Hälsolänet Västernorrland

Lyssna

Västernorrlands invånare är trygga och har god hälsa. De vet att de kan få en riktigt bra och modern vård oavsett var de bor. Moderna lösningar för tillgång till kompetent vård i glesbygd har införts. Den psykiska hälsan har ökat. Patientens självbestämmande och delaktighet i vården har utvecklats, och patienten står i fokus för den skattefinansierade vården och omsorgen.

 

Vi vill: 

  • Att hälso- och sjukvård tillgodoses på lika villkor efter behov i hela regionen
  • Prioritera folkhälsoarbete och livsstilsförändringar
  • Förstärka primärvårdens roll när det gäller att möte psykisk ohälsa
  • Prioritera arbetet för den psykiska hälsan för barn och ungdomar
  • Arbeta fram en plan för suicicprevention tillsammans med kommunerna  och andra aktörer
  • Införa könsuppdelad statistik och jämställdhetsbokslut i all verksamhet
  • Verka för att utveckla sjukvård i glesbygd
  • Använda e-hälsotjänster för att underlätta och förstärka kontakten med vården för medborgaren
  • Trygg och god vård som är sömlös med god samordning speciellt för äldre
  • Utveckla arbetet med familjecentraler och strukturer för föräldra/vårdnadshavarstöd i samarbete mellan kommun och region
  • Att sjukvården ska fortsätta och utveckla sitt systematiska arbete för att minska miljöpåverkan
  • Att papperslösa ska ha rätt till både akut och planerad vård
  • Införa nya behandlingslinjer för nya diagnoser vid behov
  • Satsa hårdare på systematiskt kvalitetsarbete i vården för att säkerställa att patienter inte drabbas av vårdrelaterade skador
  • Utveckla formerna för ökat patientinflytande inom vården
  • Utveckla god vård i livets slutskede
  • Stärka kopplingen mellan forskning och klinisk verksamhet
  • Satsa mer på grön rehabilitering
  • Stärka HBTQ-perspektivet
  • Att preventivmedel ska vara gratis för unga

Fördjupning i ämnet Hälsolänet Västernorrland

1.1 Hälso- och sjukvård för framtiden

Västernorrland ska ha en hälsofrämjande, jämlik, modern hälso- och sjukvård. Vården ska hålla god kvalitet, vara tillgänglig,  fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Vi vill verka för att tandvården ska ha samma villkor som övrig vård och ska därför vara en del av den offentligt finansierade vården. Vi vill att tandvården ska ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd, på sikt.

Patientens delaktighet och självbestämmande är en allt viktigare del av hälso- och sjukvården. Vi vill att vården ska se hela patienten, det psykiska och det fysiska, man ska utgå från patientens hela livssituation och i första hand behandla sjukdomsorsak och inte symtom.

En av de största händelserna i många människors liv är att bli förälder.  Det är viktigt att miljön vid förlossningen är god och att föräldrarnas önskemål i så hög grad som möjligt tillgodoses. Vi vill se en utvecklad sammanhållen vårdkedja från mödravård och förlossning till eftervård, barnhälsovård och en länk /ett utvecklat samarbete med skolhälsovården.

Invånarna i Västernorrland blir äldre, det är positivt att allt fler människor får förmånen att leva längre. Det ställer ökade krav på vården och samordning mellan kommunernas hemtjänst och hemsjukvård primärvård, specialistsjukvård och akutvård.

1.2 Jämställd och jämlik hälsa

För oss i Miljöpartiet de gröna är det självklart att ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg.

Det är viktigt att vården fortsätter sitt arbete med att identifiera och åtgärda skillnader i bemötande och behandling utifrån kön, etnicitet, och social tillhörighet. Diskriminerande strukturer får inte förekomma.

Alla ska behandlas likvärdigt i vårdprocessen oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer ska bemötas med kunskap och respekt. Papperslösa och asylsökande har rätt till vård.

1.3 Livsstil och folkhälsa

Folkhälsan är en viktig del i det politiska arbetet. God folkhälsa är grunden för att människor ska kunna ta del av det goda livet och för hög livskvalitet. Det förebygger också ökade kostnader i vår gemensamma ekonomi.

Satsning på folkhälsa med fokus på människors livsvillkor är lika viktig som satsning på sjukvård  för att främja god hälsa. Vi vill därför se ett regionalt folkhälsoprogram som stödjer kommuner och region i deras hälsofrämjande arbete och som uppmuntrar till livsstilsförändringar. Arbetet med hälsosamtal för personer som fyller 40, 50 och 60 år ska fortsätta. Att stödja hälsosamma vanor förbättrar utsikterna till ett fortsatt bra liv, försämringar i hälsotillståndet kan då också upptäckas i ett tidigt skede. Det kan då bland annat bidra till att minska insjuknande i till exempel diabetes och hjärt- kärlsjukdom som för närvarande är stora patientgrupper i befolkningen.

Forskning och utvärdering är viktig för att utveckla regionens folkhälsoarbete. Arbetet från regionens sida att kartlägga och följa upp hälsoläget bland befolkningen ska fortsätta. Kunskap om behov och tendenser inom folkhälsa ger viktiga underlag för planeringen av god vård.

Det finns såväl hälso- som miljöskäl för att vi bör öka vår produktion och konsumtion av ekologisk, vegetarisk, säsongsanpassad, klimatsmart och närodlad mat. Matsvinnet måste minimeras i alla delar av livsmedlens livscykel. Regionen och kommunerna har en viktig roll som en stor aktör för att driva på utvecklingen.

