Hälsa – Specialistvård

Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping
Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping är Region Uppsalas två sjukhus, olika stora men båda med viktiga roller för hälso- och sjukvården. Akademiska sjukhuset, ett av Sveriges världsledande universitetssjukhus där patienter från såväl Uppsala län som hela Sverige och världen får specialistvård och där det bedrivs forskning, utveckling och undervisning. Lasarettet i Enköping är ett av Sveriges ledande mindre sjukhus med länsuppdrag inom flera vårdområden. Sjukhusen ska bedriva en hälso- och sjukvård där såväl den akuta som den planerade vården utmärks av god tillgänglighet, korta väntetider och gott bemötande. Detta är viktigt för att säkra tilliten för hälso- och sjukvården. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping är båda viktiga för en säker och god hälso- och sjukvård och är i ökande grad beroende av varandra. Samarbetet mellan sjukhusen ska fortsätta att utvecklas och stärkas i syfte att utnyttja resurser på bästa sätt och bidra till bättre tillgänglighet och förbättrad vårdkvalitet.

Akademiska sjukhuset är både volymmässigt och statusmässigt en oerhört stor del av Region Uppsalas verksamhet. Sjukhuset utgör Region Uppsalas största tillgång, men kan också bli ett stort ekonomiskt problem om det inte sköts rätt. Sjukhuset har stora utmaningar i att etablera en mer välfungerande ekonomistyrning och att attrahera så pass mycket riks- och regionsjukvård att underlag finns för högspecialiserad vård. Miljöpartiet vill ha kvar ett starkt Akademiska sjukhuset i offentlig regi.

Under den gångna mandatperioden har vi etablerat ett nytt samarbetsavtal med grannregionerna och startat arbetat med att flytta mer rutinvård till våra grannregioner. Det kan innebära att i framtiden kommer invånare i Uppsala län åka till Västerås för vissa operationer som Västerås är bättre på, på samma sätt som västmanlänningar idag och i framtiden åker till Uppsala för många behandlingar. Det här är en nödvändig utveckling för att få bästa möjliga vård för patienterna, fördjupa samarbetet med våra grannregioner och kontrollera kostnaderna på Akademiska sjukhuset. Detta samarbete med grannregionerna behöver fortsätta och fördjupas.

Vi har under den gångna mandatperioden inlett genomlysning av kostnader i verksamhetsområde för verksamhetsområde och utvecklat bättre kostnadskontroll. Arbetet har också inletts med att ta fram kvalitetsvärden. Dessa båda processer behöver fortsätta. Akademiska sjukhuset behöver en stabil ekonomi och fokus på kvalité för att kunna göra de nödvändiga satsningarna på personalen.

Det är viktigt med fortsatt och utvecklat samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att främja bättre tillgänglighet avseende operationer. Vi har påbörjat en översyn där möjligheterna att flytta vård till Enköping betonas. Det är ett arbete som behöver fortsätta och fördjupas under nästa mandatperiod.

Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping ska snabbt sätta in åtgärder när det finns risk för växande vårdköer inom ett visst verksamhetsområde samt utveckla samarbetet med vårdgarantienheten och förbättra slussningen av patienter, som innebär att vård kan erbjudas hos andra vårdgivare med kortare väntetider.

Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping ska aktivt arbeta för att identifiera var man saknar vård för patientgrupper idag. Detta arbete ska ske i samarbetet med patientföreningarna.

Akutmottagningen på Akademiska har länge dragits med stora problem med tillgänglighet och för stor belastning på personalen. Problemen beror i hög grad på att många patienter söker sig dit när de inte får vård hos annan instans. För att komma till rätta med akutmottagningens problem vill vi bland annat satsa mer på nära vård för äldre samt att vårdcentrum kan ha viss jourmottagning. Patienter som är äldre har stora behov, och är också ofta sårbara så att akutmiljön med sina väntetider och blandning av patienter kan vara direkt farlig. Vi vill därför satsa på äldremottagningar, mobila närvårdsteam och närvårdsplatser på vårdcentrum så att alla äldre som kan få sina vårdbehov tillgodosedda utanför akuten också får det. För att vidare underlätta akutens arbete i allmänhet vill vi se över IT-verktygen så att de i högre grad kan användas som understöd i effektiv triagering och utveckla lösningar där patienterna snabbare kommer vidare till andra avdelningar. Slutligen får vi aldrig tappa fokus från frågan om arbetsmiljö för personalen vid akutmottagningen. Om inte personalen kan utföra sitt arbete på ett tryggt och tillfredsställande sätt kan aldrig en stabil grund läggas för god vård. Det är också viktigt att frågan om bemanningsgrad finns med som en hörnsten i detta arbete.

MILJÖPARTIET VILL:
● fördjupa samarbetet med övriga regioner i sjukvårdsregionen.
● säkerställa att det snabbt går att sätta in åtgärder vid risk för växande vårdköer inom ett visst verksamhetsområde.
● fortsätta utveckla operationssamarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.
● bygga ut äldremottagningar, mobila närvårdsteam vårdcentrum med såväl jourmottagning som närvårdsplatser så att såväl äldre som andra patienter i så hög grad som möjligt kan få rätt vård utan att behöva uppsöka akutmottagningen på Akademiska sjukhuset.
● driva på för att fler läkare som är specialiserade inom akutsjukvård finns vid akutmottagningen på Akademiska sjukhuset.

Psykisk hälsa måste stärkas
Miljöpartiets politik för hälso- och sjukvården i stort är den politik som ska genomsyra vården vid psykisk ohälsa. Den uppdelning som traditionellt funnits i synen mellan somatisk respektive psykiatrisk vård har inte varit till gagn för patienten. Inte minst då många med psykisk sjukdom drabbas av fysisk sjukdom och vice versa. Enligt statistik vet vi att människor som tidigare behandlats med psykiatrisk vård får sämre somatisk vård än de människor som tidigare endast fått somatisk vård. Primärvården bör i högre utsträckning erbjuda vård och behandling för psykisk ohälsa. Idag är tillgången till vård och behandling vid psykisk ohälsa ojämlik i länet och många vårdcentraler har långa väntetider för att få träffa en psykolog och i vissa fall också kurator. Det är inte acceptabelt. Tillgången till tidiga insatser behöver förstärkas inom hela primärvården. Barn, ungdomar och vuxna med symtom som skulle kunna bero på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) mår ofta mycket dåligt. Miljöpartiet vill att de snabbare ska få en utredning, eventuellt få en diagnos och därmed rätt stöd. Här måste samverkan bli bättre än idag, till exempel mellan habilitering och psykiatrin. För patienter med svårare psykiska besvär är sluten psykiatrisk vård ibland det bästa alternativet. Den psykiatriska vården är en hörnsten i Region Uppsalas hälso- och sjukvård, och patienter kan finnas här av många olika anledningar. Därför är det viktigt att psykiatrin har en god samverkan med t.ex. socialtjänst, primärvård och andra vårdgivare.

De patienter som behöver komma till psykiatrin ska möta en välfungerande och modern psykiatrisk vård. Inom den psykiatriska vården förekommer ibland att patienter vårdas under tvång, som ett sista alternativ. Detta ställer väldigt höga krav på verksamheten och på personalen. Det är av yttersta vikt att den psykiatriska vården präglas av transparens, rättssäkerhet och att den vård som bedrivs här alltid följer med i den medicinska utvecklingen. Det ställer i sin tur höga krav på organisation och resurstilldelning från regionens sida. Tvångsvården, och tänkbara alternativ, kommer alltid fortsätta granskas så länge Miljöpartiet finns representerade i Region Uppsalas politiska församlingar. Vi ska också fortsatt verka för att det finns rättspsykiatriska platser som motsvarar behovet som finns i länet, även efter färdigställandet av den nya rättspsykiatriska kliniken i Jälla.

Vi har genomdrivit att det nu finns en samordnare för suicidprevention inom Region Uppsala. Samordnaren deltar bland annat i Folkhälsomyndighetens nationella nätverk för denna typ av regionala samordnare och har löpande kontakt med regionala och lokala aktörer inom Uppsala län och våra kommuner. Varje självmord är en enorm tragedi för den avlidne och de anhöriga men också för hela samhället. Att upptäcka, bryta isolering och ge människor möjlighet att prata om det som är jobbigt i livet kan förhindra att en individ begår självmord. Region Uppsala jobbar enligt sin suicidpreventiva strategi som i sin nuvarande form gäller mellan 2021 till 2030, och regionen genomför detta arbete i enlighet med nollvisionen för suicid som beslutades av Sveriges riksdag 2008, det är Miljöpartiets vilja att Region Uppsala alltid har god styrfart och bra förutsättningar i detta arbete.

I ett större perspektiv är det viktigt att fokusera på främjande insatser för psykisk hälsa, exempelvis genom elevhälsovården samt vårt övergripande folkhälsoarbete. När vård för psykisk ohälsa behövs ställs stora krav på hur den bedrivs. En personcentrerad vård där patienten känner sig delaktig i sin vård har visat sig öka följsamheten till behandling och ger därmed bättre resultat när det gäller psykisk ohälsa. Därför behöver det inom arbetet med psykisk ohälsa utvecklas fler arbetssätt där patienten ses som en viktig resurs i sin egen behandling. Fokuset ska ligga på öppna och tidiga vårdformer, det är dessa verksamheter som möter flest människor och som har störst chans att förebygga och förhindra att mer allvarliga hälsotillstånd uppstår. Satsningarna som genomförs för att bygga ut primärvården och första linjen kommer fortsätta styra utvecklingen i denna riktningen, för att avlasta Akademiska sjukhuset och stärka den vård som finns nära patienten. På detta sätt skapas också en grogrund för nya lösningar på gamla problem, till exempel tillgänglighet till vården och mångfalden av behandlingsformer. Också elevhälsan är en viktig del Miljöpartiet ser detta som en positiv och nödvändig utveckling. Det är också av stor vikt att, när det är lämpligt, involvera anhöriga i den psykiatriska vården.

Ett flertal kunniga intresseorganisationer och patientföreningar finns etablerade i Uppsala län och arbetar för ökat brukarinflytande. Miljöpartiet ser det som en naturlig del i utvecklingen av vården att samarbeta med organisationer som företräder grupper som annars kan ha svårt att själva arbeta för en förändring och ökad förståelse för den enskildes och gruppens situation.

MILJÖPARTIET VILL:
● ha fortsatt och utvecklad samverkan med patient- och brukarföreningar för att stärka kvalitet, delaktighet och hälsa.
● att väntetiderna kortas till psykologisk behandling på vårdcentralerna, bland annat genom en övergång till Effektiv och nära vård och med fler behandlingsformer.
● att det finns en mångfald av psykologiska behandlingar inom Region Uppsala för att kunna erbjuda individanpassade lösningar med hög tillgänglighet (exempelvis vid olika tider på dygnet). Behandling kan ske både enskilt och i grupp, och även erbjudas på den digitala behandlingsplattformen.
● att verksamhetsområde Psykiatri vid Akademiska sjukhuset ska redovisa hur de jobbar för att minska förekomsten av tvångsåtgärder inom vården, detta ska kontinuerligt följas upp under mandatperioden av politiken.
● ta bort patientavgiften för LPT-vård, för att ingen ska behöva betala för vård den inte frivilligt har gått med på.
● att väntetiderna kortas för att få utredning och behandling vid misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Beroendevård
Grunden för en god beroendevård ska vara evidens och beprövad erfarenhet precis som i övrig hälso- och sjukvård. Fokus ska vara att behandla den sjukdom som patienterna har, inte att moralisera eller skuldbelägga. Vi vet att vård för beroende är effektivare än straff och därför bör hälso- och sjukvårdens fokus ligga på vård av sjukdomen. Behandling bör i möjligaste mån kunna erbjudas i hela länet. Personer med beroende har ofta komplexa vårdbehov, med både annan psykiatrisk sjuklighet och somatiska sjukdomar. Vården för dessa personer behöver därför i möjligaste mån vara integrerad. Det innebär ett nära samarbete mellan socialtjänsten, psykiatrin, beroendevården (när denna är separat organiserad) och somatisk hälso- och sjukvård. De nationella riktlinjerna för vård och stöd vid beroende behöver implementeras fullt ut. Sjukvården ska ha god och tillgänglig information och rutinmässigt ställa frågor om levnadsvanor och eventuella beroendeproblem. Förebyggande arbete mot beroende ska lyftas upp genom att bland annat göra beroendemottagningar lättillgängliga för individer med dessa behov. Detta är särskilt viktigt för individer som samhället har svårt att nå och ge stöd.

Alkoholberoende är den vanligaste formen av vårdkrävande beroende. Det är särskilt viktigt att ha en väl utbyggd och lättillgänglig behandling för detta beroende. Alkoholrådgivning och öppenvårdsinsatser fyller en viktig funktion redan idag, och kommer att göra det även fortsättningsvis. Ingen ska stängas ute från vård och hjälp för sitt beroende, genom att villkor ställs för att vård ska ges. De som behöver hjälpen mest är trots allt de som, trots sin egen önskan, ger efter för sitt beroende.

För att färre ska dö i beroenderelaterade sjukdomar vill vi fortsätta att bygga ut det sprututbyte som Miljöpartiet tog initiativ till under den gångna mandatperioden. Genom en mobil enhet vill vi tillgängliggöra sprututbytet i fler delar av länet. Syftet är i första hand att minska smittspridning, men även att skapa kontaktytor mot individer med beroendeproblem. Sprututbyte skapar kontaktytor med de som har svårast problematik, och möjliggör att ge dem bättre hjälp för somatiska problem, liksom motivationsstöd och behandling för att bli drogfria. En del individer har hanterat sin problematik utan att få kontakt med sjukvården, och då kan en sprutbytesmottagning vara den första kontakt som skapas för att ge annan hjälp mot beroendet.

Miljöpartiet vill att Region Uppsala ska ansöka om att få starta provverksamhet med så kallade injektionsrum för drogberoende. Detta har redan funnits i flera decennier i ett antal olika storstäder i Europa och i Kanada, och det är visat att det tydligt minskar risken att dö av narkotikaöverdos, utan att det bidrar till ökad användning av narkotika. Det är viktigt att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet på bästa sätt främja en god vård och ett gott bemötande för individer med drogberoende. Hepatit C är en mycket vanlig smitta bland individer som injicerar droger. Under de senaste åren har samtliga regioner samarbetat kring ett ordnat införande av nya, botande läkemedel mot denna infektion. Denna behandling är mycket kostsam, och därför har de patienter prioriterats för behandling som uppvisat leverfibros. Det finns dock starka skäl att ge behandling till samtliga individer som bär på smittan, för att förhindra smittspridning inom riskpopulationen. Miljöpartiet vill därför verka för att samtliga patienter inom vår region med hepatit C får behandling mot infektionen.

Läkemedelsberoende är ett växande problem i hela landet. Läkemedelsberoende kan uppkomma vid användning av flera olika läkemedel, bland annat starka smärtstillande och ångestdämpande tabletter samt sömnmedel. Vården har ett stort ansvar för förskrivning av dessa läkemedel i enlighet med evidens, beprövad erfarenhet och etablerade riktlinjer samt för uppföljning av dessa patienter, för att minska risken för beroendeutveckling. Miljöpartiet vill förbättra möjligheten att få effektiv behandling för spelberoende. Det är den första beroendediagnos som inte baseras på en kemisk substans. Det är ett beroende med ett stort mörkertal i samhället, och som riskerar skapar social misär. Självmordsrisken bland spelberoende personer är högre än bland människor med alkoholberoende, sannolikt på grund av de snabba och massiva ekonomiska problem detta beroende kan ge individen och hens familj. Det är av vikt att hälso- och sjukvården tillägnar sig och utvecklar behandlingsmetoder för spelberoende och tillgängliggör dessa för dem av länets invånare som behöver den hjälpen. För att vården för beroende (oavsett drog) ska vara framgångsrik måste även anhöriga ges stöd. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver därför anhörigvården bli tillgänglig för fler. Många ungdomar med beroendeproblem har ingen att prata med och det är svårt för familjer att få hjälp. Miljöpartiet vill att Region Uppsala öppnar minst en tillgänglig mottagning för ungdomar med beroendeproblem. Mottagningen Mini Maria Stockholm tjänar här som en modell. Mottagningen ska ha ett nära samarbete med kommunerna.

MILJÖPARTIET VILL:
● fortsatt implementera de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid beroende.
● se en effektivare samordning av hälso- och sjukvårdens medicinska och psykologiska behandling med kommunernas psykosociala och arbetsrehabiliterande insatser.
● att Region Uppsala ansöker om att få starta provverksamhet med så kallade injektionsrum för drogberoende.
● att samtliga patienter med hepatit C inom Region Uppsala erbjuds behandling mot infektionen.
● förbättra möjligheten för individer med spelberoende att få effektiv behandling,
● förbättra stödet till anhöriga till individer med beroendeproblem.
● att Region Uppsala ska öppna minst en mottagning för stöd till ungdomar med beroendeproblematik.

Nyheter på ämnesordet

Örebro län, 14 maj 2024

Camilla Hansén (MP) ställer fråga om rätt till fritidstolkning för teckenspråkiga

Örebro län, 13 maj 2024

NA Debatt: Valet är ditt – var en röst för klimatet, demokratin och naturen!

Västmanland, 12 maj 2024

Amanda Lind i Västerås 18 maj

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter