Fler barn i förskola och fritidshem

Förskolan har en viktig roll i att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Vi vet också att deltagande i förskola har betydelse för barnets framtida skolresultat. I Sverige går idag nästan alla barn i förskola, men bland de barn som inte deltar kommer en större andel från familjer bosatta i områden med större socioekonomiska utmaningar. Ofta finns det också fler barn med annat modersmål än svenska i dessa områden, samtidigt som det arbetar färre legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare här.

Miljöpartiet vill stärka likvärdighetsbidraget för förskolan. Fullt utbyggt ska det omfatta två miljarder kronor varje år och kunna användas till att anställa fler pedagoger, höja lönerna, kompetensutveckling eller fler specialpedagoger – allt utifrån de lokala behoven. Alla förskolor ska få del av pengarna, men de som har tuffast förutsättningar ska få mer.

Miljöpartiet vill också att fler barn ska ges möjligheten att ta del av förskolan. I dag deltar barn med utländsk bakgrund i förskolan i betydligt lägre utsträckning än barn med svensk bakgrund. Det är allvarligt, inte minst med tanke på att förskolans kompensatoriska uppdrag har stor betydelse för att ge alla barn likvärdiga livschanser.

Vi vill också att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats varje år från tre års ålder och att kommunerna följa upp de barn mellan tre och fem år som inte tar del av förskolan.

Även fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan som stödjer barnens lärande och ger både social och språklig träning. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barnen som har tuffast förutsättningar att klara skolan. Men de barn som har störst nytta av fritids saknar ofta rätten att gå där. Ett barn med långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd eftersom det idag bara är barn vars föräldrar arbetar som har rätt att gå där. Vi vill stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet, och ge alla barn rätt till fritids. Oavsett vad deras föräldrar gör.

Mindre barngrupper i förskolan är viktigt både för barnens lärmiljö och för de anställdas arbetsmiljö. Miljöpartiet drev i regering igenom en omfattande satsning på att skapa mindre barngrupper i förskolan. Detta har gett resultat, men arbetet för att skapa mindre barngrupper måste fortsätta. Det handlar både om barnens lärmiljö och personalens arbetsmiljö. Att pressa in för många barn i förskolegrupperna får aldrig bli en metod för att spara pengar.

Personalen är förskolans viktigaste resurs. Idag råder det stor brist på både legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare. Vi behöver både locka nya personer att jobba i förskolan och värna den personal vi har idag. För att nå dit måste vi komma tillrätta med de höga sjuktalen och satsa rejält på att förbättra arbetsmiljön. Vi behöver också göra förskolans yrken mer attraktiva på andra sätt, och hitta vägar för att få fler förskollärare och utbildade barnskötare att vilja arbeta på de förskolor som har de tuffaste förutsättningarna, eftersom de idag har en lägre andel utbildade pedagoger.

Miljöpartiet driver även på för att blivande förskollärare som arbetar i förskolan ska kunna studera på deltid med full lön. Vi vill kvalitetssäkra barnskötarutbildningen och på sikt göra barnskötare till en skyddad yrkestitel. Det handlar både om att höja yrkets status och om att säkra barnens tillgång till rätt utbildad personal.

Alla barn måste ges lika möjligheter att utvecklas och leva sina liv utan att hämmas av könsroller eller andra stereotypa föreställningar. Vi vill att förskolor ska använda en genusmedveten pedagogik, för att ge barn möjlighet att få vara sig själva.