Folkhälsa/sjukvård

Folkhälsa/sjukvård

Vi vill stärka det som ger hälsa

För Miljöpartiet de gröna är det viktigt att stärka de faktorer som ger och bibehåller hälsa. För att uppnå en god folkhälsa behövs insatser i hela samhället. Viktiga förutsättningar för en god hälsa är en trygg och framgångsrik skolgång, välfungerande sociala skyddsnät, ett jämlikt och jämställt samhälle och genomtänkt fysisk planering av städer och infrastruktur. En god hälsa kan därmed inte ses som en isolerad fråga, utan är beroende av hela det gröna samhällsbygget. 

Vården ska hålla hög kvalitet, fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad.  Patientens självbestämmande, valfrihet och delaktighet är grundläggande inom hälso- och sjukvården. Den nära vården ska vara tillgänglig för boende i hela Sörmland.

De globala målen inom Agenda 2030 är ett av de bärande perspektiven i byggandet av en grön hållbar hälsa lokalt och globalt. Dessa globala mål är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. I detta arbete passar det hälsofrämjande arbetet väl.

Vi vill verka för en sjukvård där de med störst behov prioriteras. Vården måste effektiviseras så att vi gör det som ger mest värde för patienterna.

Klimatkrisen påverkar folkhälsan redan idag

Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset hot utan skadar redan människors hälsa på olika sätt. Extremväder drivs av den globala uppvärmningen påverkar hälsan både direkt och indirekt även i Sörmland. Skogsbränder och översvämningar bidrar till direkta skador, men antalet sjuka av indirekta skador, till exempel av luftföroreningarna från brandrök, kan vara långt större. Smittor som vibrioinfektioner[ i Östersjön och vektorburna sjukdomar sprids snabbare. Särskilt sårbara grupper inkluderar äldre, barn, kroniskt sjuka och utomhusarbetare.

Hälso-och sjukvården är också utsläppare av växthusgaser. Svensk hälso- och sjukvård står för cirka 3 miljoner ton växthusgaser per år, vilket motsvarar ungefär 21 procent av den offentliga sektorns totala konsumtionsbaserade utsläpp. Större delen (runt 70 procent) kommer från indirekta utsläppskällor, framför allt inköp av varor och tjänster som medicinsk utrustning, läkemedel, textilier och livsmedel.

Vi vill:

• Göra en genomlysning av materialförbrukning i sjukvården och ta fram en plan för ökad cirkularitet och minskad miljöpåverkan.
• Att uppdatera regionens klimatplan med utvärderingsbara mål och anta en plan för ett sjukvårdssystem med nettonollutsläpp av växthusgaser.

Erbjud gratis vaccin mot fästingburen TBE

TBE är sedan länge etablerat i Sverige och den sprids via fästingar över landet. Orsaken är klimatförändringen med korta milda vintrar, tidiga vårar och långa fuktiga växtsäsonger. Vi hade 55 registrerade TBE-fall i Sörmland under 2023 och det är fler än någonsin. Sett till antal invånare är vi värst drabbade i Sverige.

TBE ger allvarliga restsymtom i många fall; exempelvis nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, trötthet, svårigheter med finmotorik, tremor (skakningar) och pareser (förlamningar, nedsatt muskelkraft). En utredning visar att varje sjukdomsfall i snitt kostade 745 000 kronor.

Vaccinationen är gratis för invånare upp till 19 år. Därefter kostar varje spruta 405 kr. Miljöpartiet Sörmland går till val på att TBE-vaccinationen ska bli gratis eller kraftigt subventionerad.

Vi vill :

• Att vaccin för TBE ska bli avgiftsfritt eller kraftigt subventionerat.

Vården i Sörmland ska vara tillgänglig

Vi vill:

• Säkerställa att vården är fortsatt lätt att komma i kontakt med digitalt och per telefon.
• Säkra tillgängligheten till vård för personer i det digitala utanförskapet.
• Utveckla primärvårdens tillgänglighet under jourtid.
• Utvärdera och utveckla rehabiliteringskoordinatorernas arbete.
• Värna dygnet runt öppna akutmottagningar på tre orter, Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping.
• Återöppna Grön rehab i Nynäs, som startades tack vare Miljöpartiet och hade goda behandlingsresultat. Den kan även byggas ut i andra länsdelar.
• Säkerställa att komplementära behandlingsmetoder som är evidensbaserade, erbjuds i den Sörmländska vården.
• Att fortsatt kvalitet och utveckling av omvårdnad säkras.

Satsa mer på ungas psykiska hälsa

Allt fler ungdomar har hälsobesvär. De elever som har minst två hälsobesvär – mer än en gång i veckan – har gradvis ökat sedan 1980-talets mitt. Flickor rapporterar högre nivåer av stress än pojkar. Det finns stor potential för insatser inom skolan att inverka positivt på barns och ungas psykiska hälsa.

Då ohälsan beror på sociala faktorer behöver dessa åtgärdas i tät samverkan med föräldrar och sociala myndigheter. Ungdomarna behöver stöd för att gå ur skolan rustade för vuxenlivet. Samverkan mellan skola, socialtjänst, ungdomsmottagningar, första och andra linjens psykiatri och beroendevård behöver stärkas.

Vi vill:

• Ge stöd till ungdomar med neuropsykiatriska symtom i väntan på utredning.
• Korta köerna till neuropsykiatrisk utredning.
• Stärka samverkan mellan socialtjänsten, skolhälsovården, ungdomsmottagningar, första linjens psykiatri och BUP.
• Stärka första linjens barn- och ungdomspsykiatri på vårdcentralerna

Dålig hälsa i utsatta områden kan förebyggas med Sörmlandsmodellen

Miljöpartiet är det parti som mer än andra betonar förebyggande åtgärder mot dålig hälsa, kriminalitet och utanförskap.

I Costa Rica hade man för femtio år sedan en mycket hög spädbarnsdödlighet och kort livslängd. Genom uppsökande social- och hälsovård har dessa siffror nu förbättrats så att Costa Rica har lägre spädbarnsdödlighet och längre förväntad livslängd än USA.

Även i Sverige vet vi att hälsan försämras av dåliga sociala förhållanden. I Sörmland finns tre områden, som är klassade som utsatta områden. Miljöpartiet Sörmland vill starta projekt i dessa utsatta områden inspirerat av Costa Rica men anpassat efter svenska förhållanden, Sörmlandsmodellen.

Vi vill:

• Införa ett projekt i våra utsatta områden enligt Sörmlandsmodellen i samverkan med berörda kommuner.
• Att regionen säkerställer rätten till tolk vid vårdbesök.

Fler vårdplatser kan öka patientsäkerheten

En alltför stor del av de patienter som söker vård gör det på grund av problem som uppstått vid tidigare behandlingar eller försenad behandling. 100 000 patienter drabbas varje år av vårdskador i vårt land. 1200 dödsfall varje år kan bero på vårdskador. Det är inte  acceptabelt.

Sverige är ett av de länder i Europa som har lägst antal vårdplatser per tusen invånare. Förutom risk för vårdskador innebär också att det saknas kapacitet att växla upp i händelse av katastrof.

Bristen på vårdplatser beror till största delen på brist på sjuksköterskor. En bättre personalpolitik är lösningen på detta.

Idag är alltför många äldre kvar på sjukhus trots att de är medicinskt färdigbehandlade, då kommunerna inte klarar ta emot dem. Det medför att andra vårdbehövande inte kan läggas in.

Vi vill:

• Att våra akutsjukhus får ett tillräckligt antal vårdplatser för att ta bort ”övernattning” på akutmottagningarna.
• Att patienter så fort de är färdigbehandlade tas hem till sina kommuner.
• Omförhandla avtalet med kommunerna för att säkerställa att vård ges utifrån den enskildes behov och att sjukhusvård inte ges på grund av brist på plats i kommunerna.
• Att primärvården får tillgång till geriatrisk kompetens.
• Att man inrättar tjänster för farmaceuter för uppföljning av framförallt äldre patienters medicinering i öppenvård och på äldreboenden.
• Stärka patientnämndens arbete. Vi vill förbättra kommunikationen mellan patientnämnden och övriga regionen så att lärdomar kan dras av inkomna synpunkter.
• Förbättra arbetet i nämnden för regional samverkan så att de gemensamma resurserna utnyttjas mer effektivt.

En trygg förlossningsvård

En trygg och säker graviditet, förlossning och eftervård är en viktig feministisk fråga. Individens rätt till valmöjlighet och trygghet är avgörande för en positiv upplevelse och för att minska riskerna för psykisk och fysisk ohälsa innan och efter förlossning.

Modellen ”Caseload midwifery” är prövad och utvärderad internationellt och har visat på ökad tillfredsställelse hos den födande  bibehållen medicinsk säkerhet och jämförbara kostnader. Vi vill erbjuda den svenska motsvarigheten som kallas “Min barnmorska”.

Vi vill:

• Att gravida med förlossningsrädsla erbjuds vård enligt modellen “Min barnmorska”.
• Att förlossning och eftervård av barnmorska hemma erbjuds i Sörmland där det inte finns medicinska skäl att föda på sjukhus.
• Att barnmorskeledda team enligt modell från “Min Barnmorska” eller annan liknande modell ska etableras även i Sörmland.
• Att förlossningskliniken på Nyköpings lasarett ska värnas.

Jämlikhet och jämställdhet i vården

Socioekonomiska faktorer spelar stor roll för vilken vård som erbjuds. Det finns indikationer på att lågutbildade tenderar att erbjudas sämre vårdalternativ än högutbildade Det finns systematiska problem med att kvinnor och män bemöts och behandlas olika, kvinnors ohälsa är många fall mindre beforskad än mäns.

HBTQI+-personer drabbas statistiskt sett oftare av psykisk och annan ohälsa, delvis på grund av fördomar och problematiskt bemötande.

Ingen ska behöva försvara sin sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck– varken som patient eller som medarbetare i Region Sörmland. Idag erbjuds medarbetare i Region Sörmland grundläggande utbildning om HBTQI-personers rättigheter, men vi vill öka deras kompetens genom att regionen HTBQI-kvalificeras.

Vi vill:

• Att regionens inför genderbudgeting, där man genom könsuppdelad statistik kan lokalisera skillnader i hur män och kvinnor ges vård  på olika villkor och arbeta för att skapa större jämlikhet.
• Att kunskapen ökas beträffande kvinnor och mäns olika symtom vid sjukdom
• Att regionen vidtar åtgärder mot skillnader i bemötande och vårdinsatser som behöver adresseras för att säkerställa jämlik vård.
• Att regionen utbildas i att identifiera våld – våldsutsatta och våldsutövare – i hälso- och  sjukvården samt i tandvården.
• Att kompetensen och tillgången till traumavård ökas för personer som varit utsatta för  sexuellt våld, prostitution och människohandel i sexuella ändamål.
• Att den som står i kö till könsidentitetsmottagningen ska erbjudas psykologiskt stöd  under väntetiden.
• Stärk medarbetarnas HBTQI+kompetens genom att regionen HBTQI-kvalificeras.

Tandvårdens högkostnadsskydd måste utvecklas

Regeringen har sänkt åldersgränsen för avgiftsfri tandvård från 23 år till 19 år utan att föreslå andra kompensatoriska åtgärder. Det är en försämring som Miljöpartiet motsätter sig och har motionerat i riksdagen för att ändra på.

För en mer jämlik tandvård har Miljöpartiet under lång tid förespråkat att en modell för högkostnadsskydd för tandvården ska utvecklas enligt samma principer som för den övriga vården.

Vi vill höja statsbidragen till vården

Hälso-och sjukvården har fortsatta problem med ekonomin. Underskotten från de tuffa åren 2023-2024 är fortfarande en utmaning för region Sörmland.

Dock väntas skatteunderlaget öka och pensionskostnaderna vända nedåt, men demografin med fler äldre och nya läkemedel fortsätter att driva på kostnaderna. Trots detta är de statliga bidragen två miljarder mindre till regionerna än 2025.

Hittills under mandatperioden har regeringen lagt 18 miljarder kronor på att korta vårdköerna. 2026 läggs totalt 6,6 miljarder kronor i riktade prestationsbaserade medel till regionerna för att öka vårdkapaciteten. Det innebär att regionerna blir återbetalningsskyldiga om de inte når målen.

Vi anser att prestationsbaserad ersättning för att korta vårdköer är fel väg att gå. När regionerna istället själva kan prioritera resurserna ökar nyttan, varför vi istället vill höja generella statsbidrag. Miljöpartiet har i sitt budgetalternativ prioriterat regionerna och lagt 8,1 miljarder mer till vården. Budgeten innehåller bland annat en ny primärvårdsreform för ökad tillgänglighet, riktade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin och satsningar på kvinnosjukvården.

Utöver utökade statsbidrag för 2026 vill Miljöpartiet vill se ett skifte i finansieringen. Vi vill att de generella statsbidragen till kommuner och regioner automatiskt ska räknas upp för kostnadsutvecklingen.

Miljöpartiet vill också höja sektorsbidraget till vården med tre miljarder kronor. Utan ett förstärkt ekonomiskt stöd till regionerna riskerar vårdens kris att fördjupas.