Varför tvingas kvinnor vänta längre än män på vård?
Miljöpartiet driver på för en jämställd sjukvård. Vi vill ha utökade resurser till kvinnosjukvården, en tryggare förlossningsvård och högre anslag till forskning om kvinnosjukdomar.
Betydligt fler kvinnor än män tvingas vänta längre än vårdgarantins 90 dagar på en operation eller ett besök hos en specialist. Samtidigt upplever många kvinnor att deras symptom vid kvinnosjukdomar som endometrios och vulvodyni inte tas på allvar. ”Jag har fått jaga, tjata och ifrågasätta” vittnar en kvinna med endometrios i en rapport från Region Skånes patientnämnd.
Så här ska det inte vara!
Miljöpartiet i Region Skåne vill:
Öka resurserna till kvinnosjukvården
Vi vill se en särskild satsning på den skånska kvinnosjukvården. Därför vill vill vi avsätta särskilda medel för att stärka kunskapen kring kvinnosjukdomar och korta väntetiderna.
Öka kunskapen om kvinnosjukdomar
Vi vill inrätta ett utvecklingscentrum för att stärka kunskapen om kvinnosjukdomar inom den skånska sjukvården. Ingen kvinna ska behöva kämpa för att få rätt vård.
Stärka klimakterievården i Skåne
Kunskapen om klimakteriet har länge varit bristfällig, trots att runt 70 procent av alla kvinnor drabbas av mer eller mindre allvarliga problem i samband med övergångsåldern. Många kvinnor upplever att sjukvården inte tar deras problem på allvar och att de inte blir lyssnade på. Miljöpartiet vill stärka klimakterievården i Skåne och öka kunskapen i samhället.
Höja forskningsanslagen
Forskningen om kvinnosjukdomar har länge varit eftersatt. Det beror många gånger på att det har varit svårt att få anslag för forskning kring kvinnosjukdomar. Följden är att orsakerna till flera kvinnosjukdomar fortfarande inte är helt kända. Istället för att bota själva sjukdomen kan sjukvården enbart ge lindring av symptomen. Miljöpartiet vill höja anslagen till forskning om kvinnosjukdomar.
Varför är det här viktigt?
En jämställd sjukvård är avgörande för att alla ska få rätt vård i tid och bli tagna på allvar. I dag finns tydliga skillnader där kvinnor oftare får vänta längre på behandling och där sjukdomar som främst drabbar kvinnor inte prioriteras tillräckligt. Det leder till onödigt lidande och sämre livskvalitet.
Bristande kunskap om kvinnosjukdomar gör att diagnoser försenas och att patienter tvingas kämpa för att bli lyssnade på. När vården inte har tillräcklig kunskap riskerar behandlingar att bli mindre effektiva och i vissa fall helt utebli. Det är ett strukturellt problem som kräver riktade insatser.
Samtidigt är forskningen om kvinnors hälsa eftersatt. Det gör att orsaker till många sjukdomar fortfarande är oklara och att vården ofta bara kan lindra symptom istället för att behandla grundproblemen. Genom att stärka både vård och forskning kan fler få rätt diagnos snabbare och bättre behandling.
Att satsa på kvinnosjukvård handlar därför inte bara om enskilda insatser, utan om att skapa ett mer rättvist och fungerande vårdsystem. När vården blir mer jämställd förbättras kvaliteten för alla, och fler människor kan leva ett friskare och tryggare liv.
