För många Umeåbor är tillgången till natur en viktig del av ett attraktivt liv. Hur mycket och vilken natur som skyddas regleras dels genom lagstiftning, men också genom lokal politik. Kommuner kan bidra till en ökad andel skyddad natur genom att bilda naturreservat och biotopskyddsområden samt genom att teckna naturvårdsavtal. Genom Naturvårdsverket kan kommunerna få bidrag för att köpa mark, betala ersättningar till markägare samt till förberedelsearbete.
Bevara mer av Umeås natur
- Hem
- Vårt parti
- Umeå
- Politik
- Bevara mer av Umeås natur
Miljöpartiet i Umeå vill
Kommunen har rådighet över sin skog och politiken beslutar om hur skogen ska förvaltas och skötas. Kommunens skogar ska inte, som de gör idag, främst klassas som “markreserv” som avverkas för att bygga fabriker, parkeringar och bostäder. Vi vill reformera kommunens skogspolicy och inriktningsmål för skogen så att våra kommunala skogar i högre utsträckning ska skötas för att gynna biologisk mångfald och rekreation med en långsiktighet som sträcker sig även till framtidens kommunmedborgare. Det är därför viktigt att uppmärksamma eventuella jävssituationer, till exempel om bolag som förvaltar kommunens skog också har ett ekonomiskt intresse av utökad avverkning.
Vi vill skapa fler skyddade områden på kommunens mark samt i dialog med andra skogsägare uppmuntra till formella skydd på annan mark där detta är lämpligt. På kommunens mark måste ett strikt skydd för samtliga ur- och naturskogar säkerställas. Skyddad natur behövs för att bevara den biologiska mångfalden och andra viktiga ekosystemtjänster som rening av luft och vatten. Den skyddade naturen är också en viktig tillgång för rekreation, friluftsliv och naturturism. I områden med höga natur- och rekreationsvärden vill vi verka för ett långsiktigt bevarande; exempel på sådana områden är Stadsliden och Kullaskogen.
Idag ser vi hur många stora gråa ytor som parkeringsplatser och andra döda ytor i kommunen tar upp värdefull mark, medan både jordbruksmark och skog avverkas för att göra plats för bostäder. Miljöbalken reglerar när det är tillåtet att bygga på jordbruksmark, men det är upp till kommunen att göra lokala avvägningar. Vi vill att livsmedelsproduktionen beaktas mer än vad som görs idag i planeringen av framtida bostäder. Gällande skogen tar det en hel livstid för att få tillbaka gamla, värdefulla och vackra träd i våra bostadsområden. Även enstaka gamla träd eller trädgrupper som lämnas vid nyetableringar är av stor betydelse för människors välmående och naturens ekologi. Där det finns möjlighet vill vi kunna ställa krav på att bevara enskilda träd och skogar.
Det vackra och vetenskapligt värdefulla Arboretet vid Baggböle står ofta inför ekonomiska utmaningar som gör att skötseln av platsen är svår att lyckas med. Stiftelsen som äger Arboretum har länge behövt förlita sig på temporära EU-stöd, feriearbetare och andra lösningar för att klara ekonomin. Vi vill därför att Umeå kommun även kommande år säkerställer finansieringen av Arboretum Norr. Det är en viktig investering i Umeås attraktivitet och vi har i vår budget för Umeå kommun 2027 ökat finansieringen med en miljon kronor per år.
En stor del av naturområdena i Umeå ägs av privata markägare. I många av dessa områden finns ekologiskt värdefull natur, mark som erbjuder flera ekosystemtjänster eller som är viktiga för allmänhetens tillgång till rekreationsområden. Vi vill att kommunikationen mellan kommunen och privata markägare ska vara god, där man som privat markägare får ett gott och förstående bemötande och kan föra konstruktiva dialoger med kommunen, och där alla värden av en mark blir värdesatta.
Arbetet med grönstrukturer fokuserar på hur naturområden och olika biotoper kan bidra med ekosystemtjänster för kommunen, exempelvis genom förbättrad dagvattenhantering, luftrening eller temperaturreglering. Gröna korridorer handlar om hur olika naturområden sammankopplas inom kommunen så att naturområden inte blir enskilda öar i en stad, utan ett sammanhängande system där djur tryggt kan röra sig mellan olika områden. Arbetet med både grönstrukturer och gröna korridorer tycker vi ska vara en självklar del i alla kommunala planeringsprocesser kring olika markområden, ett arbete som idag är påbörjat men behöver växlas upp.