Krisberedskap och civilt försvar
Krisberedskap handlar om att rusta samhället så att det står emot och klarar av de olyckor och extrema händelser vi kan drabbas av i fredstid. Det kan handla om långvariga strömavbrott mitt i vintern, skogsbränder som hotar viktig infrastruktur, men det kan även handla om pandemier, eller olyckor med många skadade.
För att klara av att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner även om vi tvingas gå upp i höjd beredskap, eller om det skulle bli krig, behöver vi bygga ett starkt civilt försvar. Grunden för detta är en god krisberedskap som på olika sätt kan förstärkas för att vi ska klara större påfrestningar och mer omfattande samhällsstörningar som exempelvis extremväder, pandemiutbrott eller ett krig i vårt absoluta närområde.
Regionens olika verksamheter behöver vara förberedda och bygga den resiliens som gör att de fungerar på en acceptabel nivå. Det handlar om att skapa rutiner och bygga upp kunskap som gör att vi bättre klarar av att upprätthålla och bedriva det vardagliga arbetet över tid även om förhållandena ändras.
Bra krisberedskap bygger på bra kontinuitetshantering, det vill säga att verksamheten är förberedd och anpassad för en rad olika scenarier. Med andra ord behöver vi ta höjd för att oväntade händelser kan inträffa. På så sätt bygger vi robusthet eftersom organisationen klarar av att stå emot olika former av påverkan på ett bättre sätt. Har vi dessutom fler möjligheter att lösa uppkomna problem bygger vi den motståndskraft som behövs för att möta en kris eller ett krigstillstånd. Det senare är inte minst viktigt i en komplex sjukvårdsorganisation.
Möjligheten till bra vård och hälsa hotas av de pågående klimatförändringarna, inte minst den globala uppvärmningen. Ett varmare klimat och mer extremväder skapar många problem för vården. Under värmeböljor dör fler människor som har skör hälsa, inte minst äldre. Vid höga temperaturer går det inte att operera på grund av alltför hög infektionsrisk. Vissa smittsamma sjukdomar kan också få ökad spridning. Högre temperaturer riskerar även att påskynda tillväxten av bakterier i mat och vatten.
Klimatförändringarna skapar på så sätt kriser som är direkta hot mot god vård och hälsa. Som en följd av olika typer av extremväder kommer skogsbränder, strömavbrott och översvämningar bli allt vanligare. Det i sin tur ökar risken att människor förolyckas eller skadas. Även kritisk infrastruktur som sjukhus och andra vårdbyggnader kan påverkas när de behövs som bäst. Leveranser av förnödenheter kan drabbas. Vi har exempelvis sett hur dricksvattenförsörjningen kan slås ut i Sörmland.
Vi behöver göra vad vi kan för att motverka effekterna av den globala uppvärmningen (se förslag på åtgärder i separat kapitel). Vi behöver anpassa region Sörmlands verksamhet för att den ska fungera under värmeböljor, i samband med andra krissituationer och i yttersta fall krig. Förebyggande arbete och anpassningar måste ske på flera områden.
Byggnader och viktig infrastruktur behöver ses över och säkras. Vi måste se till att sjukhus och andra vårdinrättningar är robusta och klarar olika typer av påverkan. Under värmeböljor måste det finnas möjlighet att svalka patienter även om el och reservkraft slås ut. Dessa aspekter måste beaktas när vi bygger nytt eller renoverar gamla lokaler.
En viktig del i beredskapsförberedelserna är att främja och öka den regionala livsmedelsproduktionen. Här behöver samverkansstrukturerna mellan producenter, offentliga aktörer och civilsamhället stärkas. Hur detta bör göras framgår i det tidigare kapitlet om mat och livsmedelsproduktion, se kap 4.1.2.
För att uppnå god civil beredskap och klara av att ge sörmlänningarna god och patientsäker vård över tid, även i samband med olika krissituationer, under skärpt, respektive högsta beredskap (i det senare fallet befinner sig Sverige i krig), behöver regionen skapa beredskapslager för att säkra tillgången på livsmedel, sjukvårdsmaterial och kritiska läkemedel. En viktig del av förberedelsearbetet är också att ha en plan för nödvatten när leverans av dricksvatten inte kan ske genom det ordinarie ledningsnätet.
Vi vill:
- Anpassa vårdens byggnader och verksamheter för att kunna upprätthålla god och säker vård såväl under en kris som vid höjd beredskap och ytterst vid krig.
- Säkerställa tillgången på reservkraft och drivmedel för att kunna förse regionens samhällsviktiga verksamhet med el.
- Stärka samarbetet mellan Region Sörmland och länets kommuner för att klara situationer som kräver ökad samverkan, till exempel om det uppstår behov av evakuering.
- Beredskapslager ska finnas med bland annat läkemedel, medicintekniska hjälpmedel, livsmedel och vatten för att klara både lång- och kortsiktiga påfrestningar på verksamheten.
- Att regionen senast vid utgången av kommande mandatperiod lever upp till kraven som ställs på hälso- och sjukvården vad gäller beredskapsförberedelser.
- Regionen vidtar erforderliga åtgärder för att säkerställa bemanningen av kritiska nyckelfunktioner inom organisationen vid höjd eller skärpt beredskap eller i händelse av krig.
- Att regionen på egen mark eller i samverkan med andra aktörer uppmuntrar till beredskapsodlingar. Dessa kan under fredstid fungera som terapeutiska trädgårdar och vid höjd beredskap bidra till såväl psykologisk mobilisering som viss matsäkerhet.
- Under mandatperioden ska en plan för krisberedskap i kollektivtrafiken tas fram för att säkra att buss- och tågtrafik klarar av de påfrestningar som samhället står inför.
