda barn. Men kunskapen om barnkonventionen och hur den ska tillämpas varierar mellan och inom olika verksamheter.
Det saknas rutiner för hur barnets bästa ska bedömas inför beslut, och barns egna perspektiv saknas ofta i frågor som rör dem. Jönköpings kommun behöver bli bättre på att utgå från barns rättigheter i de beslut som tas.
Miljöpartiet vill att kommunen snarast gör en satsning på kompetenshöjande insatser för tjänstepersoner och politiker och tar fram praktiskt stöd för barnrättssäkrade beslut.
Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det betyder att vi vill öka jämställdheten och motverka den rådande könsmaktsordningen där män på gruppnivå har mer makt än kvinnor. Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I arbetet med ökad jämställdhet är det också viktigt att beakta att normer som finns kring kön, och skillnader i förutsättningar beroende av kön, påverkar alla människor, oavsett könsidentitet och könsuttryck.
Alla ska ha rätten att välja sin partner och hur man vill leva sitt liv, utan att behöva uppleva hot och våld från sin omgivning. Kommunen ska ha ett aktivt förebyggande och uppföljande arbete för att stödja barn och vuxna som riskerar att utsättas, eller har utsatts, för hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan och socialtjänsten är särskilt viktiga aktörer.
Familjecentralerna är viktiga aktörer för att stödja föräldrar till ett jämställt föräldraskap och en jämställd föräldraledighet. I förskola och skola ska barn och unga få stöd att utvecklas som individer och göra sina egna val, oavsett kön eller könsidentitet. Pojkars skolresultat är generellt sämre än flickors, vilket kräver ett särskilt fokus. Skillnaderna har minskat, men tyvärr beror det snarare på att flickornas resultat har försämrats än att pojkarnas har förbättrats. Eleverna gör fortfarande i stor utsträckning könsbundna utbildningsval, vilket leder till en könsuppdelad arbetsmarknad och detta leder i sin tur till könsskillnader i löner och makt. Könsnormerna måste brytas och här har skolan ett viktigt uppdrag.
Flickor upplever i högre grad än pojkar psykisk ohälsa samt känner sig mer stressade och otrygga i skolmiljön. Dessa utmaningar måste fångas upp och följas upp genom både allmänna och riktade insatser.
För att stödja en jämställd arbetsmarknad måste det finnas goda arbetsvillkor i kvinnodominerade branscher, som inom äldreomsorgen. En viktig uppgift för kommunen är att erbjuda jämställda löner för sina medarbetare. Det är också viktigt att kommunen gör särskilda insatser för att stödja utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen ska även stödja ett jämställt företagande i samhället.
Miljöpartiet verkar för att Jönköpings kommun bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete inom alla verksamheter för att motverka och utjämna könsskillnader.
Alla samhällets instanser måste samverka för att stoppa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuellt våld. Den som lämnar en våldsam relation eller hederskontext ska ges en samlad ingång till samhällets stöd.
En ökande form av våldsutövning är ekonomiskt våld. Forskning om utsatthet för ekonomiskt våld i nära relationer har visat att kvinnor, och i synnerhet mammor, löper särskild stor risk för att utsättas.
Miljöpartiet anser att kompetensen om signaler på utsatthet för ekonomiskt våld och dess konsekvenser behöver höjas inom berörda verksamheter inom kommunen och inom de kommunala bostadsbolagen. De kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, och deras barn, måste få stöd att starta om sina liv i trygghet. Vi vill att de kommunala bostadsbolagen Vätterhem och Junehem erbjuder förtur till våldsutsatta. Vi vill också stärka kvinnojourens arbete och säkra tillgången till skyddat boende.
Personer med funktionsrätt ska få det stöd de har rätt till, för ett värdigt och självständigt liv. Det är också viktigt att individuella stöd och lösningar – som hjälpmedel, ledsagning, färdtjänst, särskilt stöd i skolan och personlig assistans – verkligen uppfyller invånarnas olika behov och rätt till oberoende och självbestämmande samt delaktighet i samhället. Kommunen ska följa Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS ) enligt lagens ursprungliga intention, för att stödja individens rätt till självständighet i det dagliga livet.
Miljöpartiet vill att boende i kommunens LSS-boenden ska få ökad delaktighet i och inflytande över beslut som rör dem. Det behöver bli lättare att flytta mellan olika LSS-boenden, utifrån individens önskemål och behov.
Assistanshundar till personer med funktionsnedsättning är hjälpmedel och har därför ofta rätt att följa med sin förare in på ställen där hundar annars inte är tillåtna, men ibland avvisas de. Kommunen ska bidra med information och kunskapsspridning för att assistanshundar ska vara välkomna överallt där de behöver vara med.
Miljöpartiet anser att den generella kompetensen om olika funktionsnedsättningar behöver öka inom kommunala verksamheter, särskilt inom skolan, på grupp- och serviceboenden samt inom äldreomsorgen. Det behövs även en högre kompetens hos personal på boenden gällande stöd till personer som har både en fysisk och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Utgångspunkten i funktionsrättspolitiken ska vara universell utformning: att redan från början skapa tillgänglighet och inkludering, istället för att göra anpassningar i efterhand. Erfarenhet och kunskap från personer som berörs måste tas tillvara i processen. Universell utformning ska även omfatta kognitiv tillgänglighet, alltså att göra det lättare att förstå information och sammanhang.
Miljöpartiet vill också att kommunen tar större ansvar för att skapa en inkluderande arbetsmarknad, genom att öka antalet individanpassade arbeten för personer med funktionsnedsättning.
Trots tidigare framsteg ser vi nu en oroande utveckling där hbtqi-personers rättigheter ifrågasätts alltmer. I Jönköping och på andra ställen framkommer till exempel kritik mot flaggning med regnbågsflaggan (som är ett uttryck för allas lika värde). Enligt en rapport från Forum för levande historia 2026 har ungdomars negativa attityder till hbt-personer ökat det senaste decenniet.
Miljöpartiet kommer aldrig att acceptera att människor begränsas, hotas eller hatas för rätten att vara sig själva! Kommunen behöver ha ett aktivt arbete för att skydda hbtqi-personers rättigheter. Hbtqi-personer som bor på kommunens LSS-boenden och äldreboenden ska känna sig trygga i att leva öppet med sin identitet. Barn och unga ska kunna känna sig trygga i skolan, utan att utsättas för mobbning, hot eller våld. Det behövs fler trygga rum och mötesplatser för hbtqi-personer runt om i kommunen, såväl för unga som för äldre. Kommunen ska erbjuda inkluderande fritidsaktiviteter för unga hbtqi-personer.
Miljöpartiet vill öka kompetensen om hbtqi-personers rättigheter inom kommunens verksamheter, särskilt inom skolan och socialtjänsten.
Samer, judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar är nationella minoriteter i Sverige, och samerna är även erkända som urfolk. Det innebär att samhället ska vidta särskilda åtgärder i syfte att bevara, skydda och utveckla dessa gruppers särskilda rättigheter, gällande identitet, språk och kultur.
I kommunernas ansvar ingår bland annat att erbjuda modersmålsundervisning, ge språkligt stöd i äldreomsorgen och vid myndighetskontakter samt informera om vilka rättigheter den som tillhör en nationell minoritet har. Kommunen ska också hålla samråd med representanter för nationella minoriteter i frågor som berör dem. Miljöpartiet vill särskilt belysa romers rättigheter, eftersom det finns en historik av rasism och diskriminering av romer i Jönköping. Jönköpingsbor med romsk/resande-identitet möter fortfarande diskriminering, fördomar och trakasserier i sin vardag, snart 80 år sedan efter de så kallade Jönköpingskravallerna. Många väljer därför att dölja sin identitet.
I kommuner som ingår i så kallade förvaltningsområdena ska de nationella minoriteterna kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen. Kommunen ska också kunna erbjuda barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken. För närvarande finns förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska i Sverige.
Miljöpartiet vill utreda möjligheten att inrätta förvaltningsområden även för det romska språket. Om detta blir till verklighet, och om den romska/resande-gruppen i Jönköping vill det, så anser Miljöpartiet i Jönköping att vår kommun ska ansöka om att bli romskt förvaltningsområde.
Jönköpings kommun antog mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter 2026. Miljöpartiet verkar för att programmet omsätts till handling i kommunens verksamheter, inte minst genom åtgärder för ökad kunskap och kompetens om nationella minoriteters rättigheter.
