Miljöpartiet vill att psykisk hälsa prioriteras lika högt som fysisk hälsa och att barn, unga och vuxna får stöd i tid.
Allt fler människor, också barn och unga, drabbas av psykisk ohälsa. Många möter långa köer, en otydlig ansvarsfördelning och ett splittrat stöd. För Miljöpartiet är psykisk hälsa en central välfärds- och folkhälsofråga. Psykisk ohälsa kan förebyggas med rätt resurser.
Miljöpartiet vill:
Stärka första linjens psykiska vård för att fler ska få hjälp tidigt.
Vårdcentralerna ska kunna möta psykisk ohälsa med fler psykologer och kortare vägar in till stöd. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska byggas ut så att människor får rätt hjälp innan problemen växer.
Öka kapaciteten i psykiatrin och BUP.
Den som behöver psykiatrisk vård ska inte behöva vänta orimligt länge. Miljöpartiet vill stärka vårdkedjan, förverkliga ett köfritt BUP och göra vägen in i vården tydligare för barn, unga och vuxna.
Stärka stödet till barn och unga redan i skolan och genom aktiviteter utanför skolan.
Elevhälsan ska ha tillgängliga skolsköterskor, psykologer, kuratorer och specialpedagoger. Ungdomsmottagningar ska bli mer tillgängliga och nå fler grupper, inklusive killar och unga som i dag inte söker stöd. Det ska inte krävas diagnos för att få anpassningar i skolan. Psykisk hälsa ska också stärkas genom tillgängliga fritidsaktiviteter, sociala mötesplatser, kultur och natur för familjers olika ekonomiska förutsättningar.
Säkra övergången från BUP till vuxenpsykiatrin för att ingen ska falla mellan stolarna.
Unga med psykisk ohälsa, NPF eller andra behov riskerar att förlora sitt stöd när de fyller 18 år. Vården behöver ta ett tydligare ansvar och ha rutiner för att fasa över patienter från BUP till vuxenvården. Unga vuxna som varken arbetar eller studerar ska kunna få särskilt riktat stöd.
Förebygga suicid och allvarlig psykisk ohälsa för att fler liv ska räddas.
Suicidprevention behöver vara långsiktig och ha en ansats att involvera hela samhället såsom skolan, vården, arbetsgivare, socialtjänst och civilsamhället. Suicidförsök ska utredas för att upptäcka var samhället brustit och förhindra fortsatt dåligt mående. Personal i primärvård, elevhälsa och idrottsrörelsen ska utbildas för att upptäcka ätstörningar tidigt. Miljöpartiet vill även att traumabehandling ska finnas för personer som utsatts för sexuellt våld eller andra trauman.
Vanliga frågor
Varför är psykisk hälsa en viktig fråga för Miljöpartiet?
Alla människor ska ha rätt att må bra. Psykisk hälsa påverkar människors vardag, relationer, skolgång och möjlighet att arbeta. För Miljöpartiet handlar frågan om ett samhälle där trygghet, delaktighet, stöd och vård främjar hälsa. Det ska kännas bra att leva. Psykisk ohälsa är lika viktig som fysisk hälsa.
Hur vill Miljöpartiet göra det lättare att få hjälp för personer som mår dåligt?
Vi vill sänka trösklarna för att söka och få hjälp genom att stärka det tidiga stödet. Särskilt på vårdcentraler, inom elevhälsa och ungdomsmottagningar. Fler ska kunna få hjälp innan problemen blir så allvarliga att specialistpsykiatrin eller BUP behövs som vård.
Vad vill Miljöpartiet göra för barn och unga?
Vi vill stärka första linjens stöd, bygga ut elevhälsan och göra ungdomsmottagningar mer tillgängliga. BUP ska ha tillräcklig kapacitet, och övergången till vuxenpsykiatrin ska fungera bättre när unga fyller 18 år. Ansvaret för psykisk hälsa ligger dock inte bara på vården. Ett samhälle där barn och unga mår bra innebär också att vi ska satsa på fritidsaktiviteter, sociala mötesplatser, kultur, natur och arbetslivets villkor.
Hur vill Miljöpartiet förebygga suicid?
Vi vill ha en bred och långsiktig strategi där hela samhället deltar. Vården, skolan, civilsamhället och andra aktörer behöver arbeta systematiskt för att upptäcka risker tidigt och ge stöd i tid. Suicidförsök, inte enbart fullbordat suicid, ska utredas för att upptäcka var samhället brustit. Särskilt sårbara grupper såsom personer med samsjuklighet, hbtqi-personer och asylsökande ska beaktas i preventionsarbetet.
Hur påverkar Miljöpartiets förslag människor i vardagen?
Målet är ett mänskligare samhälle där det finns balans i vardagen att må bra. Fler ska veta vart de kan vända sig och få hjälp snabbare. Barn, unga och vuxna ska mötas tidigare, få mer sammanhållet stöd och slippa hamna mellan stolarna på grund av otydlighet och kapacitetsbrist.