1.4 Barn och ungas hälsa

Samhället har ansvaret att tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare skapa förutsättningar för att barn och ungas uppväxtvillkor ska vara goda. Barnkonventionen är en viktig del i arbetet med barn och unga.

Vid livets början och genom småbarnsåren har föräldra- och barnhälsovården en viktig roll i stödet av föräldraskapet genom att följa barnets utveckling och hälsa. Vi har några familjecentraler i vårt län men de behöver bli flera. De är en bra grund i det förebyggande arbetet. Där samverkar kommun och regionen kring barnfamiljen och erbjuder verksamhet som hälsovård, träffar för föräldrar/vårdnadshavare, öppen förskola samt ger råd och stöd. Det är viktigt att ge stöd till barnfamiljer att främja goda matvanor och motion för att minska risken för framtida ohälsa. För familjer med större stödbehov är det viktigt att kunna upptäcka detta tidigt och erbjuda särskilt föräldra/vårdnadshavarstöd.

Förskola och skola är en bra plattform för fortsatt föräldra/vårdnadshavarstöd. En framgångsfaktor och en bra grund är bra samarbete mellan kommunerna och regionen. För eleverna i skolan är samarbete mellan elevhälsan och primärvården viktig, liksom bra tillgänglighet på ungdomsmottagningarna. God sexual- och samlevnadsundervisning i skolan, tillgängliga ungdomsmottagningar och gratis tillgång till preventivmedel för unga säkerställer god sexuell och reproduktiv hälsa. Det är också viktigt att stärka HBTQ-perspektivet.

1.5 Psykisk hälsa

Människor måste må bra för att samhället ska bli långsiktigt hållbart. Ett samhälle med hållbar miljö och ekonomi förutsätter också social hållbarhet, alla tre delar är beroende av varandra. Det är viktigt att kunna uppleva trygghet, att få känna sig behövd och få utlopp för sin kreativitet. Varje individ behöver få utveckla sin identitet och uppleva mening och sammanhang. Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser mänskliga behov för alla människor.

Den psykiska ohälsan leder till stort lidande. Vi vill prioritera satsningar på psykisk hälsa, särskilt för barn och unga. För barn och unga med psykisk ohälsa krävs aktiv samverkan mellan elevhälsa, föräldrar/vårdnadshavare, primärvård, ungdomsmottagning och psykiatri. Vi måste se till att den psykiatriska vården blir lika självklar som primärvården och att den ingår i bassjukvården. Ingen ska behöva lida för att den psykiatriska vården uppfattas som främmande eller svår att nå.

Metodutveckling av behandlingsmetoder inom området är viktigt. Förebyggande arbete bör utvecklas. Personer med beroende- och missbruksproblematik ska ha god tillgång till behandling i samarbete med kommuner och andra myndigheter.

1.6 Effektiv och tillgänglig vård

Sjukhusvården ska vara tillgänglig för alla länets invånare. Vi vill uppmuntra till att sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter och andra legitimerade yrkeskategorier får möjlighet att ta ökat ansvar för sina patienter så att deras kompetens tas tillvara. Primärvården ska utvecklas, stärkas och ska vara basen i vården.

Vid frågor om den egna hälsan bör Sjukvårdsrådgivningen 1177 utvecklas ytterligare. Där ska  man få rådgivning om egenvård och bli hänvisad till rätt vårdnivå. Internetbaserade lösningar ska utvecklas för egenvård.  Vi är positiva till att människor tar ett större ansvar och vill att sjukvården är lyhörd för vilka vägar individen söker finna för bättre hälsa. Formerna för ökat patientinflytande och personcentrerad vård ska utvecklas.

Vi är öppna för användning av digitalisering och annan ny teknik som har potential att ge våra invånare ökad tillgänglighet till vård.

Vårdcentraler i glesbygd ska ha tillgång till bra datakommunikation för att kunna samarbeta med specialister på distans. Det kan vara konsultationer med patienten, bildanalys mm. Vård i glesbygd bör på olika sätt utvecklas, exempelvis för kontakter mellan patient i hemmet och vårdcentralen. Det arbete som sker med utvecklande av behandlingslinjer är betydelsefullt och ska fortsätta för att garantera patientsäkerheten och ge ett tydligt ansvar i vårdkedjan. Tydliga strukturer är viktiga i samarbetet med alla inblandade aktörer; primärvård, specialistvård, kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa. Flöden vid akut omhändertagande ska utvecklas.

För äldre är det speciellt viktigt med en trygg och god vård som är sömlös med god samordning mellan kommunens äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och specialistsjukvård och som ska utgå från de äldres individuella behov. Ett gott exempel på sömlös samordning är ÄlSa, som nu införs i regionen. De anhöriga ska känna sig sedda. Vi har en stor utmaning i och med ökat antal äldre i befolkningen. Samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland omsorgspersonalen. I framtiden kommer allt färre unga behöva försörja och vårda allt fler äldre. Vi vill möta den utmaningen. För vården handlar det också om åtgärder för att bli en bra arbetsgivare.

Alla har rätt till god vård i livets slutskede, palliativ vård. Oavsett om det sker i hemmet, på ett särskilt boende eller på sjukhus är det viktigt att se till att det sker på ett värdigt sätt och utan smärta. Det är viktigt att det finns ett bra samarbete mellan region, kommun och anhöriga (där sådana finns). Personal, som arbetar inom områden där människor avlider, ska vara utbildade i att hantera en sådan situation. Den palliativa vården ska inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd för patient och närstående. Information ska finnas till anhöriga så att de kan bli  delaktiga och förberedda för livets slut.

 

 

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: