Klimatkrisen påverkar folkhälsan redan idag.
Mänskliga aktiviteter påverkar i allt högre grad jordens klimat och ekosystem. Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset hot utan skadar redan människors hälsa på olika sätt. Extremväder som värmeböljor, översvämningar, stormar och skogsbränder som drivs av den globala uppvärmningen påverkar hälsan både direkt och indirekt även i Sörmland. Detta ökar risken för dödsfall, icke-smittsamma sjukdomar, uppkomsten och spridningen av infektionssjukdomar och psykisk ohälsa.
Samhällsfunktioner som är viktiga för bibehållen hälsa behöver påverkas. Skogsbränder och översvämningar bidrar till direkta skador, men antalet sjuka av indirekta skador, till exempel av luftföroreningarna från brandrök, kan vara långt större. Smittor som vibrioinfektioner[ i Östersjön och vektorburna sjukdomar sprids snabbare. Särskilt sårbara grupper inkluderar äldre, barn, kroniskt sjuka och utomhusarbetare.
Denna utveckling kommer att ställa hälso- och sjukvården inför nya och stora utmaningar. Samverkan mellan beslutsfattare krävs för att minska risker och anpassa samhället och sjukvården.
Hälso-och sjukvården är också utsläppare av växthusgaser. Svensk hälso- och sjukvård står för cirka 3 miljoner ton växthusgaser per år, vilket motsvarar ungefär 21 procent av den offentliga sektorns totala konsumtionsbaserade utsläpp. Större delen (runt 70 procent) kommer från indirekta utsläppskällor, framför allt inköp av varor och tjänster som medicinsk utrustning, läkemedel, textilier och livsmedel.
Hälso och sjukvårdens utsläpp kan delas upp i tre kategorier:
- Direkta utsläpp som exempelvis narkosgaser, från byggnader och transporter.
- Inköpt energi.
- Indirekta utsläpp – inköp av varor och tjänster – som exempelvis läkemedel, medicinsk utrustning, livsmedel och textilier.
Region Sörmland behöver göra en genomlysning av materialförbrukning i sjukvården och ta fram en plan för ökad cirkularitet och minskad miljöpåverkan.
SMER – statens medicinetiska råd uttalade 2024 ”att en ambitiös plan för nettonollutsläpp i vården ska fastställas. Varje bransch som producerar växthusgaser måste ta sitt ansvar för att utsläppen ska minska och på sikt upphöra. Runt om i världen tas initiativ för att minska hälso- och sjukvårdssektorns miljöpåverkan. Exempelvis har National Health Service (NHS) i Storbritannien som målsättning att bli världens första sjukvårdssystem med nettonollutsläpp av växthusgaser. SMER rekommenderar att staten och regionerna fastställer en ambitiös plan med utvärderingsbara mål och antar en plan för ett sjukvårdssystem med nettonollutsläpp av växthusgaser, i likhet med NHS och andra länder”. Det bör även Sörmland ta fram.
Vi vill:
- Göra en genomlysning av materialförbrukning i sjukvården och ta fram en plan för ökad cirkularitet och minskad miljöpåverkan.
- Att uppdatera regionens klimatplan med utvärderingsbara mål och anta en plan för ett sjukvårdssystem med nettonollutsläpp av växthusgaser.
