Handlingsprogram för Miljöpartiet de gröna i Eskilstuna – val 2022 

Handlingsprogram för Miljöpartiet de gröna i Eskilstuna – val 2022

Inledning
Miljöpartiet de gröna i Eskilstuna har en vision om ett långsiktigt hållbart Eskilstuna. Ett Eskilstuna där god livskvalitet och välfärd, miljö, jämlikhet och mångfald står i centrum. Miljöpartiet är en del av en global grön rörelse som strävar efter en värld där alla kan leva goda liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer. Grunden i vår ideologi är omsorg om planeten och allt som lever här. Utan den basen finns inte förutsättningar för ett gott mänskligt liv.

En grön samhällsanalys bygger på en helhetssyn – allt hänger ihop och är beroende av varandra. Vi vill bygga ett hållbart samhälle genom att föra en politik där vi lever inom naturens ramar, med insikt om det beroendet. Vi uttrycker det genom våra tre solidariteter:

•   solidaritet med kommande generationer

•    solidaritet med världens alla människor

•    solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet

Världen befinner sig i ett klimatnödläge och vetenskapen har sagt sitt: utsläppen måste minska – snabbt! Nu krävs en klok och modig klimatpolitik för en rättvis omställning.

Ett hållbart samhälle är ett öppet och jämlikt samhälle. I Miljöpartiets Eskilstuna finns inte vi och dom. Vi tror att det är i mötet mellan människor med olika bakgrund som en stor del av samhällets utveckling skapas. Vi ser med stor oro hur Eskilstuna och Sverige sluter sig mot omvärlden, hur en hårdare samtalston breder ut sig, hur rasismen ökar, hur jämställdhet och HBTQIA+-rättigheter motarbetas. Vårt Eskilstuna ska vara öppet och välkomnande. Vi vill att du ska känna dig delaktig, oavsett vem du är och var du kommer ifrån. Du ska ha möjlighet att uppfylla dina drömmar och bidra med dina idéer. I vårt Eskilstuna är det vi tillsammans som gör skillnad och skapar framtiden. I vårt Eskilstuna – den stolta gröna Fristaden – ska du kunna känna dig just det: fri och stolt.

Energi
Energisystemet står inför en stor och viktig omställning, där fossila bränslen i allt högre grad ersätts av el från den snabbt växande förnybara energin. När industrier och transporter som tidigare använt t ex kol och olja elektrifieras behöver elsystemet byggas ut i den takt som krävs. Kan vi använda energin smartare kan vi skynda på den elektrifiering som är en viktig del av klimatomställningen, samtidigt som vi minskar både de kostnader och den miljöpåverkan som är svåra att komma från vid en mycket kraftfull utbyggnad av elnät och ny elproduktion. Eskilstuna har med sitt energicentrum (Energy evolution center), sitt universitet och sina två energirelaterade myndigheter (Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen) särskilt goda förutsättningar för att bli en spjutspets i omställningen till ett hållbart energisystem. Miljöpartiet vill göra Eskilstuna till Sveriges energihuvudstad.

En viktig del av en effektiv energianvändning är att inte använda mer energi än nödvändigt. Här kan t ex ett välisolerat hus inte bara minska energianvändningen och därmed energikostnaderna utan också ge en behagligare inomhusmiljö. Men en effektiv energianvändning handlar inte bara om hur mycket energi vi använder utan också om när i tiden vi använder den. Efterfrågan på el varierar inte bara över året utan också över dygnet. Kan vi vara mer flexibla i vår elanvändning så kan efterfrågan bättre matcha elproduktionen – som även den varierar – vilket stärker balansen i systemet. Att t ex låta elbilen ladda på natten i stället för så fort den parkerats för dagen minskar belastningen på elsystemet samtidigt som det går att nyttja de lägre elpriser som råder när färre använder elen. Med modern teknik behöver vi inte själva ha koll på vare sig elpriset eller belastningen i elnätet, utan det går att automatisk styra inte bara elbilsladdning utan också t ex värmepumpar så att bilen är laddad när den behövs och värmen i huset ligger inom det intervall vi angett. Ett annat sätt att kapa effekttopparna i elanvändning är att konvertera eluppvärmda hus till fjärrvärme där det är ett realistiskt alternativ.

Den energi som väl behövs – också när möjligheterna att spara energi uttömts – måste naturligtvis komma från källor med så låg miljöpåverkan som möjligt. Kraftvärmeverket i Eskilstuna eldas nästan uteslutande med biobränslen, men miljöpåverkan från fjärrvärmen skulle kunna minska ytterligare inte bara genom att fasa ut de sista fossila bränslena utan också genom att ta tillvara den restvärme som uppstår i t ex datahallar och vissa industrier. Genom att ta vara på lämpliga takytor för solenergi och platser med bra vindlägen för vindkraft så kan ytterligare förnybar energi produceras i Eskilstuna.

Vi vill: 

Öka energieffektiviteten i kommunens verksamheter och fastigheter med 50 % till 2030 jämfört med 2005, i linje med det nationella målet.

Att alla nämnder och bolag, i synnerhet Eskilstuna kommunfastigheter, ska arbeta för en effektivare energianvändning vid såväl byggande som drift och underhåll av fastigheter och anläggningar.

Att kommunen inom ramen för sitt näringslivsfrämjande arbete organiserar nätverk där kommunens företag kan lära och inspireras av varandra till en mer effektiv energianvändning.

Att Eskilstuna Energi och Miljö ska utforma sina elhandelsavtal och elnätstariffer så att de främjar energihushållning och användarflexibilitet. Bolaget bör också aktivt vända sig till kunder med hög elförbrukning och utifrån kundens förutsättningar föreslå lösningar som konvertering till exempelvis fjärrvärme eller värmepump eller installation av styrutrustning för t ex eluppvärmning eller elbilsladdning.

Att fjärrvärme- och närvärmenät byggs ut där förutsättningarna är lämpliga, t ex i Kjula där samhället och logistikparken tillsammans skapar goda förutsättningar för närvärme.

Att möjligheten att utnyttja restvärme till fjärrvärmenätet eller närliggande verksamheter (t ex växthusodling) undersöks vid nyetableringar eller expansion av t ex serverhallar och industrier som ger upphov till överskottsvärme. Om förutsättningarna är lämpliga och kommunen har rådighet så bör detta kunna ställas som krav. Även geotermisk energi bör undersökas som möjlig värmekälla i fjärrvärmen.

Att Eskilstuna Energi och Miljö bygger ut ett värmelager med kapacitet att lagra fjärrvärme under längre perioder än dagens korttidslager för att på så sätt öka flexibiliteten i kraftvärmeproduktionen. Med säsongslager blir dessutom solvärme ett mer intressant alternativt eftersom värmen kan användas de delar av året då den behövs som mest och inte bara då solen skiner som mest.

Att kommunala fastigheter installerar solceller på tak där förutsättningarna är goda.

Att den näringsrika askan från kraftvärmeverket återförs till skogen för att sluta kretsloppet.

Klimatanpassning
Ett klimat i förändring, med stigande medeltemperaturer och extrema väderhändelser kan få stora konsekvenser för Eskilstuna och medföra andra förutsättningar för hur vi lever och bor. Bland annat är risken för översvämning i Mälaren idag hög eftersom tillrinningen till sjön kan bli högre än den kapacitet som idag finns för att tappa ut vatten. Det innebär att vi måste bygga smart och planera för att exempelvis överflödigt vatten leds bort. Häftiga regn och högst stående vatten kan också leda till att vattenkvaliteten försämras. Med mindre hårdgjord mark och mer grönska, våtmarker och öppna vattendrag kan dagvatten fördröjas och reduceras, vilket gör det lättare att hantera stora plötsliga vattenflöden. Grönska bidrar också – förutom till bättre luft – till att hålla nere temperaturen i staden under värmeböljor, något som är viktigt för att skydda barn, gamla och sjuka. För sårbara grupper kan även andra åtgärder krävas för att t ex rusta vård- och omsorgsboenden för kommande värmeböljor.

Vi vill:

Stärka Eskilstunas arbete med klimatanpassning för att identifiera risker och ta fram effektiva åtgärder som minskar sårbarheten i ett förändrat klimat.

Säkerställa att nybyggnation lokaliseras till områden utan risk för framtida översvämningar.

Säkerställa att det finns grön- och blåytor som träd, planteringar, parker, diken och avrinningsytor i stadsmiljön för att kunna hantera skyfall.

Minska bräddningarna från avloppsledningar genom svackdiken, dammar och andra fördröjningar av dagvattnet, läckage i dagvattennätet, t ex genom fler infiltrationsbäddar.

Långsiktigt säkra god dricksvattenkvalitet, bl a genom att säkerställa tillgång på reservvatten och värna våtmarker.

Återbruk
I stället för dagens linjära ekonomi – där resurser plockas ut ur naturen, passerar en kort stund genom samhället och sen slutar som avfall – behöver vi skapa en cirkulär ekonomi där resurserna kan användas om och om igen och där det som är överblivet material för någon kan bli en resurs för någon annan. En cirkulär ekonomi omfattar återbruk och återvinning men också affärsmodeller som minskar behovet av att köpa nytt, t ex genom att fler delar på olika saker och att produkter designas för att hålla länge och kunna repareras när de väl går sönder.

ReTuna är ett fantastiskt exempel på återbruk som skulle kunna ges en tydligare roll som folkbildare kring hållbarhet och cirkulär ekonomi, men verksamheten behöver omfatta fler produktgrupper och blir mer tillgänglig för alla.

 

Vi vill:

Att kommunens materialanskaffning utformas för att främja cirkulära affärsmodeller, där uppgradering, återbruk, köp av en tjänst i stället för en fysisk produkt mm ska vara det standardalternativ som alltid övervägs framför köp av nya produkter.

Etablera en återbrukscentral för byggmaterial och byggvaror, med möjlighet för såväl företag som privatpersoner att lämna och köpa varor

Att Kommunfastigheter arbetar fokuserat med cirkulära lösningar vid renoveringar och nybyggnation, inte bara vad gäller den egna materialanvändningen utan också genom att skapa gemensamma utrymmen i bostadsområdena som möjliggör för hyresgäster att reparera och återbruka samt dela på t ex verktyg

Att ReTuna ger bättre förutsättningar för alla som inte kör bil, dels genom att erbjuda hämtning och hemleverans av skrymmande varor, dels genom att etablera en filial i stan för försäljning och eventuellt reparationer av produkter där inte andra aktörer i stan erbjuder detta, t ex viss IT-utrustning.

Utveckla ”Maker space” för allmänheten inom ramen för ReTunas verksamhet och skapa utrymmen som möjliggör för allmänheten att återbruka, reparera och dela på verktyg.

I samarbete med ReTuna utveckla verksamheten Eco Friends som syftar till att inspirera och utbilda skolelever inom återvinning, vatten och energi.

Giftfria miljöer
Miljögifter är ett allvarligt hot mot såväl människor som natur. Idag används över 100 000 olika kemiska ämnen i världen och antalet ökar ständigt. De finns överallt omkring oss, i kläder, mat, leksaker, hygienprodukter och byggmaterial.

Eskilstuna kommun ska vara offensiva i arbetet med att fasa ut skadliga kemikalier. Barn är särskilt känsliga för miljögifter och därför måste de produkter som barn använder och de miljöer som barn vistas i värnas särskilt. Barn har rätt till en giftfri miljö.

Vi vill:

Att inventarier, leksaker och produkter som innehåller skadliga kemikalier, giftiga och hormonstörande ämnen fasas ut från samtliga förskolor och skolor.

Att kommunen ställer krav på sunda och giftfria material och produkter vid upphandling och ny- och ombyggnation.

Säkerställa resurser så att kommunens förorenade områden kan saneras

Att lekplatser och utemiljöer där barn vistas planeras med miljö- och hälsovänliga material och vid behov saneras.

Att plastgranulat i fallskydd på lekplatser och konstgräsplaner successivt byts ut mot alternativ som inte sprider mikroplaster i miljön.

Att miljökontorets resurser för miljötillsyn stärks.

Natur och biologisk mångfald
En rik biologisk mångfald har ett stort värde i sig och för oss människor, det är en försäkring för att bättre stå emot klimatförändringar och andra påfrestningar vi utsätter naturen för. Utarmar vi mångfalden riskerar vi att slå undan benen för naturens förmåga att förse oss med mat, förnybara naturresurser, rening av luft och vatten och andra s k ekosystemtjänster. En rik miljö är dessutom en direkt källa till livskvalitet och hälsa.
För att värna den biologiska mångfalden måste värdefulla naturområden i kommunen bevaras och utvecklas. Vi behöver säkerställa att mer skog skyddas genom t ex naturreservat så att inte skogsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden eller för människors möjligheter till rekreation avverkas. När kommunen äger skog som inte behöver skyddas helt från avverkning pga sina naturvärden bör skogsbruket bedrivas på ett hållbart sätt, där inte minst hyggesfritt skogsbruk kan vara en viktig modell för att minska påverkan på natur- och friluftsvärden.

Eskilstunas grönområden är viktiga för våra invånare, för rekreation, utflykter och motion och utgör en viktig del av Eskilstunas unika värde. Forskning visar att ju mer grönområden vi invånare har i vår omedelbara närhet, desto friskare och längre liv får vi. Den stadsnära naturen i Eskilstuna är även avgörande för att staden ska fungera. Stadsnära natur tar exempelvis upp vatten vid häftiga regn och förbättrar avrinningen så att vi slipper översvämningar och dyra dagvattenlösningar. Träd ger oss bullerdämpning, jämnare temperatur och bättre luftkvalitet. Vi vill arbeta vidare med att förstärka grönska och biologisk mångfald i den byggda miljön, i parker och längs vatten. Vi vill att alla Eskilstunabor ska kunna nå ett grönområde inom 300 meter från den egna bostaden.

Ån är en källa till glädje för många Eskilstunabor, men tyvärr sätter dålig vattenkvalitet stopp för den som vill ta sig ett dopp i centrala staden. Idag är det möjligt att bada i såväl Skogstorp och Skjulsta som i Vilsta men där ån rinner genom centrum i Eskilstuna innehåller ytvattnet för höga halter av bakterier. Här finns en vacker lång sträcka som Eskilstunaborna inte kan utnyttja, trots den potential som finns. Huvudproblemet är utsläpp från dagvatten som inte är tillräckligt renat. Vattenkvaliteten i Eskilstunån påverkas också av gamla avloppsledningar. Åns bottensediment innehåller dessutom föroreningar från industriell verksamhet. I en del ledningar leds det vidare både dagvatten och spillvatten från byggnader.

Miljöpartiet vill förbättra dagvattenhanteringen och bedriva ett aktivt uppströmsarbete i Eskilstunaån för att föroreningar och bakteriehalt ska minska. Vi vill inte bara göra detta som en klimatanpassningsåtgärd. Tillsammans med andra åtgärder för att minska utsläppen till vatten stärker det också förutsättningarna för att ån ska kunna bli badbar även i centrala Eskilstuna och hela sträckan till Mälaren. En badbar å skulle också minska behovet av färdmedel för något som de flesta av oss behöver under sommaren, svalka.

De fiskar som är beroende av att kunna vandra upp i åar för att kunna leka och producera sig stoppas idag i Eskilstunaån av kraftverksdammar och andra hinder. Vi vill återskapa fria vandringsvägar så att bland annat nors, gös och den rödlistade aspen och ålen får en möjlighet att återvända.

Vi vill:

Säkerställa att de planer på tio nya naturreservat som föreslås i Grönplan 2030 för Eskilstuna ska bli verklighet, samtidigt som underhållet av befintliga naturreservat och vandringsleder stärks.

Att kommunägda skogar som lämpar sig för skogsbruk ska brukas på ett skonsamt sätt med hänsyn till natur- och friluftsvärden, bl a genom hyggesfritt skogsbruk att och att gallringar och avverkningar sker utanför häckningsperioder.

Skydda stadsnära grönområden, tätortsnära skogar och högkvalitativ jordbruksmark från exploatering.

Att kommunala grönytor sköts med hänsyn till biologisk mångfald, t ex genom att gräsmattor som inte används för lek och spel besås med pollinatörvänliga ängsblommor.

Att alla Eskilstunabor har högst 300 meter till ett grönområde är en målsättning

Att Kommunfastigheter anlägger gröna tak och gröna väggar på lämpliga fastigheter.

Värna strandskyddet.

Förbättra dagvattenhanteringen och bedriva ett aktivt uppströmsarbete så att Eskilstunaån kan bli badbar i centrala Eskilstuna och hela vägen till Mälaren.

Återskapa fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande organismer i Eskilstunaån.

Mat
Vi ser god och näringsrik mat som ett livsvillkor för ett gott liv, för en framgångsrik skola, kvalitativ äldreomsorg och god vård. Vi anser också att Eskilstuna kommun har ett ansvar för att maten som serveras är både hälsosam och hållbart producerad. Kommunens matgäster ska kunna lita på att maten är producerad utan skadliga bekämpningsmedel, plågade och antibiotikastinna djur eller höga utsläpp av växthusgaser. Den mest verkningsfulla åtgärden för mer hållbar mat är dock att minska köttkonsumtionen. Så mycket som 75 procent av utsläppen av växthusgaser från maten som konsumeras i Sverige kommer från kött- och mejeriprodukter. Dagens djurhållning utgör också ett etiskt problem, där djur i varierande grad utsätts för lidande – även om det kan skilja mellan olika länder och olika djurhållningssystem. Animaliska livsmedel kräver dessutom mycket resurser – grovt sett tiofalt mer energi, vatten och mark än vegetabiliska livsmedel. Att äta mer växtbaserat gör det därför möjligt att mätta fler människor på ett hållbart sätt.

Vi vill att all upphandling av mat i kommunen ska ske med hållbarhetskrav, så att maten som köps in i möjligaste mån är säsongsanpassad, ekologisk, närproducerad, klimatsmart, växtbaserad och producerad med högsta möjliga djurskyddskrav, minst motsvarande svensk lagstiftning. Livsmedelsupphandlingen ska organiseras så att mindre lokala aktörer kan delta. För att maten ska hålla en hög kvalitet ska den tillagas så nära matgästerna som möjligt.

Vi vill:

Bilda en uppsamlings- och distributionscentral dit lokala producenter kan leverera sina livsmedel för vidare transport till kommunens verksamheter.

Införa växtbaserad mat som norm i kommunens verksamheter

Att djurskyddskrav, minst i enlighet med svensk lagstiftning, ställs vid upphandling av animaliska produkter.

Minska matsvinnet i hela ledet, från transport och lager till kostpersonal och matgäster

Välja mat med så låg negativ miljöpåverkan som möjligt.

Att Eskilstuna åter blir en KRAV-certifierad kommun.

Trafik
Vi vill ha attraktiva och trivsamma stadsmiljöer för alla i staden. Därför behöver gaturummet i högre grad vikas åt mer yt- och energieffektiva färdmedel som gång, cykel och kollektivtrafik. Då kan vi skapa mer plats för människor. Handeln i city kommer aldrig att vinna mot externhandeln genom de största och billigaste parkeringarna utan stadskärnan måste konkurrera med de andra värden som skapas av trivsamma miljöer där människor vill umgås, äta och handla. För att skapa attraktiva och trivsamma stadsmiljöer för alla i staden behöver bilens roll förändras. Bilen kommer även fortsatt att ha en viktig roll i delar av kommunen där avstånden är för långa för gång och cykel och befolkningen för liten för att möjliggöra en attraktiv kollektivtrafik.

Ingen ska behöva tveka inför att släppa iväg sina barn på cykel eller cykla själv, men då behöver trafikmiljön utformas så att cykling blir ett tryggt och smidigt alternativ. Vid sidan av ”vanliga cyklar” ser vi en allt större bredd av fordon såsom lådcyklar, elcyklar, cyklar med kärra, trehjulingar och elsparkcyklar. Det innebär att allt fler människor i allt fler situationer kan lösa sina transportbehov utan bil, men det innebär också att cykelbanor, cykelställ osv behöver ta hänsyn till att de fordon som nyttjar dem är olika stora och håller olika hastighet. Med väl tilltagna ytor för denna typ av hållbara transportlösningar minskar risken för konflikter mellan olika trafikantkategorier, inklusive risken för att dåligt parkerade fordon skapar tillgänglighetsproblem för t ex personer med nedsatt syn.

I situationer där gång och cykel inte är ett alternativ fyller kollektivtrafiken en viktig roll. Att resa tillsammans sparar både mycket yta och energi jämfört med om alla åkte i en egen bil. Med separerade busskörfält behöver inte bussen fastna i bilköer, vilket gör det mer attraktivt att välja buss framför bil. När färre väljer bilen minskar risken för bilköer betydligt mer effektivt än genom att bygga nya vägar som snart fylls med nya bilar när det blir mer attraktivt att köra bil – och därmed snart med nya köer.

Kollektivtrafiken kan fylla en roll även på landsbygden i starka stråk där det finns tillräckligt många som vill resa, men då behöver också tillkommande bebyggelse fokuseras till sådana stråk. Där resandeunderlaget är svagare kan anropsstyrd trafik utgöra ett komplement. På ställen och vid tidpunkter där det inte finns någon kollektivtrafik kommer dock bilen även fortsatt att vara nödvändig.

Även i staden kan bilen ibland vara nödvändig, men fler skulle kunna klara sitt vardagspussel utan egen bil om det i stället fanns god tillgång till olika typer av mobilitetspooler som kan erbjuda bilar, lådcyklar eller andra typer av fordon för situationer när ens vanliga transportlösningar inte räcker till. Genom att färre behöver äga en egen bil minskar vi trycket på t ex batterimetaller och andra resurser som krävs för nya bilar men där utvinningen har sina hållbarhetsutmaningar. Genom att färre kör bil minskar också behovet av biodrivmedel för att minska fossila drivmedel, något som även det har sina hållbarhetsutmaningar.

För de bilar och lastbilar som fortfarande krävs är det viktigt att de kan förses med så hållbar energi som möjligt. Här behöver laddinfrastrukturen byggas ut, särskilt för tung trafik och för boende i flerbostadshus.

Att de partier som nu styr Eskilstuna länge drivit på för en kommersiell flygplats i Kjula är klimatmässigt vansinne. Flyg är det mest klimatbelastande färdmedlet och tillsammans med den långväga sjöfarten det som ser ut att bli svårast att ställa om till hållbara drivmedel. Det är fel att lägga kommunala skattepengar på en flygplats, vi ser hellre att området används för en solcellspark.

Vi vill:

Att all trafikplanering ska vara förenlig med kommunens mål att minska bilens andel av resorna till 39 % till 2030

Satsa mer på drift och underhåll av cykelvägnätet, särskilt vinterväghållning där sopsaltning bör införas på alla prioriterade stråk.

Att lämpliga gator byggs om till cykelgator där cyklisternas hastighet blir styrande.

Satsa på fler och bredare cykelbanor som är separerade från gångtrafiken, inklusive cykelbanor till resecentrum, samt till stadsnära landsbygd.

Att felande länkar i cykelinfrastrukturen byggs bort, att trafikfarliga hinder avlägsnas och fler cykelöverfarter byggs.

Satsa särskilt på säkra trafikmiljöer i anslutning till skolor genom bilfria zoner och säkra gång- och cykelvägar.

Att snabbcykelvägar byggs i stråk med många cyklister

Bygga fler stöldsäkra cykelparkeringar med tak och bättre belysning, anpassade för olika typer av cykelekipage.

Att Kommunfastigheter i sitt bostadsbestånd och vid verksamhetslokaler ska främja användning av cykel genom cykelgarage för olika typer av cykelekipage.

Att Kommunfastigheter ska erbjuda mobilitetspooler med t ex elbilar och lådcyklar till sina hyresgäster.

Utveckla busstrafiken med fler busskörfält, ökad turtäthet, rymligare bussar på de linjer där det är trångt och bättre möjligheter att åka på udda tider

Underlätta möjligheten för att använda kollektivtrafik som en del av resan även på landsbygden genom att säkra goda möjligheter till cykelparkering och vid lämpliga förutsättningar även bilparkeringar i anslutning till busshållplatser.

Underlätta för bilpooler och andra mobilitetslösningar som minskar behovet av att äga bil.
Att kommunens bilar, där så är möjligt, ska tillgängliggöras som bilpool för eskilstunaborna på kvällar och helger.

Att Eskilstuna ställer krav på fossilfrihet vid inköp av fordon och arbetsmaskiner samt vid upphandling av tjänster som innefattar sådana, såsom entreprenader, hemtjänst och transporter

Öka tillgången på laddstolpar på mark som kommunen har rådighet över, både för lätt och tung trafik och både vid arbetsplatser, trafiknoder, bostadsområden mm.

Avveckla kommunens finansiering av flygplatsen.

Stadsplanering och bostadspolitik
Vi vill se ett Eskilstuna med frisk luft och lummiga gator och torg. Vi vill se en stad som är byggd för att Eskilstunaborna ska trivas och må bra, ha nära till skolor, jobb och service. Vi vill att Eskilstuna ska vara en kommun där det är tryggt och lätt för barnen att ta sig runt, där det finns inbjudande miljöer och samlingsplatser för äldre och där vardagen går att få ihop på ett hållbart sätt. Vi vill också att Eskilstuna ska vara en plats där naturen får möjlighet att blomstra, både för att den är viktig för oss som bor här och för att den har ett värde i sig själv.

Grönskans positiva värden för stadens sociala liv bör också förenas med trygghetsskapande åtgärder, så att ingen behöver känna att utformningen av stadsmiljön påverkar ens rörelsefrihet eller trygghetskänsla. Vi vill ha en normkritisk stadsplanering som ger utrymme för alla. Vi vet att män och kvinnor, som en konsekvens av bristande jämställdhet i samhällets alla delar, har olika förutsättningar när de rör sig i det offentliga rummet. Vi vet att våra förutsättningar att ta oss fram i staden påverkas om vi t ex rör oss till fots, i rullstol eller med käpp och ledarhund. Barn och äldre har inte samma förutsättningar som människor mitt i livet. Det är viktigt att ifrågasätta varför den byggda miljön och det offentliga rummet ser ut som det gör, samt att alltid reflektera över hur de strukturer som marginaliserar människor kan

Alla behöver någonstans att bo. Trots att det byggs mer idag i Eskilstuna än vad det har gjort på länge råder det bostadsbrist. Utan att inkräkta på värdefulla grönytor ser vi att det fortfarande finns t ex dåligt utnyttjade parkeringsytor och andra ytor i staden som kan bebyggas. En tätare stad ger dessutom ett förbättrat underlag för näringsidkare och service i centrala delar som motvikt till den bilorienterade externhandeln.

Det är viktigt att det byggs bostäder också för personer med tunnare plånböcker. En viktig strategi är att bygga välplanerade, yteffektiva bostäder som inte bara blir billigare för dem som ska bo där utan också minskar bostadens miljöpåverkan. Hemlöshet ska bekämpas oavsett orsak.

Socialt hållbara städer och samhällen har förmågan att bryta utanförskap, minska segregation och skapa tillit genom att skapa och upprätthålla en generell och jämlik välfärd. Att minska boendesegrationen är nödvändigt för att möjliggöra den ömsesidiga process som integration innebär. Då måste vi bygga så att människor med olika bakgrunder och förutsättningar kan bo och mötas i samma områden, i motsats till att skräddarsy ny bebyggelse för att locka till sig resursstarka. Bostadsområden ska präglas av en blandning av bostadstyper. Villaområden där de flesta bor i ett ägt boende behöver till exempel kompletteras med hyresbostäder. I områden med flerbostadshus där de flesta hyr sin bostad ska fler få möjlighet att äga sin bostad.

Där kommunen äger marken vill vi ställa krav på och påverka byggnaders utformning genom markanvisningar, som innebär att olika byggherrar får lämna anbud om att få bygga genom av kommunen uppgjorda villkor. Det kan vara krav på miljöanpassning, energieffektivitet och grönyteplanering.

Vi vill också satsa på så kallade byggemenskaper. Byggande i byggemenskaper är ett koncept som framgångsrikt används i Tyskland för att utveckla intressanta och hållbara stadsdelar. Kärnan i byggemenskaper är att de boende tillsammans driver byggprojektet, med stöd av en professionell byggherrekonsult. Det har visat sig ge engagerade byggare, intressanta hus och nöjda boende samt lägre kostnader och bättre andrahandsvärde jämfört med när en enda entreprenör bygger och sedan säljer eller hyr ut lägenheterna. Processen kräver engagemang och stöd från kommunen.

 

Vi vill:

Att Eskilstuna Kommunfastigheter AB ska ligga i framkant i sitt miljö- och klimatarbete och bygga på ett sätt som minimerar miljöpåverkan sett över byggnadens hela livscykel.

Att kommunen tar ett större ansvar för att stötta individer i hemlöshet genom Bostad först-modellen samt utvecklar samarbete med Stadsmissionen

Minska segregationen genom blandade upplåtelseformer i alla bostadsområden: fler hyresrätter i villaområden och bostadsrätter och villor i områden med enbart hyresrätter.

Att kommunen skall driva en aktiv markpolitik och i högre grad utnyttja markanvisningsinstrumentet till att ställa hållbarhetskrav.

Möjliggöra ett pilotprojekt för byggande i byggemenskaper i Eskilstuna kommun.

Mångfald
Vi vill att Eskilstuna ska vara en normkritisk kommun. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på och förändra begränsande strukturer och normer, istället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen. För att förstå hur makt fördelas ur ett normkritiskt perspektiv är intersektionalitet ett viktigt begrepp. Ett intersektionellt perspektiv handlar om att se att det finns många olika maktordningar och förstå att vi måste synliggöra dessa för att kunna arbeta för förändring och mot förtryckande maktstrukturer. Det intersektionella perspektivet behövs också för att vi ska kunna sätta oss in i en persons livssituation och erfarenheter. Intersektionalitet kan förstås som ett verktyg för att se hur olika maktstrukturer som baseras på kategoriseringar samverkar och också skapar varandra. Det kan handla om kategoriseringar som klass, hälsa, sexualitet, kön, funktionalitet, ålder, etnicitet och om en person har migrationserfarenhet eller inte.

Vi vill att det normkritiska arbetet i Eskilstuna ska vara tillgänglig för alla och att Eskilstuna ska vara en kommun som arbetar mot förtryckande normer och orättvisor som baseras på funktionalitet, klass, religion/tro, könsidentitet/könsuttryck, ålder, etnicitet, kön och sexualitet.

Vi vill skapa ett jämställt samhälle där inflytande och möjligheter inte avgörs av bl a etnicitet, sexualitet, funktionsförmåga och ålder.

Vi vill också synliggöra att människors förutsättningar påverkas av fler faktorer än kön, vilket till exempel innebär att alla i grupperna kvinnor respektive män inte har samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Det är också viktigt att se att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig och att det finns personer som inte definierar sig inom dessa kön. För oss är normkritik en fråga om frihet. Vi är övertygade om att olikheter stärker och att mångfald, jämlikhet och jämställdhet är grunden för ett rättvist samhälle.

Eskilstuna ska vara en solidarisk, utåtriktad och välkomnande kommun. En vidsynt kommun där alla människor behandlas likvärdigt. Vi anser att vårt samhälle blir både rikare och mer dynamiskt när vi bejakar olikheter i värderingar och livsstil. Vi ser med oro på den växande rörelse som idag motarbetar jämställdhet och HBTQIA+-rättigheter. Feministisk och normkritisk politik och handling behövs för att bemöta detta, hålla i och stärka de mänskliga rättigheterna. I vårt Eskilstuna – den stolta Fristaden – ska alla känna sig just det – fria och stolta.

Våld i nära relationer ska upphöra. Då krävs ett större fokus på att förövaren ska ta sitt ansvar för förändring. Här har STOPP-teamet, som riktar sig mot männen för att bryta deras våldsspiral, en viktig roll. Samtidigt är arbetet för att stötta de våldsutsatta helt avgörande för dem som drabbas. Redan idag finns det viktiga samarbeten med Stadsmissionen och kvinnojouren Moa i form av idéburet offentligt partnerskap, och även andra samarbeten. För att ge våra kvinno- och ungdomsjourer en långsiktig och trygg finansiering vill vi att kommunen ska sluta tydliga och långsiktiga avtal. Idag är de flesta som söker hjälp hos Stadsmissionen män. Det kan göra att kvinnor inte vågar söka sig till härbärget, då de kan känna sig otrygga. För att hemlösa kvinnor ska våga söka sig till härbärge vill vi därför se ett separat härbärge för kvinnor.

För att arbetslivet ska bli mer jämställt krävs inte bara lika lön för lika arbete – något som borde vara självklart – utan också att vi motverkar både den könssegregerade arbetsmarknaden och dess konsekvenser. Kvinnodominerade yrken tenderar att vara lägre betalda och i större utsträckning bestå av deltidstjänster, samtidigt som fler kvinnor än män blir sjukskrivna. En satsning på bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö i vård och omsorg är därför i högsta grad en satsning på ett mer jämställt arbetsliv.

Vi vill:

Att kommunens medarbetare ges de verktyg de behöver för att kunna möta kommuninvånarna utan fördomar och diskriminering.

Att kommunens verksamheter synliggör vilka konsekvenser olika förslag får för olika grupper av människor och följer upp hur resurser fördelas utifrån exempelvis kön.

Att tillåta positiv särbehandling så att det vid lika meriter ges företräde för personer med en bakgrund som är underrepresenterade på arbetsplatsen

Att kommunen, där det är lämpligt ska tillämpa användning av anonymiserade arbetsansökningar för att minska risker för diskriminering.

Satsa på fler trygga mötesplatser som fritidsgården Equal där ungdomar oavsett identifikation kan finna en frizon och en meningsfull fritid.

Att kommunen tillgodoser att personer som är utsatta för våld i nära relationer får tillgång till lägenheter efter behov.

Att medarbetare i kommunen som kan komma i kontakt med hedersrelaterat våld och förtryck får en kunskap som krävs för att kunna upptäcka och motverka detta.

Att kommunen ger ett långsiktigt stöd till kvinno- och ungdomsjourer och verksamhet som möjliggör för män att ändra ett våldsbeteende.

Att kommunen erbjuder heltid som norm och deltid som möjlighet för alla sina arbetstagare.

Att arbetstidsförkortning med bibehållen lön införs på försök för medarbetare i krävande människonära yrken, som förskola, vård och omsorg.

Ha ett separat härbärge för kvinnor.

Integration
Vi är övertygade om att människor som söker sig hit kan och vill bidra till vår stad, och att det är i mötet mellan människor med olika bakgrund som samhällets framtidskraft finns. Vi måste ta vara på de mänskliga resurser, den kapacitet och kreativitet som de människor som flyttar till Eskilstuna bidrar med.

Vi ser med stor oro hur en hårdare samtalston breder ut sig och hur rasismen ökar. Vi motsätter oss en inflyttningspolitik som vill skapa skiljelinjer mellan vilka människor som är välkomna i Eskilstuna och vilka som inte är det. Eskilstuna ska inte vara en kommun som tävlar med andra kommuner om att locka till sig höginkomsttagare och skrämma bort låginkomsttagare. Vi är en motkraft mot den polarisering som vill ställa grupp mot grupp och står upp för ett humant Eskilstuna – ett Eskilstuna som är mycket mer attraktivt för alla människor. Eskilstuna ska vara en Fri-stad, inte en Förbuds-stad.

Nyanlända som kommer till Eskilstuna ska inte mötas av segregering och diskriminering, utan ska så tidigt som möjligt känna sig delaktiga och bidra i samhället. Särskilda insatser behövs för att underlätta nyanlända kvinnors etablering. Oavsett var vi kommer ifrån tar kvinnor av tradition i allmänhet ett större ansvar än män för hem och eventuella barn. Detta får konsekvenser för kvinnors deltagande i etableringsinsatser, inträde på arbetsmarknaden samt ekonomi. MP vill gynna nyanlända kvinnors arbetsmarknadsdeltagande och samtidigt underlätta för kvinnor att under föräldraledigheten kunna delta i olika aktiviteter, som till exempel underlättar språkinlärning och kontaktskapande.

Integration är en ömsesidig process för vilket det krävs möten. Ideella krafter och civilsamhället är en viktig aktör i arbetet med att sammanföra människor och tänka nytt. Vi menar att det är viktigt att människor möts, och att föreningslivet har en viktig roll för att använda kulturens och idrottens potential som integrationsverktyg. Kulturen och idrotten kan inte bara rikta sig mot de människor som självmant söker sig till etablerade institutioner och arenor. Det står också klart att Eskilstuna har en väg kvar att gå när det gäller att uppnå jämlikhet utifrån socioekonomi. Barn och ungdomar i de lägre socioekonomiska grupperna deltar mindre både i föreningar och i kulturskolans verksamhet, samt är underrepresenterade i idrottsföreningar.

Vi vill stödja civilsamhället i arbetet med att nå fler, men också se till att Kulturskolan får de resurser de behöver för att skapa positiva möten med uppsökande verksamhet. För dem som inte har råd att hyra eller köpa egna instrument vill vi också att det ska vara möjligt att få låna instrument gratis på Kulturskolan, så att fler ska kunna upptäcka och ta del av kulturens goda värden och effekter.

I en tid som präglas av bostads- och skolsegregation är de viktigt att vi skapar möjligheter för människor att mötas över kulturella gränser. Eskilstuna kommun är Eskilstunas största arbetsgivare och har därmed även det största nätverket för att nå människor. Tidigare har kommunen bedrivit en språkvänsverksamhet, som ABF Sörmland har ansvar för idag. Civilsamhället är en otrolig viktig aktör i de här frågorna (ABF Sörmland driver också verksamheten Språkcafé) men det är också avgörande att kommunen som har helt andra kontaktytor ansvarar för att skapa mötesplatser.

Skolan är naturligtvis i första hand en plats för kunskap men har också en stor potential för att skapa möten mellan barn och ungdomar vars vägar annars inte skulle korsas. Det förutsätter dock ett aktivt arbete för att motverka skolsegregationen. Anvisningen till kommunal skola – där eleverna hamnar om de inte aktivt söker och får plats vid en annan skola – behöver därför utformas på ett sådant sätt att inte segregation i boendet fortplantas till segregation i skolan. Skolan skulle dessutom kunna ges en tydligare roll som arena för integration och möten mellan människor med olika bakgrund. Skolan skulle än tydligare kunna bli en samlande punkt i närområdet där t ex elever, vårdnadshavare och skolpersonal kan umgås under gemensamma frukostar eller andra aktiviteter.

Vi vill:

Satsa särskilt på utrikesfödda kvinnors etablering genom att säkerställa att etableringsinsatser sker med ett jämställdhetsperspektiv.

Initiera ett mentorskapsprojekt för invandrarkvinnor i syfte att locka fler till högre studier och eget företagande.

Underlätta för fler öppna förskolor med språkstöd,

Satsa på introduktionsförskolor (öppna verksamheter) för att öka inskrivningen på förskolor och därmed få bättre möjligheter att nå ut till familjer med information om förskolans syfte samt om samhället.

Skapa fler platser inom SFI (svenska för invandrare) och fler kombinerade SFI/yrkeshögskoleutbildningar

Erbjuda fler feriejobb till ungdomar från familjer med utsatta socioekonomiska förhållanden och inrätta kommunala extratjänster som anställer ungdomar i utsatta områden.

Inrätta ett Welcome house med inspiration från Stockholm, där nyinflyttade Eskilstunabor kan få samlat stöd av olika myndigheter: få svar på frågor om kommunen, bostäder och samhället, träffa studie- och yrkesvägledare, lära sig digitala verktyg, ta del av föreningsaktiviteter och få stöd att söka praktik och jobb.

Särskilt öka andelen behöriga och erfarna lärare på skolorna med de tuffaste utmaningarna.

Att ge skolorna ett tydligare uppdrag att fungera som en arena för integration.

Utforma kommunens föreningsbidrag på ett sätt som uppmuntrar föreningarna att aktivt arbeta med mångfald och jämlikhet, både för att nå andra grupper än de som vanligen nås av verksamheten och för att verksamheten ska vara öppen och inkluderande för alla sorters människor oavsett vilka vi är och hur vi identifierar oss.

Säkerställa att den uppskattade öppna verksamhet som Kulturskolan delvis bedrivit i socialt utsatta områden får möjlighet att fortlöpa

Att det ska vara möjligt att låna instrument gratis på Kulturskolan för dem som inte har råd att hyra eller köpa egna instrument

Att projektet med idrottsbibliotek som upprättats i Skiftingeskolan ska utvidgas till de andra prioriterade områdena i Eskilstuna.

Utveckla bemannade öppna mötesplatser i stadsdelarna där människor kan träffas över etniska, kulturella och religiösa gränser.

Att språkvänsverksamheten ska drivas under kommunalt ansvar.

Jobb och företagande
Vi är övertygade om att både samhället och den enskilde förlorar på att människor som har förmåga att försörja sig själv inte lyckas få ett arbete. Egen försörjning bidrar däremot till trygghet och en känsla av sammanhang för individen och därmed en vinst för hela samhället. Här behövs en politik där även människor som idag står långt ifrån arbetsmarknaden kan få in en fot och som ökar människors möjligheter att kunna försörja sig själva. Det bidrar dessutom till att lindra den demografiska utmaningen med en högre andel äldre.

I dag råder obalans på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten är hög söker näringslivet personal att anställa utan att finna arbetstagare med önskad kompetens. Vi vill skapa förutsättningar för människor att hamna i rätt jobb – som anställd eller egenföretagare. Vår politik ska ge alla människor möjlighet att efter sina egna förutsättningar kunna utbilda, fortbilda och omskola sig i relation till arbetsmarknadens efterfrågan. Vi menar att till exempel yrkesutbildningar är särskilt viktiga att satsa på eftersom dessa i stor utsträckning leder till arbete efter genomförd utbildning. Den gröna omställningen kräver delvis nya kompetenser än dagens och då är det viktigt att erbjuda utbildningar som kan möta dessa behov.

Kommunen måste ge goda förutsättningar för den som vill starta och driva ett företag och företagande behöver ses som en lika självklar möjlighet som anställning. Vi vill särskilt inrikta kommunens näringslivsfrämjande arbete på att nå fler grupper än de som traditionellt gynnas av detta arbete, liksom att särskilt uppmuntra företagsidéer som inte bara är ekonomiskt utan också socialt och ekologiskt hållbara.

Miljöpartiet vill att fler enkla jobb, som inte kräver gymnasial eller eftergymnasial utbildning, erbjuds inom den kommunala verksamheten. Det handlar inte om att tränga undan utan om att avlasta befintlig personal i enklare arbetsuppgifter, något som kan ge fler människor en chans att komma i arbete.

Vi vill:

Prioritera yrkesutbildningar och andra insatser för att ge människor den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Satsa på enklare jobb inom kommunens egna verksamheter.

Inrikta kommunens näringslivsfrämjande arbete på socialt och ekologiskt hållbara företagsidéer och se till att arbetet når också andra grupper än de som traditionellt gynnas.

Säkerställa barnomsorg även på obekväm arbetstid så att ingen ska behöva tacka nej till jobb pga brist på barnomsorg.

Trygghet
Den organiserade brottsligheten ska stoppas. Människor ska kunna känna sig trygga oavsett var de bor. För de mest allvarliga och akuta problemen, som organiserad brottslighet behövs polisiära insatser. Grovt kriminella ska omedelbart gripas och ställas inför rätta. Men för att skapa ett tryggt Eskilstuna på långsikt är det förebyggande arbetet helt avgörande, det håller även polisen med om. En viktig del i det brottsförebyggande arbetet är att minska marginalisering och utsatthet i samhället. Brottsförebyggande insatser ska baseras på forskning och erfarenhet. Resurser ska satsas på sådant som faktiskt funkar.

Pågående gängkonflikter och ett stort antal skottlossningar har präglat Eskilstuna under de senaste åren. Frågan hur vi skapar ett tryggt Eskilstuna, både nu och framåt är viktigare än någonsin. För oss i Miljöpartiet är det förebyggande arbetet när det gäller trygghet avgörande.

Tidiga och förebyggande åtgärder kan motverka den negativa utvecklingen vad gäller barn och ungdomar som lever i socialt utsatta situationer, vilket på sikt kan innebära att färre insatser behövs i form av vård och behandling av våld och missbruk. De aktörer som möter barn tidigt i livet ska ha kunskap om riskfaktorer och samverka för att tidigt ge familjer stöd. Ju tidigare vi kan nå fram till de barn, unga och familjer som behöver vårt stöd, desto bättre.

Vi anser att det måste finnas vuxennärvaro där barn och ungdomar vistas och att barn och ungas livsvillkor är för viktiga för att de ska lappas och lagas i efterhand. Vi behöver se till att alla de miljöer där barn vistas är trygga och bra miljöer. När vi möter barn och unga som redan uppvisar tecken på otrygghet behöver vi kunna fånga upp dem med kraftfulla insatser. För att kunna göra det behöver alla som möter barn och unga samverka i hög grad med samordnade insatser, för att motverka att socialtjänst, skola, fritids polis eller en förening sitter med olika pusselbitar rörande samma barn/ungdom. Dessa instanser behöver samverka för att skapa främjande miljöer för barn och unga.

I Eskilstuna pågår sedan några år satsningen Trygga Unga, för unga i åldern 13-20 år, något Miljöpartiet stödjer. Vi behöver säkerställa att de miljöer där barn vistas är trygga miljöer. När vi möter barn och unga som uppvisar tecken på otrygghet behöver vi som samhälle kunna fånga upp dem med rätt insatser. Dagens läge med ett eskalerande våld, bl a genom skottlossningar, visar dock att det som gjorts hittills är alldeles för lite. Fortfarande saknas viktiga pusselbitar och ett helhetstänk i arbetet med att öka tryggheten. För att lyckas med det brottsförebyggande arbetet behöver vi bredda vårt arbete och även få med Trygga Barn (0-12 år), förskolan, satsa mer på skolan, civilsamhället, en meningsfull fritid och på riktat stöd och insatser för att minska marginalisering och utsatthet i samhället.

Vi vill också öka tryggheten för både barn, unga och pedagoger i Eskilstuna genom att inleda förhandlingar för en etablering av Fryshuset i Eskilstuna. Fryshuset har en lång och gedigen erfarenhet av att fungera som en mötesplats för ungdomar som annars har nära till att välja en kriminell och osäker inriktning på sitt liv, genom att istället erbjuda öppenhet och aktiviteter och kan fungera som ett bra komplement till kommunala verksamheter.

Såväl skolan som förskolan utgör enorma skyddsfaktorer som motverkar riskfaktorer när det gäller ungas kriminalitet. Att stärka elevhälsan och flytta stödet närmare eleverna är väsentligt.  Som en del av det våldsförebyggande arbetet vill vi i skolan också se en breddning av metoden Mentors in Violence Prevention, en metod som vilar på genusteoretisk grund och syftar till att vända den traditionellt passive åskådaren till en förebyggande aktör.

I utsatta områden riskerar ungdomar att dras in i kriminalitet, skolresultaten är låga, arbetslösheten hög och folkhälsan dålig med flera sjukdomar, som inte behandlas adekvat. Vi vill arbeta med upprepade hembesök i samarbete med regionen, där även förskolan inkluderas och möta såväl nyanlända som nyfödda barn.

Vi behöver stärka arbetet med att förebygga nyrekryteringen till kriminella miljöer. I Danmark har antalet gängkriminella minskat med en tredjedel på tio år, enligt den danska Rikspolisens lista på individer. Den organiserade brottsligheten har i Danmark mötts med hårda straff och stora polisiära befogenheter. Men forskare pekar på att det snarare är ett metodiskt förebyggande arbete som gett effekt på statistiken.

Vidare menar vi att det är avgörande att skapa positiva mötesplatser i offentliga miljöer, där samhället finns med och ser till att skapa välkomnande och inbjudande arenor. Samhället vinner också när en kriminell person byter livsstil. Vi ska erbjuda stöd och skydd till den som vill lämna en kriminell livsstil – avhopparverksamheten ska stärkas genom att bredda målgruppen och vi behöver ytterligare samverkan med och stöd till civilsamhället som finns inom detta område.

Narkotika är en drivmotor bakom mycket kriminalitet. Av omsorg om både de människor som direkt drabbas av narkotikans skadeverkningar och de som indirekt drabbas av den kriminalitet som drogerna göder krävs därför ett aktivt narkotikaförebyggande arbete, i kombination med stöd till människor för att ta sig ur ett missbruk.

Vi vill:

Utöka Trygga unga-satsningen (13-20 år) till att omfatta även Trygga Barn (0-12 år).

Stärka och vidga samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid och ge sociala insatsgrupper medel att kunna nå unga i en tidigare ålder än idag.

Etablera ett Fryshus i Eskilstuna för att barn och unga ska ges ett alternativ till en kriminell livsstil, som ett komplement till kommunal verksamhet.

Öka andelen behöriga och erfarna lärare på skolorna med de tuffaste utmaningarna,jobba för en stärkt elevhälsa och bredda metoden Mentors in Violence Prevention till såväl grundskolan som till fler gymnasieskolor

Satsa koncentrerat och långsiktigt på ett riktat förebyggande arbete genom tidiga insatser för barn med många riskfaktorer, inspirerat av danska “de aktive drenge” som handlar om att med kommunal verksamhet och sociala insatser punktmarkera ungdomar i riskzonen för kriminalitet

I samverkan med regionen sprida och utveckla projekt i utsatta områden i linje med “Rinkebymodellen”, där BVC och socialtjänsten, samt personal från förskolan möter föräldrar i upprepade hembesök över lång tid.

Etablera stadsdelskontor i samtliga stadsdelar med start i de utsatta områdena för en långsiktig, trygg miljö.

Göra det lätt för människor som vill lämna ett missbruk att få hjälp utifrån sina behov, bland annat genom öppet intag till behandlingshem.

Barn och unga
Barn och unga i Eskilstuna ska ha ett verkligt medbestämmande i frågor som rör deras vardag i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter. Barn är inte passiva mottagare av vuxnas budskap, barnperspektivet ska tvärtom vara vägledande. Insatser som ökar barns fysiska och psykiska hälsa ska prioriteras. Inför alla beslut ska barnet ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet och ha inflytande utifrån ålder och mognad.

Skolan fyller en oerhört viktig roll för att alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska få de kunskaper och färdigheter de behöver för vuxenlivet. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket också innebär att det i utbildningen ska tas hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar. Särskilt gäller detta en strävan att uppväga skillnader i elevens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Vi vill se ett fokusskifte där perspektivet byts från att verksamheten ska anpassas till barn med särskilda behov till att bygga skolor och miljöer som fungerar för alla och som därmed gör anpassningarna onödiga. Det är på grund av hur skolsystemet idag är byggt och anpassat enligt de normer vi upprätthåller som barn med särskilda behov skiljer sig från normen och behöver särlösningar. Genom att bygga skolor enligt principen om universell utformning vill vi skapa möjligheter för fler elever att nå skolans mål. Det handlar om att redan från början skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt. Detta för att undvika särlösningar, som kan vara både ineffektiva och oekonomiska. Många vittnesmål inom skolan och från pedagoger talar för att det som är bra för barn med särskilda behov också är bra för alla andra barn. Det är alltså den utgångspunkten vi behöver och måste ha, för alla barns rätt att klara skolan. Att tänka rätt från början lönar sig i längden.

Forskning visar att genomgången grundskola är den enskilt viktigaste faktorn när det gäller socioekonomisk situation och mående längre fram i livet. Det är därmed ett oroande samhällsproblem att många barn, till exempel de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och barn med medicinska funktionsnedsättningar som svår astma och allergi inte får rätta förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig utbildningen och klara skolan. Det är något som gör många familjers vardag idag till en ständig kamp, ofta med sjukrivning och omfattande frånvaro från skolan som resultat. I dag når exempelvis endast 37 procent av eleverna med autism målen i svenska, engelska och matematik.

En rad olika undersökningar visar att många barn med funktionsnedsättningar av olika slag ofta inte får det stöd de behöver. Undersökningarna påvisar också att den största orsaken till detta är okunskap hos skolpersonal och skolledning. Barns behov ska alltid stå i centrum och att barnet ska få det stöd som det behöver. Men i många fall kommer föräldrar och skolpersonal inte överens, vilket innebär att det i slutändan blir skolans rektor som bestämmer vilket stöd en elev kan få, om en elev ska få resurs eller om det ska skapas mindre elevgrupper mm. Detta ställer stora krav på en rektor. För att säkerställa att barn får det stöd och öka kunskapen som krävs för detta vill vi införa obligatoriska utbildningar för rektorer, bland annat inom NPF men även generellt om särskilda behov hos elever. I skolan vill vi se en miljö som präglas av tillgängliga lärmiljöer, klasser med varierande storlekar eller särskilda undervisningsgrupper, så att både elever och lärare får en rimlig möjlighet att nå hela vägen fram.

Ett problem i skolan är vidare är att tilläggsbeloppet som beviljas för stöd till elever idag omfattas av väldigt strikta kriterier som bara beviljar stöd i undantagsfall. Det medför att många elever med NPF inte får det stöd de behöver. Vi vill återställa tilläggsbeloppets kriterier och behålla det fullt finansierat såsom det var innan det sänktes. Ett problem vi vill sätta fingret på är också att det idag är fler pojkar än flickor som får ta del av tilläggsbeloppet. Vi vill därför göra en genomlysning av tilläggsbeloppet med genusperspektiv för att säkerställa att barn oavsett kön får det stöd de behöver.

Vi måste skapa goda möjligheter för alla instanser som möter barn med omfattande frånvaroproblematik, samt vårdnadshavare, att samverka. När ett barn uteblir från skolan är det inte barnpsykiatrins, habiliteringsverksamhetens, skolans eller socialtjänstens bekymmer, utan vårt gemensamma. Det är när alla får bidra med sin specifika kompetens för att hjälpa barnet som resultatet kan bli som bäst. MP Eskilstuna anser att ordet hemmasittare som används om elever som under långa perioder inte går till skolan är problematiskt och att det bör sluta användas i kommunala sammanhang och i kommunala dokument. Dels har det en negativ klang, dels fångar det inte problematiken i sin helhet. Det är inte heller ett begrepp som Skolverket använder. Frånvaro från skolan sker inte alltid i hemmet, det kan också handla om en elev som är på skolan, men som inte deltar i undervisningen. För att elever med omfattande frånvaro från skolan samt elever med andra utmaningar ska få rätt stöd i tid behöver elevhälsan stärkas och få en tydligare roll. BUP vittnar bland annat om att elevhälsan, som har en viktig förebyggande roll, ofta är en underutnyttjad resurs på många skolor. Skolan och kommunen ska vidare samverka med BUP för att varje barn som behöver en utredning så skyndsamt som möjligt ska få det.

Skolpersonalen själva och andra som har god kännedom om de utmaningar som skolan kämpar med idag behöver i högre grad få komma till tals. Vi vill öka samverkan för skolorna i Eskilstuna genom att tillsätta en skolkommission som ska ha fritt mandat att komma med förslag gällande allt som rör skolorna och förskolorna. Vi ser gärna att lärarprofessionen, Förskoleupproret, polisen, representanter från universitetets lärarutbildning och socialtjänsten ingår i kommissionen med uppgift att arbeta för att samverkan för en bättre skola i Eskilstuna tillsammans med politiker i barn- och utbildningsnämnden. Det finns inget sådant forum i Eskilstuna i dag och vi menar att det behövs.

För att komma till rätta med de stora barngrupperna inom förskolan, den höga personalomsättningen och det höga sjukskrivningstalet vill vi tillföra kraftiga tillskott och satsa på stödjande personal som sköter icke pedagogiska uppgifter.

Lärarna har idag många uppgifter (såsom att dela ut skåpnycklar, beställa material och administrera frånvarostatistik) som inte handlar om kärnuppdraget – undervisning. Vi vill att tid ska frigöras så att lärarna får möjlighet att ge till exempel respons/feedback till eleverna så att de når sin fulla potential. Därför behövs fler yrkesgrupper på skolorna. Det kan också behövas andra former för mentorskap.

Skolan har ett uppdrag att motverka traditionella könsroller. Pojkars studieresultat är dock fortfarande lägre än flickors, vilket delvis beror på att pojkar har en ambivalent inställning till skolan. De vill lyckas, samtidigt som de förknippar goda betyg med någonting feminint. Ett sätt att stärka pojkars mottaglighet för ny kunskap är bland annat att aktivt motarbeta negativa maskulinitetsnormer då dessa innehar en ”anti-plugg-kultur”. Arbetet inom förskolan och skolan kräver därmed ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv som ger verktyg för hur förskolan och skolan kan arbeta med kategorier såsom etnicitet, klass, ålder och sexualitet.

En förutsättning för att nyanlända barn och ungdomar ska lära sig det nya språket, som i sig är en premiss för att inhämta ny kunskap, är att de får kvalitativ modersmålsundervisning. Studier visar att modersmålet har stor betydelse också för all annan inlärning.

Det är välkänt att många barn rör sig för lite, och i ett antal studier ses en sjunkande trend där barn och unga rör sig mindre i dag än för 15–20 år sedan. Mer fysisk aktivitet skulle inte bara förbättra elevernas långsiktiga hälsa utan också deras förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Barns och ungas utemiljöer behöver utformas så att de uppmuntrar till rörelse, t ex genom bra skolgårdar och säkra skolvägar som gör det tryggt att gå eller cykla till skolan.

Vi vill:

Att universell utformning ska vara vägledande när man utformar den fysiska skolmiljön.

Erbjuda alla rektorer obligatoriska utbildningar i bland annat NPF och generellt kring barns särskilda behov.

Satsa på tidiga insatser och ökade resurser riktade till barn och ungdomar med särskilda behov.

Återställa tilläggsbeloppets kriterier och behålla det fullt finansierat.

Att begreppet hemmasittare i kommunala dokument byts ut mot beskrivningen elever med omfattande frånvaro.

Att skolan och kommunen ska samverka med BUP för att korta köerna för barn i behov av en utredning.

Inrätta en Skolkommission för att olika professioner skall ges möjlighet att samverkan mellan olika centrala instanser som rör våra unga; socialtjänst, kultur – och fritid med flera.

Att det ska finnas mer stödjande personal i skolan som kan avlasta den pedagogiska personalen i administrativa och praktiska göromål.

Att personaltätheten stärks inom grundskolan och särskolan.

Att förskolan och skolan aktivt ska arbeta med normkritisk pedagogik med ett intersektionellt perspektiv.

Säkerställa att förskolors och skolors utemiljöer lever upp till Boverkets kriterier för att ge alla barn chans till utevistelse och rörelse.

Äldre
Den som behöver hjälp ska kunna känna sig trygg med äldreomsorgen. Idag äventyras dock kvaliteten i omsorgen av personalbrist och en hög sjukfrånvaro bland de anställda. Vi vill öka resurserna så att både anställda och äldre ska trivas och behålla hälsan. Genom att möjliggöra vistelse utomhus dagligen för både boende och personal inom äldreomsorgen, när vädret tillåter, vill vi bidra till en bättre fysisk arbetsmiljö. De boende får också en möjlighet att få frisk luft, inhämta intryck som vi mår bra av som fågelkvitter, dofter och mycket annat. Det kommer både personal och boende till nytta genom en högre kvalitet i verksamheten.

För att stärka välbefinnandet bland äldre behöver riskfaktorer för psykisk ohälsa identifieras samtidigt som kunskapen om vad som främjar psykisk hälsa bland äldre behöver öka, både bland äldre själva samt bland anhöriga och aktörer som möter äldre. Exempel på friskfaktorer är social gemenskap och socialt stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor, kontakt med djur och meningsfullhet i vardagen och det är därför viktigt att ge utrymme åt detta inom äldreomsorgen.

Vi vill:

Förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen, för att på så sätt öka kvaliteten i omsorgen.

Förbättra rutinerna för läkemedelsgenomgångar hos äldre för en mer individanpassad och sund läkemedelsanvändning.

Att utevistelse varje dag erbjuds för de som omfattas av verksamheten i Eskilstunas äldreomsorg.

Säkerställa att kunskapen om vad som främjar psykisk hälsa hos äldre ökar inom verksamheter för äldre

Nyheter på ämnesordet

Örebro län, 30 september 2022

Camilla Hansén blir MP:s nya utbildningspolitiska talesperson

Västra Götaland, 29 september 2022

MP, S och V vill bilda rödgrön ledning i regionen

Västerbotten, 28 september 2022

Idag öppnas riksdagen

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter