Skydda Vättern

Det planerade dagbrottet ligger i ett känsligt naturområde, endast 1,5 km från strandkanten och 120 meter över Vättern yta. Mineraler, med bland annat torium och uran som är gifter, riskerar att friläggas och lakas ut till Vättern. Restprodukterna, som utgör mer än 99 procent av det som sprängs bort ur dagbrottet, medför ett stort avfallsberg. Hälsofarliga, giftiga ämnen kommer att lakas ut även ur dessa avfallsdeponier under oöverskådlig tid och skada miljön och det dricksvatten som tas från de vattensystem som berörs. Den största risken är ändå det sandmagasin som samlar det material som kommer ut från utvinnings-processen. Tusentals ton med kemikalier, mestadels svavelsyra, behövs i processen för att utvinna mineralerna. Sandmagasin/gruvdammar ska fungera som slutförvaring av dessa giftiga ämnen och är till ytan oftast större än dagbrotten. Dessa byggs med jord och sten som finns på plats och byggs på efter hand. Om en sådan damm brister, och det är ofta mer regel än undantag, är det en miljökatastrof av stora mått. En gruvdamm har en genomsnittlig livslängd på 50 år. De flesta gifterna i dammen bryts inte ner och är lika farliga om tusen år.

Under och omkring Vättern finns stora skifferlager som innehåller gas. Dessa fyndigheter har det funnits intresse av att utvinna. Denna gas är fossil och metoden som används för att utvinna den har stora miljörisker. Den metoden kallas frackning. Den går ut på att man borrar utmed skifferlagren och spränger det porösa berget med högt vattentryck eller med kemikalier, så att gasen sipprar ut. Det medför att man lösgör ämnen och mineraler som skadar ekosystemen och försämrar vattenkvalitén. Många nationer har förbjudit metoden på grund av omfattande skador på miljö och ekosystem.

Under en lång tid har försvaret skjutit och dumpat material i Vättern. Det dumpas inget längre, men skjutövningarna har ökat i omfattning. Försvaret har fått tillstånd att utöka skjutövningarna från 1000 till 69 000 skott per år. Skjutövningarna görs också över områden där rödingen leker. Jönköpings kommun är tillsammans med Karlsborgs kommun de enda kommunerna runt Vättern som inte har protesterat mot att man använder Vättern som övningsområde. Det är inte rimligt att Sveriges försvar använder en så betydelsefull naturresurs som övningsområde.

2014 gjordes en utredning av föroreningarna i Munksjön. Den visade att föroreningarna i sjön behöver åtgärdas. På botten finns förorenat sediment och stora fiberbankar från mångårig papperstillverkning. Detta är allvarligt eftersom Munksjön  rinner ut i Vättern där vi tar vårt dricksvatten.

Nu har Jönköpings kommun låtit göra en åtgärdsutredning och presenterat den för Länsstyrelsen. Kompletterande utredningar behöver göras för att komma fram till beslut om den bästa metoden, enligt Länsstyrelsen. Dessa kommer att göras inom något år. Men den utredning som kommer att ta längst tid är ansvarsutredningen. För att så snart som möjligt komma till en verklig åtgärd vad det gäller den svårt förorenade Munksjön är det av största vikt att man utreder vilka som har ansvaret för att bekosta saneringen, och att man sätter igång med det arbetet nu.

Kommunens reningsverk klarar de krav som idag ställs. Men vi vet att det finns mycket av det som kommer till reningsverken som inte tas om hand utan går orenat ut i det vatten som vi hämtar vårt dricksvatten från. Vi vet att det finns problem med läkemedelsrester och mikroplaster, men även många tusen kemikalier som vi inte ens mäter halterna av.  Det finns idag god kunskap och metoder för att rena läkemedelsrester vid reningsverken. I Linköping har man byggt en fullskalig reningsanläggning som klarar att rena 90 procent av läkemedelsresterna. Miljöpartiet vill att Jönköpings kommun höjer ambitionerna vad gäller rening generellt och investerar i rening för läkemedelsrester.

Reningsverk avskiljer ca 99 procent av mikroplaster från det vattnet som släpps ut. Det är såklart mycket bra, men problemen kommer senare. Mycket av mikroplasterna hamnar i slammet som sedan sprids på åkrar. Men av samhällets alla utsläpp av mikroplaster är det bara några procent som kommer till reningsverken. Den största källan till förekomst av mikroplaster är däckslitage från vägtrafiken som oftast går orenat ut med dagvattnet. Även konstgräsplaner och nedskräpning är en stor anledning till mikroplaster i våra vattendrag. Kommunens konstgräsplaner har under de senaste åren byggts om med invallning och granulatfällor för att minska spridning av mikroplaster. Det finns föreningsdrivna konstgräsplaner som ännu inte har detta. Miljöpartiet vill att kommunen ger bidrag för ombyggnad av dessa konstgräsplaner.

Miljöpartiet vill också att man tillsammans med föreningslivet driver kampanjer, t ex  tillsammans med föreningen Keep jkpg clean, för att minska nedskräpning.

Kunskapen kring mikroplaster och dess flöden, omfattning och verkan är fortfarande låg. Det är viktigt att kommunen följer, och om tillfälle ges, också deltar i forskning kring mikroplaster.

Miljöpartiet vill att kommunen ska vara aktiv i arbetet med att minska och kartlägga användningen och förekomsten av PFAS. Under rubriken PFAS finns 4 700 olika ämnen med liknande kemisk struktur. Dessa har väldig lång nedbrytningstid, stor påverkan på reproduktion hos både människa och djur och är cancerframkallande. PFAs finns bland annat i fritidskläder, köksredskap, smörpapper och skidvalla.

Vid provtagning av röding i Vättern konstaterades förhöjda halter av PFOS som är ett av PFAS-ämnena. Det finns idag inga gränsvärden för hur mycket PFOS som får finnas i fisk som livsmedel. Ett sådant gränsvärde väntas tas fram av EU tidigast 2023.

Vi vill också att kommunen snarast startar sanering av kända markföroreningar av PFAS. Höga halter av PFAS finns i mark och vatten vid Vätterns absoluta närhet strax utanför Karlsborg där försvaret har övat brandsläckning. Ämnet har varit en viktig ingrediens i brandskum som försvarsmakten har använt stora mängder av. I Jönköpings kommun finns en markförorening vid Jönköpings flygplats, där liknande övningar ägt rum, men inte i samma omfattning som i Karlsborg.

Att rena dricksvatten från PFAS är väldigt dyrt. De hälsoeffekter som kommer när halterna ökar vill vi inte ens tänka på. I dag är några av dessa ämnen helt förbjudna men de förkommer ändå eftersom de är så extremt stabila och närmast omöjliga att bryta ner. Det är oerhört viktigt att dessa kemikalier inte kommer in i kretsloppet eller ut i vårt dricksvatten.  Vi vill att kommunen mäter halter av PFAS i dricksvattnet regelbundet och aktivt följer forskning kring PFAS påverkan på ekosystemen och människors hälsa.

Varje hushåll producerar massor med näringsämnen varje dag som skulle göra nytta på åkern. Varje person producerar ungefär lika mycket näring under ett år som det behövs för att odla den mat man äter under samma tid. Det är mycket fiffigt och är ju en jättebra resurs att ta vara på. Med dagens system, där vi skickar allt i samma rör till reningsverket, skapar vi istället ett problem av denna resurs. När det dessutom blandas med en massa andra avfallsvatten, från industri och gator till exempel, får man in så mycket föroreningar att ingen vill använda slammet som blir kvar i processen på åkern.

Med modern teknik separerar man istället våra värdefulla resurser direkt i huset och skickar tre rör till reningsverket istället för i ett. Detta gör man redan idag med befintlig teknik på RecoLab i Helsingborg. Där får man ut kväve och fosfor i form av pellets som kan spridas på åkern. I och med att de flöden man plockar in är renare än normalt får man ut tre gånger mer fosfor och sju gånger mer kväve från processen jämfört med en konventionell avloppshantering. Man får också ut mer energi i form av biogas och en energieffektivare rening av läkemedelsrester. Restvattnet är dessutom av drickskvalitet.

Miljöpartiet anser att detta är ett system för framtiden som sluter kretsloppet av våra viktigaste näringsämnen och dessutom ger renare avfall. Därför vill vi att detta blir stadens nya standard för avloppshantering i nybyggda områden.

Värdet av att beslutsfattare har underlag för framtida besluts konsekvenser är enormt. Idag får beslutsfattare väldigt bra underlag från som de intressenter som vill exploatera/nyttja naturresurserna. Där beskrivs samhällets vinster etc, men väldig ofta är underlag om vilka värden som kan gå förlorat i ekosystemet inte lika väl genomlyst. Därför är det viktigt att Vätterns ekosystemtjänster värderas.

Miljöpartiet de gröna i Jönköping skrev i en motion 2015 att kommunen skulle ta initiativ till en samhällsekonomisk värdering av de ekosystemtjänster Vättern ger oss, bland annat rent vatten. Detta förslag fick stöd av en majoritet i fullmäktige, men ännu har inget gjorts. Under denna mandatperiod har arbetet med att göra underlaget för att upphandla denna värdering påbörjats. För Mälaren gjordes en sådan och även andra sjöar i Sverige har värderats utifrån en modell som kallas samhällsekonomisk simpler-analys.

Text kommer inom kort