Skolmiljöpartiet

En skola för alla

Förskola och skola är ett av kommunens kärnområden. Arbetet som görs i våra förskolor, skolor och fritidsgårdar är fantastiskt, men alla barn och anställda måste få tid att utvecklas och lära. Samtidigt behöver skola och förskola byggas in i samhället som en social resurs och i balans med dess potential att stödja klimat -och miljöarbete.

Vi i MP Ekerö sätter värde i att driva på för en jämlik skola för alla barn. Vi vet att en del barn kämpar i skolan och vissa riskerar att falla ur och därmed få svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och nå självständighet.  Vi värnar om en skola som lever upp till skollagen där alla barn får sina behov tillgodosedda. Vi vill att alla barn trivs i skolan, mår bra och kan utvecklas individuellt, socialt och i samhället. Därför måste vi ha mindre barngrupper, större resurser för skolmaterial,  bättre arbetsvillkor för lärare och ökat stöd för kultur i skolan. Kulturen är en del av välfärden!  Bra förskolor och skolor är investeringar, inte ställen att plocka vinster ur.

För barnens bästa vill vi:

• Ha mindre barngrupper och fler vuxna i skolan.
• Värna landsbygdsskolorna.
• Inga fler vinstdrivande skolor.
• Verka för lokala tillagningskök i alla skolor med närodlad säsongsbaserad mat.
• Verka för stärkt samverkan mellan skolan, SYV och näringslivet. Skapa ett sammanhang och hjälpa barn som har svårt att se sin framtida yrkesroll. Inspiration samt fler sommarjobb.
• Näringslivsvecka från årskurs  6.

Natur

• Utveckla gröna skolgårdar och skolträdgårdar med möjlighet till utomhuspedagogik.
• Utveckla Parklekar eller kretsloppshus (fritidsverksamhet) som är gratis för alla. Odling, höns, pyssel, lekmiljöer. Stärka känslan av sammanhang och ungas koppling till djur och natur, kretslopp och cirkulärt tänkande.
• Bygga Naturrum i samverkan med andra intressenter i kommunen som visar på Mälaröarnas unika miljö. Och där utställningar och liknande kan visa hur vi kan agera som hållbara privatpersoner.Miljö och klimat – när barn kan växa i sig och i sin känsla av sammanhang kan de också utvecklas till medvetna vuxna som driver på för klimat och miljö, demokrati och fred.

Transport

• Ha fler trygga gång- och cykelvägar, så elever själva kan ta sig till skola och träning.

Kultur

• Öka resurserna för kultur i skolan. Författarbesök i högstadiet av ungdomsförfattare, gästspel av Riksteatern och Operan m fl. Kultur är en del av välfärden!

Hälsa

• Införa kunskapslyft till personal inom psykisk ohälsa, hbtqi, sex-samlevnad och klimatanpassningar.
• Stötta skolan och övriga ungdomsverksamheter med resurser för att proaktivt upptäcka och ta hand om unga i risk för psykisk ohälsa. Det kan till exempel användas till att anställa fler inom elevhälsan.
• Stärka samverkan mellan skolan, elevhälsa, BUP, UMO och socialtjänsten för att utforma bemötande-koncept och kontinuitet för unga i behov av särskilt stöd.  Detta kan även inkludera erkända organisationer mot mobbing, självmord och cyberkriminalitet.
• Att skolan är en del i samverkan för information internt och till målsmän om droger och alkohol t ex genom kreativa metoder och föredrag av tidigare missbrukare.

Utomhuspedagogik

Naturkontakt har positiva effekter både fysiskt och psykiskt för såväl vuxna som barn och unga. Regelbunden vistelse i naturen för barn och unga främjar dessutom en miljömedvetenhet och känsla för naturen som vuxen.

Regelbunden naturvistelse förbättrar elevers mentala hälsa och emotionella kontroll respektive impulskontroll. Detta gäller både för barn med specifika diagnoser (till exempel ADHD) och övriga barn. Elever som deltar i undervisning i skolträdgårdar presterar bättre i naturvetenskapliga ämnen och har mer hälsosamma matvanor jämfört med andra elever. Lek och rörelse utomhus i gröna miljöer förbättrar förskolebarns grov- och finmotorik.  Att barn utvecklar sin motoriska kompetens är betydelsefullt av flera skäl. Motorisk kompetens har ett starkt samband med både kognitiv förmåga och skolprestation.

Regelbunden ”grön” utomhusundervisning leder till förbättrade sociala färdigheter, självkontroll och självinsikt. Att arbeta tillsammans har också potential att bidra till positiv utveckling för demokratiska processer och genusfrågor. Utomhuspedagogik skapar en tryggare skolmiljö med färre fall av mobbing i de skolor som har prövat detta. Det sociala klimatet i klassen och skolan, både mellan lärare-elev och elever emellan, främjas av utomhuspedagogik. De sociala, emotionella och kunskapsmässiga dimensionerna stärkts och relationen mellan lärare och elev blir mer jämlik. När det är roligt är det lättare att lära sig.

Genom en mer varierad lärmiljö kan hjärnan hämta intryck från olika håll och får då en rikare miljö av syn, doft, hörsel och känsel. Närhet och tillgänglighet till natur ökar människors fysiska aktivitet och naturkontakt har ett samband med personligt välbefinnande och bättre återhämtning från stress och vissa sjukdomar. Det vi också vet om klimatkrisen och de behov vi har för att anpassa våra miljöer gynnas även av gröna skolgårdar, träd och buskar. Ytterligare en möjlighet med skolträdgårdar är de synergieffekter som kan gynnas genom att feriearbete som ungdomar kan erbjudas, utveckling av verksamhet för unga långt ifrån arbetsmarknaden och möjlig samverkan genom IOP.

Miljöpartiet de gröna på Ekerö vill därför:

• Verka för att arbetsformer utvecklas för att främja arbetet med utomhuspedagogik i kommunens skolor och förskolor.
• Verka för att ta fram en strategi för fortbildning för pedagoger som vill arbeta med utomhuspedagogik.