Hälso– och sjukvård

Miljöpartiet vill se en hälso- och sjukvård som finns där för människor när de behöver vård, och prioriterar förebyggande insatser för att öka hälsa. 

Nära vård

Miljöpartiet vill se en hälso- och sjukvård som finns där för människor när de behöver vård, och prioriterar förebyggande insatser för att öka hälsa. Individens fria valmöjlighet och delaktighet är central, och i varje del av vårdkedjan ska personen själv ges möjlighet att förstå och ta beslut om sin egen hälso- och sjukvård.

En god, tillgänglig primärvård av hög kvalitet är nödvändig för att hälso- och sjukvården ska fungera. Primärvården ska vara den första naturliga kontakten vid sjukdom eller skada, ska ha det övergripande ansvaret för personer med många sjukdomar och verka aktivt för att nå fram till människor med förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Det måste vara lätt att komma i kontakt med sin vårdcentral, oavsett om man kontaktar per telefon eller digitalt. De som har regelbunden kontakt med vårdcentralen ska ha en tydlig fast läkarkontakt, och patientens behov ska stå i fokus. Det ska finnas flexibilitet i systemet för personalen att kunna utforma en vård som passar patienten.

Äldrevården måste förbättras och kvaliteten säkerställas. Det ska finnas tid för personal att sätta sig in i varje patients sjukdomshistoria och särskilda behov, och ett multidisciplinärt helhetsperspektiv ska alltid användas, tillsammans med god kontakt med anhöriga. Det stöd som krävs för att en äldre som önskar det ska kunna vara kvar i hemmet ska finnas tillgänglig, inklusive hembesök, en stark hemsjukvård med god kontakt med primärvården. Också på kommunernas boenden ska Regionen säkerställa god tillgång till läkare och annan sjukvårdsutbildad personal.

Tillgänglig, patientsäker vård ska kunna ges i hela länet. Medicinkliniken i Köping/Fagersta och Sala ska upprätthållas, och öppenvårdsmottagningar och operationsenheter ska finnas i hela länet. Snabb tillgång till ambulans ska säkerställas i hela länet – alla ska få akut hjälp när det behövs.

VI VILL

  • säkerställa enkel kontakt med vårdcentraler
  • tilldela mer tid och resurser till ansvar för SÄBO (särskilt boende för äldre) för läkare och annan sjukvårdspersonal
  • utöka möjlighet till hembesök när det behövs
  • att vården ska ha god tillgänglighet i hela landet
  • verka för fast läkarkontakt i primärvården, i ett första steg prioriterat för de som behöver ha en regelbunden kontakt.

Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård

Vi strävar alltid efter en jämlik hälsa och en jämlik vård som behandlar utifrån behov, och når ut till alla för att minska hälsoklyftorna.

Hälso- och sjukvården är i dagsläget varken jämlik eller jämställd. Sjukdomar som drabbar kvinnor är i högre utsträckning dåligt beforskade, och män får i snitt dyrare utredningar för samma symtom än kvinnor. Kön påverkar i för hög utsträckning hur hälso- och sjukvårdspersonal bemöter män och kvinnor, vilket negativt påverkar både kvinnors och mäns vård och hälsa. Utbildningsinsatser kring genus och hälsa måste stärkas, resurser måste fördelas jämställt, och kunskap kring sjukdomar som framförallt drabbar kvinnor måste bli högre.

Alla kvinnor ska kunna känna sig trygga och säkra med att de kommer erbjudas vård och omsorg av hög kvalitet och ett gott och inlyssnande bemötande under sin graviditet och förlossning och vid eventuellt behov av eftervård. Förlossningsvården måste stärkas för att ge barnmorskor möjlighet att vårda varje kvinna, och samarbetet med mödravårdscentralerna öka. Förlossningsavdelningen ska ha en hemtrevlig och trygg miljö så att varje kvinna kan ges förutsättningar för en bra och trygg förlossningsupplevelse.

Diskriminering mot HBTQI+ personer i vården är fortsatt ett stort problem. Transvården måste stärkas, köer måste kortas till behandling av könsdysfori och kunskap om transpersoner måste stärkas i vården.

Människor från andra delar av världen har sämre hälsa, och möts ofta i vården av fördomar och oförståelse. Tillgång på tolkar med god kompetens måste vara god, och kulturell kompetens måste stärkas.

Asyl- och integrationshälsan erbjuder första linjens vård för nyanlända och asylsökande. Verksamheten är viktig för att bidra till god och jämlik hälsa i länet. Asyl- och integrationshälsan ska vara tillgänglig för patienter i hela länet.

VI VILL

  • stärka förlossningsvården och satsa på ökad kompetens kring förlossningsskador
  • genomföra utbildningsinsatser kring genus och hälsa
  • stärk asyl- och integrationshälsan i hela länet
  • korta köer till vård av könsdysfori.

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Hälso- och sjukvården ska bidra till att förebygga våld i nära relationer och till att både offer och förövare får hjälp. Vid fall av våld i nära relationer krävs ett helhetsperspektiv på situationen, med god kontakt med socialtjänst, polis och kvinnojourer.

Regionens personal måste arbeta aktivt för att identifiera fall av misshandel och övergrepp och ha god kunskap om våld mot barn och ungdomar, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld- och förtryck. Det här är kunskap som behövs såväl vid BVC, vårdcentraler och akuten. Tandvårdens viktiga roll i det här arbetet har uppmärksammats nationellt, det arbetet måste implementeras brett och samordnas med Regionens övriga insatser.

Det ska finnas tillgång till material om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck i varje reception, väntrum och på besökstoaletter där vårdtagare eller besökare vistas för att synliggöra och visa vägar till stöd och hjälp.

Personer i prostitution ska erbjudas god hjälp och stöd av specialiserade mottagningar, likt MIKA-mottagningar.

VI VILL

  • säkerställa att information om stöd finns synligt i alla Regionens verksamheter
  • sätta in insatser för utbildning av personal, med ett särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck
  • öka samarbete med tandvården
  • säkerställa god tillgång och kvalitet på stöd till personer i prostitution.

Hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande insatser för att undvika sjukdom är inte bara ekonomiskt lönsamt, det har stor positiv effekt på individnivå för de som inte behöver blir sjuka. Trots det har det länge varit underprioriterat, och står för en mycket liten del av hälso- och sjukvårdens arbete idag.

De mest utsatta i samhället har sämre hälsa och kortare förväntad livslängd. Var en person är född eller utbildningsgrad ska inte spela någon roll för hur länge hen förväntas leva, och ett aktivt arbete ska ske för att minska hälsoklyftorna. Riktade insatser ska sättas in för att nå de med mest ohälsa, exempelvis genom att utveckla hembesök via BVC till de med störst behov.

Primärvården är hörnstenen i det aktiva förebyggande arbete som sker. Det måste finnas adekvata resurser för tobaks- och alkoholprevention, samt aktivt arbete för ökad fysisk aktivitet och ökad kunskap om kost. Det ska ske i samarbete med skolor, tandvård, arbetsgivare och kommuner. Även prevention av psykisk ohälsa är ett viktig område som behöver utvecklas.

Hälsocenter ska utvecklas och finnas tillgängliga i hela länet. Arbetet bör vara ett samarbete med arbetsplatser, skolor och kommuner för att minska skadlig stress och öka medvetenhet kring ohälsosamma beteenden. Vi vill också säkra tillgången till välfungerande familjecentraler i hela länet.

Screening- och vaccinationsprogram är viktiga för att hitta sjukdom tidigt. Mer uppsökande verksamhet måste ske för att alla ska inkluderas. TBE-vaccin ska vara gratis för unga och ingå i barnvaccinationsprogram. Steg ska tas för att införa screeningprogram för tjocktarmscancer som socialstyrelsen rekommenderar.

Människor med varaktiga funktionsnedsättningar måste få förutsättningar att delta i samhället och må bra hela livet. Habilitering ska stärkas och inte innebära stora kostnader för individen. Hörselhjälpmedel ska vara tillgängliga och köer måste kortas. Anpassade cyklar ska räknas som hjälpmedel, och det ska gå att få hjälp med det från Regionen.

VI VILL

  • erbjuda kostnadsfria hälsosamtal till alla nyblivna föräldrar samt alla som fyller 40 år
  • att Hälsocenter ska utvecklas och byggas ut, och få ett ökat ansvar för utåtriktat arbete
  • att tobaksavvänjning ska vara gratis
    utveckla samarbeten och familjecentraler
  • göra en särskild satsning på utbildning om hälsa för nyanlända, via SFI
  • inkludera TBE i allmänna vaccinationsprogrammet
  • erbjuda screening för tjocktarmscancer
  • stärka hörselenheten i Regionen.

Psykisk ohälsa och psykiatri

Psykisk sjukdom och ohälsa ska behandlas evidensbaserat och ses som en lika självklar del av sjukvården som somatisk sjukdom och ohälsa. Det ska alltid finnas tillgänglig vård när det behövs, och ett starkt preventivt arbete för att öka psykisk hälsa och minska antalet självmord.

Psykiatrisk vård måste stärkas på alla nivåer. Den specialiserade vården ska finnas för alla som behöver den, utan långa köer. BUP måste ha kapacitet att ta emot barn och unga som behöver hjälp, det är en förutsättning för att kunna ge barn det stöd de behöver. Personer med neuropsykiatriska diagnoser som autism och ADHD måste få tidiga insatser, och det är viktigt att köer till utredning kortas. Stoppa rutinmässiga drogtester vid utredning av ADHD, i enlighet med gällande domar.

På vårdcentralerna ska det finnas god tillgång till terapeuter och samtalskontakt vid sjukdom, hälsocenter ska stärkas och utveckla sitt arbete för psykisk hälsa. När det går ska människor fångas upp och få behandling innan de har kommit djupt ner i en depression eller utmattning. Omhändertagande och behandling ska ske med hjälp av flera kompetenser på vårdcentralen, med fokus på individen.

Ungdomsmottagningarna fungerar som ett viktigt komplement till vårdcentralerna, och deras roll behöver stärkas. De ska finnas som alternativ vid lindrig psykisk ohälsa, där barriären för kontakt kan kännas mindre. Deras preventiva arbete måste ökas med mer möjlighet till samarbete med skolor för att öka förståelse för psykisk sjukdom och ohälsa bland unga. De måste också särskilt satsa på vård av unga HBTQI+ personer, som lider oftare av psykisk sjukdom och ohälsa.

Psykisk vård hör ihop med kroppsligt mående, och vården måste vara sammanhållen. För komplicerad samsjuklighet med exempelvis smärta och annan kronisk sjukdom  ska det finnas tillgång till multidisciplinära team för att stärka individen till bästa möjliga hälsa och välmående. Ett helhetsperspektiv måste användas för att stötta utsatta människors situation, inklusive att se till deras familjesituation och ekonomi.

Äldres psykiska hälsa är i hög utsträckning dålig, och underbehandlas. En seriös syn på psykisk sjukdom och ohälsa hos äldre måste finnas, där samma tillgång till behandling, vård och prevention ska ges som till yngre personer.

VI VILL

  • stärka BUP och korta köer
  • säkerställa tillgång till samtalsbehandling inom primärvården
  • öka kompetens kring äldres psykiska hälsa
  • stärka ungdomsmottagningar
  • korta köer till autism- och ADHD-utredningar.

Tandvård

Tänderna är en del av kroppen. Att även tandvård ska inkluderas i ett heltäckande högkostnadsskydd är en viktig fråga som måste drivas nationellt. Tandvården ska vara en naturlig del av hälso- och sjukvården, samarbetet måste stärkas.

Tandvården träffar idag en stor andel av befolkningen regelbundet, och har därmed goda möjligheter att identifiera personer som kan behöva vård och stöd för att förbättra sin hälsa. Vi vill utveckla samarbetet mellan tandvård och övriga delar av vården för att förbättra möjligheterna till tidiga insatser, vilket även privata tandläkare bör involveras i. Även hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att uppmärksamma patienter som behöver bättre tandvård, och kommunicera det med deras tandläkare. Samarbetet behöver även bli bättre för att identifiera personer som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld.

På samma sätt som med hälsan i övrigt ökar skillnaderna i tandhälsa bland befolkningen. Folktandvården ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga ohälsa, särskilt till barn och andra utsatta grupper, t.ex. genom information i skolor. En särskild satsning behöver göras i samarbete med vuxenutbildningen för nyanlända. Regionen ska arbeta aktivt för att stödja dem som har stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning som gör det svårt för dem att själva sköta sin munhygien eller söka tandvård.

Folktandvården drivs idag som ett bolag, Folktandvården AB. Vi tycker att vård ska drivas utan vinstsyfte, även om ägaren är Region Västmanland, och att Folktandvården AB därför inte ska ha något avkastnings- eller utdelningskrav. Folktandvården ska fortsatt hålla låga avgifter och verka för att utsatta personers tandhälsa ej ska vara beroende av ekonomi.

VI VILL

  • att Region Västmanland i samverkan med skolorna, inklusive vuxenutbildningen driver ett aktivt förebyggande arbete för bättre munhälsa
  • förbättra samarbete mellan hälso- och sjukvård och tandsjukvård, bland annat genom att förenkla digital kommunikation
  • verka för att tandläkarjournal ska behandlas som hälso- och sjukvårdens journal, och finnas tillgänglig i gemensamma system och på 1177
  • verka för att korta köerna till folktandvården, t.ex. genom att verka för tandläkarutbildning i närområdet.

Sjukhusvård

Den specialiserade vården ska vara tillgänglig och av hög kvalitet. Köer till sjukvårdsbesök, undersökningar och åtgärder riskerar både liv och lidande för individen, de måste därför kortas.

Samarbetet mellan primärvård och sjukhusvården bör förbättras. De fallen som bedömts inom primärvård och behöver snar kontakt med sjukhusvård ska när det är möjligt kunna få en mottagningstid i handen snarare än att behöva uppsöka akuten.

I första hand ska vård och omsorg kunna ges via öppenvård, men när det finns ett behov för inneliggande vård eller stöd med omsorg på ett boende ska antalet platser på sjukhuset eller boenden aldrig vara en begränsande faktor för beslutet. Sverige har minst antal vårdplatser i hela EU, och kortast inneliggande vårdtider. Det måste finnas tillräckligt med vårdplatser för att säkerställa såväl en patientsäker vård, både på vårdavdelning och inom intensivvården, som god arbetsmiljö för vårdpersonalen.

Vård i livets slutskede är otroligt viktigt för att ge människor en värdig tid sin sista tid i livet. Den avancerade hemsjukvården måste stärkas för att fler ska ha möjlighet att vara kvar i hemmet. Öka antal platser på palliativt boende specialiserat på vård i livets slut för att säkerställa tillgång på hjälp när det behövs.

Samarbetet kring den mest högspecialiserade vården måste stärkas mellan regioner. Det ska inte finnas några barriärer för att nå den bästa tillgängliga vården, även om en person lider av en ovanlig sjukdom, detta kräver nationell samordning.

VI VILL

  • öka tillgången på vårdplatser och intensivvårdsplatser
  • öka och förbättra nationellt samarbete kring ovanliga diagnoser
  • korta köerna till specialistvården
  • att Regionen ska erbjuda avancerad hemsjukvård för barn
  • förbättra den avancerade hemsjukvården och palliativa vården. Utöka antalet platser på palliativt boende.
  • utöka primärvårdens möjligheter att boka akuta mottagningstider inom sjukhusvården.

Beroendevård

Sverige har bland de högsta narkotikarelaterade dödstalen i Europa. Det är ett misslyckande och ett tydligt tecken på att synen på beroende måste ändras i grunden. Substansbrukssyndrom är en allvarlig sjukdom som det finns behandlingar för, det är inte ett val. Hälso- och sjukvården, tillsammans med socialtjänsten, måste ge människor möjlighet att tillfriskna och hantera sin sjukdom.

En särskilt utsatt grupp är kvinnor med beroende, som i högre utsträckning riskerar att utsättas för våld. Särskilda satsningar tillsammans med kommunerna krävs för att säkerställa kvinnors säkerhet.

Mer måste göras för att bryta dödligheten. Mottagningar för sprututbyten ska finnas i hela Västmanland. Det ska utvecklas en strategi för att behandla och förebygga hepatit C. Injektionsrum enligt dansk modell skulle kunna bidra till att rädda liv och minska skadorna, och Västmanland ska gå i bräschen för att testa denna metod. Ett aktivt arbete ska ske för ökad tillgång till naloxon för brukare som kan bryta en överdos och därmed rädda liv.

Miljöpartiet de gröna driver att beroendevården bör övertas helt av Regionen för att skapa bättre förutsättningar att möta samsjuklighet. I dagsläget är vården splittrad mellan kommunerna och Regionen, och individer riskerar att hamna i kläm mellan olika system.

Vård för alkoholberoende måste vara lättillgängligt, det ska vara enkelt att få hjälp med både samtalsstöd, socialt stöd och medicinsk behandling av alkoholberoende.

Kunskap kring beroende av spel om pengar måste höjas, och behandling erbjudas när det behövs.

VI VILL

  • genomföra sprutbytesprogram, och införa testverksamhet med injektionsrum
  • förbättra tillgång till medicinsk behandling av beroende, som läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) och naloxon
  • förbättra samverkan kring beroendevården mellan kommuner och Regioner.

Digitalisering och e-hälsa

Digitalisering är på snabb frammarsch i hela samhället, och Regionen måste hänga med. Det ska vara enkelt att ha kontakt med sin vårdcentral digitalt, det ska finnas enkel möjlighet att ha videosamtal med sin läkare när det är lämpligt istället för att behöva ta sig till sjukvården.

Digitala vårdmöten ska vara en integrerad del av vårdens verksamheter, snarare än fristående tjänster. Detta för att ge bästa förutsättningar för samlad medicinsk information och en sammanhållen vård både över tid och när flera professioner är berörda.

Användandet av digitala tjänster och verktyg innebär stora möjligheter för att vårdpersonal ska kunna ägna mer tid åt patienter och anpassa vården till varje patients behov. Det lägger också en grund för att kunna erbjuda mer vård nära, där t.ex. hemsjukvård, primärvård eller mobila team kan möta patienten hemma eller på vårdcentralen med ytterligare medicinskt stöd på distans. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter är en förutsättning för att vi ska klara de utmaningar vården står inför med ökande behov av vård i en åldrande befolkning, men även för att öka såväl patientinflytande som patientsäkerhet.

Det kan vara väldigt svårt att veta var och när man ska söka vård, därför behöver 1177 stärkas och ges utökad kompetens och tekniska möjligheter, exempelvis till videobedömningar och kontakt med läkare när det behövs.

VI VILL

  • förenkla tillgång till digitala vägar för patienter att kontakta sjukvårdsinstanser
  • att besök ska kunna genomföras via videosamtal om ett fysiskt besök inte behövs
  • förbättra kommunikation mellan olika journalsystem inom och mellan regioner, kommuner, tandvården och privata vårdgivare
  • stärka 1177 med möjlighet till videosamtal och stöd av läkare.

 

Nyheter på ämnesordet

Uppsala län, 24 november 2022

Region Uppsalas styre är historiskt svagt

Örebro län, 22 november 2022

Flera fel om flyget och länets flygplats

Värmland, 16 november 2022

Nya regeringen missgynnar kollektivtrafiken

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter