Elevhälsan måste stärkas. Våra ungas psykiska hälsa kräver rätt hjälp i rätt tid.
Allt fler barn och unga behöver stöd för psykisk hälsa, lärande och trygghet. Elevhälsan är avgörande för att skolan ska kunna arbeta förebyggande och möta elevers olika behov.
Miljöpartiet i Sundsvall vill:
säkerställa tillgång till kurator, skolpsykolog, skolsköterska och specialpedagog. Elevhälsans kompetenser ska ha tid för både förebyggande arbete och individuellt stöd.
stärka stödet till elever med NPF och andra särskilda behov. Skolan ska anpassa miljö, undervisning och stöd så att fler elever kan utvecklas och må bra.
ge stöd utifrån behov, även till särskilt begåvade elever. Alla elever ska möta undervisning och vägledning som tar vara på deras förutsättningar.
stärka arbetet mot mobbning och kränkningar. Vuxennärvaro, tidiga insatser och en stark elevhälsa gör skolan tryggare för fler.
Vanliga frågor
Vad är elevhälsans viktigaste uppgift?
Elevhälsan ska arbeta förebyggande och stödjande så att elever kan lära, må bra och känna trygghet. Den ska inte bara rycka in när problemen blivit stora.
Vill Miljöpartiet införa maxtak för hur många elever en kurator ansvarar för?
Miljöpartiet vill att elevhälsan ska ha tillräckliga resurser och tid att arbeta förebyggande och vara nära eleverna i vardagen. Vi vill göra en särskild satsning på fler medarbetare inom elevhälsan. Därför är vi positiva till att se över tydligare riktmärken för hur många elever en kurator och andra professioner inom elevhälsan ansvarar för. Ingen elev ska behöva vänta för länge på stöd för att elevhälsan är för hårt belastad.
Hur snabbt ska en elev kunna få stöd?
Ingen elev ska behöva vänta länge på hjälp. Elevhälsan behöver ha tillräckliga resurser för att kunna upptäcka behov tidigt och ge stöd innan problemen växer.
På nationell nivå driver Miljöpartiet bland annat:
- Bygga ut elevhälsan med fler skolsköterskor, specialpedagoger, psykologer och kuratorer så att stöd finns nära varje elev.
När hjälpen finns i skolan blir det lättare att upptäcka behov tidigt och sätta in rätt stöd. Det kan handla om både psykisk hälsa, lärande och trygghet i vardagen. Målet är att fler elever ska få hjälp innan problemen växer. - Stärka tidiga insatser för psykisk hälsa så att barn och unga får stöd i tid.
Skolan är en viktig plats för att fånga upp elever som mår dåligt. Med en starkare elevhälsa och bättre samspel med vården kan fler få hjälp snabbare. Det minskar risken för långvarig ohälsa och gör det lättare att klara skolan. - Minska köerna till BUP så att barn och unga snabbare får rätt vård när skolans stöd inte räcker.
Elevhälsan kan göra mycket, men ibland behövs specialistvård. Då måste vägen vidare vara tydlig och fungera utan onödiga väntetider. Kortare köer ger bättre chanser att bryta psykisk ohälsa tidigt och skapa tryggare uppväxtvillkor. - Utbilda elevhälsans personal för att upptäcka ätstörningar tidigt och ge unga bättre möjligheter till snabb hjälp.
Ätstörningar kan vara svåra att se i början, men tidig upptäckt gör stor skillnad. När elevhälsan har rätt kunskap kan varningssignaler tas på allvar tidigare och elever lotsas vidare till stöd och vård innan problemen fördjupas.