Föreningar
Miljöpartiet vill stärka föreningslivet i hela Göteborg, göra stödet enklare och ge fler barn och unga en meningsfull fritid.
Föreningslivet skapar gemenskap, tillit och demokratiskt engagemang. Många föreningar gör stor nytta men hindras av krångliga regler, brist på lokaler och osäkra villkor. Göteborg behöver ta bättre vara på civilsamhällets kraft i hela staden.
Miljöpartiet i Göteborg vill:
Vi vill ge föreningar bättre och mer långsiktigt stöd.
Föreningar ska kunna lägga mer tid på verksamhet och mindre tid på administration. Därför vill vi förenkla kontakten med staden, utveckla stödet och ge bättre hjälp med ansökningar, redovisning och vägledning. Små föreningar ska inte stoppas av onödigt krångel.
Vi vill öppna fler lokaler för föreningslivet.
Tillgång till lokaler med rimlig hyra är avgörande för att föreningar ska kunna växa. Vi vill att fler kommunala lokaler ska kunna användas på kvällar och helger. Skolor, kulturhus och andra offentliga lokaler ska i större utsträckning bli mötesplatser för lokalt engagemang.
Vi vill stärka föreningslivet för barn och unga.
Alla barn och unga ska ha möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett familjens ekonomi eller var i staden de bor. Vi vill särskilt stärka föreningslivet i områden där behovet är störst och skapa fler vägar in i idrott, kultur, friluftsliv och andra aktiviteter.
Vi vill göra föreningslivet mer jämlikt, jämställt och tillgängligt.
Fler ska kunna delta i föreningslivet på lika villkor. Därför vill vi förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, stärka tjejers och kvinnors möjligheter till idrott och fritid och fördela stöd på ett rättvist sätt.
Vi vill utveckla samarbetet mellan staden och civilsamhället.
Föreningar når människor som kommunen inte alltid når. Därför vill vi stärka dialogen mellan Göteborgs Stad och föreningslivet och utveckla fler samarbeten med idéburna aktörer. Det gör staden mer demokratisk, trygg och sammanhållen.
Vanliga frågor
Varför ska kommunen stötta föreningar?
Föreningar gör sådant som kommunen inte kan göra ensam. De skapar gemenskap, fångar upp engagemang och bygger tillit mellan människor. Ett starkt föreningsliv bidrar också till bättre folkhälsa, tryggare bostadsområden och fler meningsfulla sammanhang för barn och unga.
Hur kan föreningsstöd bli rättvist utan att bli krångligt?
Stödet behöver ha tydliga regler, men inte mer administration än nödvändigt. Föreningar ska veta vad som krävs, få hjälp att göra rätt och kunna redovisa på ett sätt som är rimligt i förhållande till bidragets storlek. Det är särskilt viktigt för små föreningar som drivs ideellt.
Riskerar öppna skollokaler att skapa problem med ansvar och trygghet?
Det kräver tydliga rutiner för bokning, ansvar, städning och säkerhet. Men många lokaler står tomma kvällar och helger trots att behovet av mötesplatser är stort. Med fungerande ansvarsfördelning kan skolor och andra kommunala lokaler bli viktiga nav för lokalt föreningsliv.
Hur kan fler barn delta om familjen inte har råd?
Kostnader för avgifter, utrustning och resor kan stänga ute barn från fritidsaktiviteter. Därför behövs lägre trösklar, fler aktiviteter nära hemmet och möjlighet att låna utrustning. Föreningslivet kan spela stor roll, men behöver stöd för att nå barn som annars inte deltar.
Hur kan föreningar bidra till trygghet utan att ersätta välfärden?
Föreningar ska inte ta över kommunens ansvar för skola, socialtjänst eller fritidsverksamhet. Däremot kan de komplettera välfärden genom att skapa relationer, aktiviteter och vuxennärvaro i vardagen. Det stärker lokalsamhället och kan förebygga ensamhet, oro och utanförskap.
Läs mer: Föreningar Demokrati Arbetsmarknad och vuxen utbildning