Motioner till kommunfullmäktige

Här hittar du motioner som Miljöpartiet har lagt till Linköpings kommunfullmäktige under mandatperioden 2018-2022.

Tillskapa ett nytt koloniområde

2020-09-29

Samhällsbyggnadsnämndens har tagit beslutet om att säga upp avtalet med Tomteboda koloniområde på grund av Ostlänkens eventuella dragning över marken. Kommunen har under 10 år lovat att ersätta eller omplacera Tomteboda koloni, men efter en närmre juridisk granskning landat i slutsatsen att inget nytt område eller annan kompensation kan erbjudas kolonisterna på grund av kommunallagens skrivning kring likabehandlande.

Miljöpartiet anser att kommunen därför istället ska tillskapa ett nytt koloniområde och teckna avtal med Linköpings koloniträdgårdar, en förening som samlar alla Linköpings kolonister och som är öppet för alla Linköpingsbor. En lämplig plats för detta kunde vara i Lambohov, längs Landbogatan. Där finns ett område som är utpekat för koloniområde i översiktsplanen och planlagt för odlingslotter i gällande detaljplan.

Om intresse finns från Tomtebodas kolonister kan de sedan teckna ett eget avtal med Linköpings koloniträdgårdar och flytta dit sin verksamhet.

Många kolonilotter är dock idag dyra. För att det ska vara öppet för alla Linköpingsbor är det viktigt att det nya koloniområdet utformas på ett sådant sätt att priserna på en större andel av lotterna kan hållas nere. Det ska vara möjligt även för dem med mindre ekonomiska medel att få tillgång till en odlingslott.

Koloniträdgårdarna är gröna lungor i staden och de behövs. Är det något Coronapandemin har lärt oss så är det behovet av att lätt kunna komma ut i grönskan. Vi vet också att koloniträdgårdarna bidrar med biologisk mångfald och även viss självhushållning.

Miljöpartiet yrkar att:

  • Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att tillskapa ett nytt koloniområde, till exempel i Lambohov, längs Landbogatan.
  • Kommunen tecknar arrendeavtal med Linköpings koloniträdgårdar.
  • Koloniområdet utformas på ett sådant sätt att priserna på lotterna kan hållas nere.
  • Storleken på det nya området behöver vara tillräcklig för att inrymma både intresserade personer från Tomtebodaföreningen och andra kolonister.
  • Avhysningen av Tomteboda koloniförening skjuts upp tills detta nya område står klart.

Rebecka Hovenberg
Gunnar Gustafsson 
Petter Mattsson

Låt KFUM funkis få leva

2020-06-16

För några år sedan sökte en pappa till ett barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning febrilt efter en fritidsverksamhet för sitt barn i Linköping utan att hitta det och beslutade sig då för att själv skapa det som hans barn behövde. Med stöd från Linköpings kommun, Region Östergötland, Lejonfastigheter, IKEA och många fler föddes KFUM Funkis i Linköping. Den 30 april 2019 slogs dörrarna upp för fritidsverksamhet för barn mellan 3-11 år med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en verksamhet som idag är livsavgörande för många familjer.

Många föräldrar har vittnat om att de gick på knäna innan de kunde gå till KFUM Funkis. Det är oerhört påfrestande att vara förälder till ett barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och skilsmässor är inte ovanliga. Barnen i sin tur blir ofta bortvalda, får inte vara med och leka med andra barn då det upplevs att de stör och förstör. Flera föreningar har svårt att bemöta dessa barn, vilket gör att de inte heller får en plats inom idrotten. I princip all fritidsverksamhet är stängd för dessa barn.

Idag har KFUM Funkis 195 barn och 134 familjer inskrivna. Barnen erbjuds lek medan föräldrar och syskon erbjuds stöd att orka med vardagen. Habiliteringen och BUP har ett nära samarbete med KFUM Funkis och tillsammans har man kunnat göra livet enklare för alla inblandade. Verksamheten är unik och verksamheten får frågor utifrån hur man gör för att lyckas så bra.

KFUM Funkis finansieras med projektpengar från Allmänna Arvsfonden och har verkligen gjort nytta. Det finns dock ett stort problem som uppstår i september 2021. Det är att projektet tar slut och KFUM Funkis tvingas lägga ner. Återigen kommer nästan 200 barn stå utan fritidsverksamhet och deras föräldrar och syskon utan stöd. Ur såväl ett barnperspektiv som ett samhällsekonomiskt perspektiv vore det vansinne.

Miljöpartiet yrkar:

  • Att Linköpings kommun säkerställer att KFUM Funkis kan fortsätta drivas med samma styrka som idag genom att Linköpings kommun tecknar ett IOP tillsammans med KFUM eller att KFUM Funkis införlivas i Linköpings kommuns fritidsverksamhet.

Cecilia Gyllenberg Bergfasth

Rörelseinspirerande utemiljöer

2020-06-16

Forskningen visar att rörelse är bra för oss människor, inte minst i ett flertal studier gjorda vid Gymnastik- och idrottshögskolan och Centrum för idrottsforskning. I rapporten De aktiva och de inaktiva– om ungas rörelse i skola och på fritid visar Gisela Nyberg att “Andelen som nådde rekommendationen om fysisk aktivitet var högst hos de yngsta och lägst hos de äldsta eleverna, i snitt 44 procent hos pojkar och 22 procent hos flickor.” Rekommendationen för fysisk aktivitet är en timmes sammanlagd rörelse under hela dagen.

Utifrån detta arbetar Riksidrottsförbundet med regeringsuppdraget Rörelse i skolan. De har där kunnat konstatera att när barnen rör sig enligt deras metoder på rasterna får barnen en bättre hälsa, bättre motorik, bättre psykiskt mående och det sker en ökad social utveckling hos barnen. Allt detta bidrar i sin tur till ökad studiero i skolan, inkludering, färre kränkningsanmälningar och ökad skolnärvaro. Riksidrottsförbundet menar att rörelseförståelse (physical literacy) är lika viktigt som läs- och skrivförståelse. Rörelseförståelse handlar om att hitta verktyg för att våga, vilja och kunna vara fysiskt aktiv under hela livet.

Miljöpartiet anser att det är nödvändigt med mer rörelse i förskola, skola och fritids. För att få barnen att röra på sig spontant handlar det inte bara om själva genomförandet av fysiska aktiviteter som behöver ske, utan också att det behöver finnas föremål som stimulerar till rörelse även när inte ledare finns på plats och kan hålla i aktiviteter.

Ur det perspektivet behöver utemiljöerna vid skolorna i kommunen utvecklas till variationsrika och inspirerande platser med klätterställningar, balansvägar, uppdrag som måste lösas gemensamt och annat som bjuder in till social samvaro genom rörelse. Det handlar om att planeringen och nyttjandet av skolgårdarna och närliggande utemiljöer sker utifrån en medvetenhet kring barn och ungas behov av att utveckla sin rörelseförståelse i en trygg miljö. Barn- och Ungdomsnämnden har fastslagit ett program, “Funktionsprogram Utemiljö”, som beskriver vad som behöver uppfyllas. Dock beskriver inte programmet inom vilken tidsram det ska användas.

Miljöpartiet yrkar:

  • Att Linköpings kommun alla skolors utemiljöer som inte uppfyller programmet renoveras de närmaste tio åren utifrån “Funktionsprogram Utemiljö”.

Cecilia Gyllenberg Bergfasth

 

Pilotkommun för hållbara transporter

2020-01-30

Sverige har som mål att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges nationella klimatutsläpp. Vägtransporterna dominerar och står för över 90 procent av transportsektorns utsläpp. Personbilarna bidrar med den största delen, cirka 10 miljoner ton koldioxid per år, en femtedel av Sveriges nationella klimatutsläpp. Det klimatpolitiska rådet, som utvärderar regeringens klimatpolitik, menar att en minskning av transporternas utsläpp till nära noll är en förutsättning för att nå nettonoll till 2045.

Linköping har som mål att bli koldioxidneutralt till 2025, men mycket mer behöver göras för att målet ska nås, bland annat på transportsidan där utsläppen fortfarande är höga. Ska kommunen nå sina egna klimatmål krävs därför fokus på transporter, såväl byte av drivmedel som byte från bil till kollektivtrafik, cykel och gång. De tidigare använda styrmedlen måste vässas och kompletteras med nya åtgärder.

I Översiktsplan för staden som antogs 2010 fastslogs målet för färdmedelsfördelningen som innebär att resor med bil kraftigt ska minska från dagens cirka 60 till 40 procent, och att resor med gång, cykel och kollektivtrafik kraftigt ska öka till cirka 60 procent. För att nå målet och få ned utsläppen krävs stora krafttag.

Genom en aktiv politik för att minska utsläppen samtidigt som kommunen är en möjliggörare för nya tekniska lösningar anser Miljöpartiet att Linköping har goda förutsättningar att bli en föregångskommun för hållbara transporter och vara fossilbränslefri 2030 inom kommungränsen. För att vi ska nå dit krävs dock ett målmedvetet arbete inom flera olika områden, men det innebär också stora möjligheter att bygga en attraktiv och smart kommun med ökad livskvalitet för linköpingsborna.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi på att kommunfullmäktige beslutar att:
• Samverka med fastighetsägare för att kraftfullt bygga ut infrastruktur för laddfordon, framförallt i flerfamiljshus.
• Införa flexibla och miljöstyrande parkeringstal i all kommunal planering.
• Införa kostnadsfri parkering för bilar som drivs på el eller biogas.
• Främja införandet av bilpooler och bildelning i hela Linköping, även i ytterområden och mindre tätorter. 
• Skapa en gemensam citylogistik i samverkan med Cityföreningen med syfte att minska lastbilstrafiken i staden.
• Ställa höga krav på bygglogistiken vid nybyggnation med syfte att minska antalet lastbilar.
• Genomföra prioriterade satsningar på kollektivtrafik i planarbetet.
• Bygga ut antalet mobilitetshubbar och pendlarparkeringar.

Rebecka Hovenberg                                                 
Petter Mattsson

 

Inför Bostad först för att minska hemlösheten

2020-01-26

Rätten till bostad är stadgad både i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna och i svensk grundlag. Boende lyfts fram som en social rättighet både i FN-deklarationen (artikel 25) och i regeringsformen 1 kap. 2 § första stycket.

Bostad först är en modell för att minska hemlöshet som bygger på bostaden som en mänsklig rättighet. En person får ett eget kontrakt på en egen lägenhet med egen nyckel. Olika typer av stöd för att klara av att bo självständigt erbjuds, från vardagsbestyr till behandling av beroendeproblematik. Alla stödinsatser görs utifrån hyresgästens egna prioriteringar. Målet är att kunna ta över hyreskontraktet.

Bostad Först togs till Sverige av Sveriges stadsmissioner, och är igång i mer än 20 kommuner. Det finns därför goda erfarenheter att dra nytta av vid införandet. SKR rekommenderar metoden därför att den är både effektiv - 80% kommer vidare till egna kontrakt - och kostnadseffektiv - dygnskostnaden är en tredjedel av en plats i ett akutboende.
I de flesta kommuner sker verksamheten i samverkan mellan kommun och Stadsmissionen, vilket troligen är lämpligt även i Linköpings kommun.

Jag föreslår
att Linköpings kommun inför Bostad först
att införandet görs i samverkan med idéburen sektor

Birgitta Rydhagen

 

Planera för hund!

2020-01-07

För många människor är hunden en kär vän, en viktig del av livet. Men många som har hund har också behov av tillsyn för hunden. Många hundägare jobbar eller är upptagna med annat på vardagarna och har svårt att se till dem då. En hund får inte lämnas ensam för länge. De ska rastas minst var sjätte timme dagtid enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Vissa hundar klarar inte av att lämnas ensamma över huvud taget. Därför finns det ett stort behov av tillsyn.

I Linköping finns det ett flertal hunddagis. Det som är gemensamt för dem är att de finns utanför staden eller i en del fall inom detaljplanerat område med tillfälligt bygglov. Ett hunddagis behöver bygglov och kan inte placeras i bostadsområden eftersom det då betraktas som en störande verksamhet. Inom industriområden kan de placeras, men industriområden är bullriga och inte alls lämpliga för hundar med känslig hörsel. Överallt är det frågan om tillfälliga lov eftersom planerna inte har bestämmelser som medger hunddagis.

Tillfälligt lov kan ges som mest i 15 år och är avsett för tillfälliga behov. Situationen ger inte grund för en bra verksamhet med hundtillsyn. Behovet av tillsyn för hundar i Linköping är inte tillfälligt, det måste finnas utrymme för hundtillsyn i staden, på ställen dit människor enkelt kan ta sig, även med buss eller cykel.

Därför föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att hitta lämpliga platser i staden där det planmässigt är möjligt att bevilja permanent bygglov för hunddagis.

Gunnar Gustafsson

 

Öppna ett akutboende för hemlösa

2019-12-13

Rätten till bostad ingår i FN:s Mänskliga Rättigheter artikel 25 om levnadsstandard. Den som lever utan en egen bostad är mycket utsatt, det är svårt att sköta ett arbete, och barn som lever i sådana förhållanden har mycket svårt att ha en stabil skolsituation. Svårigheter på arbetsmarknaden leder i sin tur till att det är omöjligt att få kontrakt på en lägenhet. Det leder till en ond spiral.

I maj 2018 ingick Linköpings kommun en IOP med Stadsmissionen, Linköpings domkyrkopastorat och Hjärta till hjärta för socialt och ekonomiskt utsatta personer, bland annat med syfte att vi ska lära oss mer om den här gruppens villkor och behov. Behoven varierar, men för några är hemlösheten det största bekymret. Enligt Stadsmissionen finns just nu ungefär 25 personer i Linköpings kommun som akut saknar bostad, och som inte kan ta del av de akutlösningar som erbjuds idag. En person i aktivt missbruk nekas till exempel tillträde och blir lämnad utanför.

Det behövs därför ett akutboende för dem som är hemlösa. Nu. Idag. Ett boende där även personer med missbruk är välkomna, och där det finns personal som kan möta de mest akuta behoven av stöttning, servera mat och ge råd och stöd för den närmaste tiden.

Egna bostäder är alltid målet, men under en övergångsperiod behövs en mer tillfällig, akut plats att sova, duscha, laga frukost och göra läxor på. Det kan med fördel genomföras i samverkan med idéburen sektor som har kontakt med de flesta individer i målgruppen. Erfarenheter från IOP, tidigare års försök med värmestuga, övernattning för EU-migranter och liknande kan ligga till grund för kloka avvägningar i hur boendet behöver utformas för att fungera väl.

Miljöpartiet föreslår

- att Linköpings kommun startar ett bemannat akutboende för hemlösa oavsett livssituation.

Birgitta Rydhagen    
Rebecka Hovenberg

 

Vem bygger framtidens Skäggetorp? (avslag)

2019-11-21

Ett gediget arbete för att ta fram ett planprogram för framtidens Skäggetorp har under förra mandatperioden ägt rum med ovärderlig hjälp av invånare, ideburen verksamhet och företagare i Skäggetorp. Nu finns planen men frågan som kvarstår blir dock : Vem ska bygga framtidens Skäggetorp?

I ett läge med stor bostadsbrist och höga byggpriser så blir ett område som enligt marknaden är klassat som ett “C-område” inte prioriterat. Att bygga där innebär oftast omedelbara nedskrivningar och högre risker. Som bolag väljer du självklart att planera nybyggnation i de områden där du ser bäst avkastning och lägst risk samt att man har krav på sig att verka affärsmannamässigt. Detta gör att den plan som nu finns på hur vi vill att framtidens byggnation ska se ut i Skäggetorp, kommer förbli just det, en plan. Fullständigt beroende av privata byggherrars initiativ och vilja att ta ekonomiska risker för Linköpings bästa, Skäggetorps bästa. Därför finns ett behov av att  kommunen uppmuntrar till och bjuder in till samarbete kring nybyggnation i Skäggetorp. Det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden äger bara en liten del av beståndet i Skäggetorp och är inte majoritetsägare där som man är i tex Ryd vilket gör att även deras mandat blir för litet för att driva igenom den omfattande förändring som behövs.

Linköping är dock inte ensamma om att ha utsatta områden med denna typ av ägande fördelning. Rosengård i Malmö är ett liknande exempel. Men i Rosengård byggs det nu nytt. Allt efter att kommunstyrelsens ordförande kallade alla bostadsbolagen i området  till samråd, där resultatet blev att man bildade ett gemensamt bolag. På så sätt delade man på risken, och framtidens Rosengård började byggas. Äntligen ska någon sätta spaden i marken.
Hur ska Linköping ta sig an utmaningen som står framför oss?

Miljöpartiet de gröna i Linköping föreslår att:
-kommunstyrelsen ges i uppdrag att bjuda in alla bostadsbolag i Skäggetorp till en dialog för att diskutera områdets framtid och möjligheter till innovativ samverkan.
-kommunstyrelsen ger i uppdrag att utreda möjligheter för samverkan mellan de olika bolagen genom tex ett gemensamt bolag med mål att få igång byggandet i Skäggetorp och andra liknande områden.

Maria Moraes

Minska matens klimatavtryck

2019-10-28

I oktober 2019 skrev Stockholm, tillsammans med 13 andra städer runt om i världen, under Good Food Cities Declaration. Deklarationen uppmärksammar matens stora klimatpåverkan och behovet av att vi äter mer klimatsmart. Genom deklarationen förbinder sig städerna att jobba klimatsmartare med maten som tillhandahålls av offentliga verksamheter, genom att öka andelen vegetariskt och minska matsvinnet.

Deklarationen innebär att städerna ska jobba för att uppnå en ”Planetary Health Diet” för sina medborgare till år 2030. Detta betyder att man inte överskrider 16 kg kött per person per år samt 90 kg mejeri per person per år, vilket skulle innebära mer än en halvering av det genomsnittliga köttintaget. Enligt Livsmedelsverket konsumerar svensken i snitt 50-55 kilo kött per person och år.

För att uppnå detta ska staden genomföra följande åtgärder:

1. Anpassa livsmedelsupphandlingar till Planetary Health Diet, helst med krav på ekologiska livsmedel.
2. Stödja en ökning av den växtbaserade livsmedelskonsumtionen.
3. Minska matsvinnet och avfallet med 50 procent till 2030 från 2015 års nivåer.
4. Inom två år efter att ha godkänt deklarationen, arbeta med medborgare, företag, offentliga institutioner och andra organisationer för att utveckla en gemensam strategi för att genomföra dessa åtgärder.

Förutom att maten har stor påverkan på klimatet och den biologiska mångfalden har den också stor påverkan på vår hälsa. Vi vet att fetman ökar bland barn och ungdomar i Sverige. 20-25 procent av ungdomar i 10-årsåldern i Sverige är överviktiga och drygt 3 procent lider av sjukdomen fetma. Good Food Cities Declaration tar sig an både den hälsomässiga och den miljömässiga utmaningen med maten vi äter och hjälper oss ställa om till en diet som är både klimatsmart och hälsosam.

Sammanlagt tillagar och serverar Kost & Restaurang i Linköpings kommun cirka 25 000 portioner per dag, vilket innebär att mer klimat- och miljösmarta luncher kommer att ha stor betydelse för Linköpings totala klimatavtryck. Minst lika viktigt är det att skol- och förskolebarnen får veta varför deras skolor och förskolor serverar mindre kött och reducerar matsvinnet. Om barn och unga tidigt lär sig kopplingen mellan mat och klimat och även får in vanan att äta växtbaserat är chansen större att de skapar matvanor som är hållbara och att de även inspirerar föräldrar och vänner att äta mer grönt.

Miljöpartiet yrkar att

- Linköpings kommun förbinder sig att arbeta i enlighet med Good Food Cities Declaration.
- Kommunen genom beteendepåverkan och information lyfter fram fördelarna med en hälsosam och klimatsmart kost.

Rebecka Hovenberg   
Cecilia Gyllenberg Bergfasth

 

Förbättra trafiksituationen vid Linköpings skolor

2019-10-16

Trafiksituationen runt Linköpings skolor är ofta problematisk på morgnarna, vilket många barn, föräldrar och skolpersonal vittnar om. En undersökning som försäkringsbolaget IF har gjort visar att allt fler föräldrar skjutsar sina barn med bil till skolan. 4 av 10 föräldrar anser att deras barn inte har en tillräckligt säker väg för att gå till skolan själva och pekar ut andra bilkörande föräldrar som den värsta risken mot barnens säkerhet. Den ökade biltrafiken leder också till att allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, eftersom de tycker att det är farligt för barnen att gå till skolan när det är så mycket trafik där.

För att förändra den här situationen måste alternativen, att gå eller cykla till skolan, upplevas som tillräckligt trygga och attraktiva i jämförelse med att åka bil. Fördelen med gång och cykling är många. Barn som går eller cyklar till skolan får vardagsmotion och kommer fram piggare. De lär sig att röra sig i trafiken och får med sig en mer flexibel syn på hur de kan resa när de blir äldre, vilket skapar en grund för framtida vardaglig fysisk aktivitet. Forskningen är tydlig i att barn som cyklar eller går till skolan presterar bättre. Miljön runt skolorna blir dessutom tryggare, luften bättre och koldioxidutsläppen minskar när biltrafiken minskar. I förlängningen påverkar också barnen sina föräldrars resvanor att bli mer hållbara.

Alla bor inte på gång- eller cykelavstånd från sina skolor. Därför kan det vara lämpligt att införa bilfria zoner i runt skolorna, men anlägga tydliga angöringsplatser bortom dessa, så att föräldrar som måste skjutsa med bil kan stanna till där och gå med sina barn den sista biten.

Kommunen har stora möjligheter att på olika sätt gynna gång och cykel runt skolorna och aktivt styra över valet av färdmedel dit. Det gäller både med hjälp av faktiska ändringar i den fysiska miljön och genom beteendepåverkan. Här har kommunen flera verktyg man kan använda sig av och stora möjligheter att påverka situationen i rätt riktning.

Miljöpartiet föreslår:

• Att kommunen systematiskt inventerar gång- och cykelvägarna och trafikmiljön runt skolorna.
• Att infrastrukturen förbättras i en sådan omfattning att det är tryggt att låta barnen gå eller cykla.
• Att vi inför bilfria zoner runt skolorna med angöringsplatser för bil på lämpligt avstånd, så att barnen kan gå den sista biten.
• Att varje detaljplan och bygglov för skolor tydligt belyser trafiksituationen för gående och cyklande barn.
• Att Linköpings cykelplan kompletteras med en skolcykelplan som blir bindande för detaljplanerna.
• Att en cykelparkeringsnorm antas som garanterar att minst 70 procent av eleverna kan parkera sin cykel på skolan på ett säkert och lättillgängligt sätt.
• Att trafik och resvanor integreras i skolarbetet, inklusive att öva cykling i skolan så att barnen lär sig cykla på ett säkert sätt.
• Att samtliga skolor får i uppdrag att årligen arbeta med mobility management samt genomföra kontinuerliga föräldradialoger där gång- och cykelfrämjande åtgärder lyfts.

Rebecka Hovenberg, Take Aanstoot, Petter Mattsson

Främja företagandet i Skäggetorp (avslag)

2019-06-13

Att verka som företagare i ett område som klassats som extra utsatt av polisen är på många sätt en stor utmaning. Inte minst ekonomiskt då till exempel försäkringar riskerar att vara mycket dyrare än på andra ställen på grund av områdets uppfattade otrygghet.
Samtidigt är Skäggatorp till befolkningen sett den största stadsdelen vi har i Linköping. Att bygga upp ett företag i ett område med dåligt rykte är i sig en stor utmaning som endast ett fåtal är redo att ta sig an. Men just den gruppen av stigfinnare och initiativtagare är det som Linköping och Skäggetorp behöver!
Ett område med hög arbetslöshet behöver nya jobb, nya egenföretagare och ett lokalt engagemang av aktörer med en anknytning till området samt ett bra och stabilt företagsklimat. Om man som är aktör villig att ta den risken och det ansvaret  så bör kommunen också möta upp för att underlätta resan som står framför dem.

Miljöpartiet de gröna yrkar därför att:
- Linköpings kommun tar initiativ till att starta en företagsinkubator i Skäggetorp.
- Att Linköpings kommun kartlägger och följer upp företagen i Skäggetorp  med särskilda undersökningar för att  följa trender och uppfattningar om det lokala företagsklimatet.
- Att kommunen verkar för att företag ska vilja etablera sig i våra utsatta områden, t.ex. Skäggetorp.

Maria Moraes

 

Inför konceptet Food-for-Life i Linköpings kommun

2019-06-25

Det finns många fördelar med en stor andel närproducerade råvaror i de offentliga måltiderna. När livsmedlen har växt eller producerats i närområdet är det lättare att få mer kunskap om var maten kommer ifrån och hur den producerats. Det går att göra studiebesök på gårdarna och koppla på kunskap samt upplevelser kring maten.

Många av Östergötlands kommuner arbetar med konceptet Food-for-Life tillsammans med en hög andel närproducerad mat, vilket innebär att de lyfter fram kunskap om var maten kommer ifrån, hur den odlas/produceras och kommer till tallriken. I förskola och skola innebär det pedagogiska kopplingar med utgångspunkt i mat och måltider. För omsorgen är fokus mer på upplevelser och aktiviteter inom odling, mat, djur och natur. Det innebär också ett ökat fokus på själva måltiden. Sammantaget är ambitionen med Food-for-Life, att skapa mervärden för verksamheterna kopplat till den offentliga måltiden.

Linköpings kommun upphandlar livsmedel, lagar och serverar mat till ca 24 500 matgäster varje dag inom förskola, skola och omsorg. Dessa måltider tar offentliga medel i anspråk. Kan vi enligt Food-for-Life modellen "göra mer av måltiderna", som är ett dagligt inslag i princip alla kommunala verksamheter, så vinner vi många mervärden. För att ytterligare stärka konceptet är det viktigt att maten i så hög grad det går är närproducerad. Dessutom bidrar närproducerad mat till många fler fördelar för kommunen, dess invånare och regionens företagare.

Food-for-life konceptet tillsammans med en större andel närproducerad mat skulle innebära  att vi arbetar mot målen i den regionala livsmedelsstrategin. Vi får en bättre krisberedskap om något skulle hända, eftersom det är lättare att ha kontinuitet i leveranser om vi har våra leverantörer nära. Genom avtal med lokal livsmedelsproducenter stöttar vi lokalt/regionalt näringsliv och vi bidrar till en hållbar utveckling genom att köpa livsmedel som producerats enligt svensk lagstiftning och krav på djurhållning. Det kanske viktigaste av allt - vi skapar medvetenhet hos våra yngsta medborgare (barn och elever), som får kunskap att efterfråga produkter som har producerats med tanke på god djurvälfärd och omtanke om miljön.

Miljöpartiet yrkar att
- Linköping inför Food-for-Life-konceptet i kommunens förskolor, skolor och i omsorgsverksamheten
- Kommunen ökar andelen närproducerade livsmedel inom kommunens offentliga måltider i enlighet med målsättningarna i den regionala livsmedelsstrategin.
- Att kraven på Food-for-Life införs i de relevanta nämndernas kravspecifikation vid upphandling av måltider.
- Att kraven på Food-for-Life införs i kravspecifikationen vid upphandling av äldre- och omsorgsverksamhet.

Rebecka Hovenberg    
Cecilia Gyllenberg Bergfasth

 

Modernisera halkbekämpning och snöröjning

2019-04-17

Halka är ett samhällsproblem i nordliga länder som Sverige, men oftast innebär inte vintern att marken är ständigt täckt av snö eller is. Tvärtom så tenderar Linköping att vara snö- och isfritt den största delen av den tid vi kallar vinter. Däremot så är våra trottoarer och gångbanor, samt en stor del av våra cykelvägar täckta av ett grovt, vasst grus som gör ont i fötterna, gör trottoarerna svårforcerade för de med nedsatt rörelseförmåga och så kallat ”rullgrus” orsakar halkolyckor både för gående och cyklister.
När det väl är snö och halka ute och vi förflyttar oss utanför de centrala delarna av staden så fungerar snöröjningen olika på våra trottoarer. Ansvaret för snöröjning där ligger på fastighetsägarna, vilket leder till en väldigt ojämn standard. En del skottar och halkbekämpar exemplariskt medan andra helt låter bli att göra något. En del kan säkert vara äldre som bor hemma med hemtjänst och inte har möjlighet att snöröja. Att låta snöröjningen av trottoarer vara ett ansvar för den enskilde medan snöröjningen av gator sköts av samhället är en ojämlik ordning som inte hör vår tid till. Andra kommuner har i överenskommelse med fastighetsägarna tagit över ansvaret för snöröjning av trottoarerna. Det borde Linköping också göra.
En tredje aspekt på snöröjning och halkbekämpning är att många av de snödagar vi har haft denna vinter så har temperaturen pendlat kring noll grader. Det gör att den snö som gick bra att gå på ena dagen smälter på ytan för att sedan frysa till och bli farligt hal och en akut risk för de gående. Det är sällan jag har noterat några försök till halkbekämpning av kommunens entreprenörer på trottoarer eller cykelbanor dagar när det inte är någon nederbörd.
Det finns alternativ och exempel på hur en modern halkbekämpning kan gå till. Vi sopsaltar idag 10 mil cykelväg. Det är utmärkt och vi borde övergå till att använda sopsaltning eller någon motsvarande metod på samtliga cykelvägar och trottoarer. Det finns dessutom forskning på andra kemikalier än salt som kan användas och som är effektivare. Kanske kan de också ha en mindre miljöpåverkan?

Miljöpartiet yrkar att:
- Linköpings kommun ska ta över ansvaret för snöröjning av trottoarer från fastighetsägarna.
- Sopsaltning, eller likvärdiga alternativ, ska användas på samtliga cykelvägar och trottoarer.
- Halkbekämpning på cykelvägar och trottoarer ska göras när det finns behov av det.

Gunnar Gustafsson

 

Utöka den områdesbaserade socialtjänsten

2019-03-21

Socialtjänsten i Linköpings kommun står som i många andra delar av landet inför stora utmaningar som kräver innovativa och modiga lösningar. Socialsekreterares tid för mänskliga möten minskar, och arbetet är tungt eftersom många utredningar handlar om omfattande behov och brister som funnits under flera år. Samtidigt upplever vi att det i politiken finns en samsyn om att främja tidiga insatser.
I Linköping har vi under tidigare mandatperiod med framgång prövat en modell med områdesbaserad socialtjänst. Detta ser vi redan nu positiva resultat av då det ökat samverkan mellan kommunala och regionala instanser i området samt ökat möjligheten att just sätta in tidiga insatser innan orosanmälan görs. Möjligheten att komma in innan det har gått för långt underlättar arbetet för både socialsekreterare och de andra i barnets/familjens närhet. Personalen vittnar också om att arbetet är meningsfullt genom det utökade samarbetet med aktörer och invånare i området. Dock finns fortfarande ett stort behov av mer förebyggande arbete.
Miljöpartiet ser vikten av att vi som kommun utformar den kommunala verksamheten utifrån brukarens behov och med brukaren i centrum. Vi tror också på kommunen som en hållbar arbetsgivare som främjar innovation och nytänkande samt tidiga insatser för att hjälpa barn i utsatthet. Vi ser att en fortsatt utökning av den områdesbaserade socialtjänsten till fler geografiska områden tydligt är att öka insatserna för barn som utsätts för eller risker att utsättas för försummelse, våld eller övergrepp.Vi anser att den områdesbaserade socialtjänsten bör utökas successivt för att etableras i alla bostadsområden, med högst prioritering i våra mest utsatta områden. Vi ser därmed också ett behov av att undersöka behoven och möjligheterna för en tillgängligare socialtjänst utanför Linköpings tätort.

Miljöpartiet i Linköping yrkar:
- att kommunen utökar den områdesbaserade socialtjänsten till ytterligare minst två nya områden under mandatperioden.
- att kommunen utökar resurserna för den områdesbaserade socialtjänsten så att det förebyggande arbetet och samverkan med andra aktörer i bostadsområdena ökar.

Maria Moraes
Birgitta Rydhagen

 

Sluta subventionera Linköpings flygplats

2019-03-06

Flygets klimatpåverkan är stor. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Den uppskattade totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor år 2017 motsvarar utsläppen för hela personbilstrafiken i Sverige. Utsläppen är cirka 1,1 ton per person och år, vilket motsvarar den totala koldioxidbudgeten per person om vi ska ha en möjlighet att nå 2 graders målet. Det är tydligt att flygandet måste minska.
Linköpings kommun har ett pågående avtal med SAAB om samverkan kring Linköping City Airport, där Saab AB ”tillhandahåller flygplatstjänster” mot ersättning från kommunen. Det handlar om 112 miljoner kr för perioden 2018-2021 som istället hade kunnat läggas på trygghet, skola, omsorg eller nödvändiga klimatsatsningar. Dessutom innebär det att skattemedel används till en direkt miljöskadlig verksamhet som krockar med klimatmålet att bli CO2-neutrala till 2025.
Flygbiljetterna måste spegla den verkliga kostnaden och om inte flygresenärerna är beredda att betala vad det kostar att flyga kan man konstatera att det inte finns något underlag för en flygplats i Linköping.
2021 löper avtalet med SAAB ut. Senast då anser Miljöpartiet att avtalet ska förhandlas om och subventionerna till flygplatsen upphöra. Tiden är förbi när skattemedel kan gå till subventioner av fossila bränslen. Om vi menar allvar med orden att Linköpings kommun ska bli CO2-neutrala till 2025 måste subventionerna upphöra.

Miljöpartiet föreslår att:
Linköpings kommun slutar subventionerna Linköpings flygplats med skattemedel senast i samband med att avtalet med SAAB förhandlas om.

Rebecka Hovenberg

 

Inför möjlighet till sociala måltider för äldre

2019-02-14

Den psykiska ohälsan hos äldre ökar. Forskning pekar på oönskad ensamhet som en bidragande faktor. Här kan kommunen ta krafttag för att lyfta de äldres behov och bryta den negativa trenden. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor är några faktorer som är viktiga för att förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer.
Att som äldre kunna välja att några dagar i veckan få avnjuta en god lunch tillsammans med andra och att få komma ut ifrån sin lägenhet kan vara viktigt för att bryta ensamheten. Detta gäller både äldre som i övrigt sköter sig själva, och den som har boservice eller hemtjänst.
Miljöpartiet föreslår en satsning på att erbjuda äldre lunch i befintlig kommunal verksamhet som servicehus och äldreboenden. För att underlätta restaurangbesöken kan ledsagning erbjudas. För dem som hellre äter hemma kan så kallade måltidsvänner prövas. För att nå ut till dem som inte har behov av boservice eller hemtjänst kan uppsökande verksamhet i samverkan med föreningar krävas.
Ökade möjligheter att äta tillsammans i hemmet eller på restaurang skulle också kunna utvecklas i samverkan med det lokala näringslivet och föreningar genom IOP (idéburet offentligt partnerskap) eller upphandling där lunchen kan serveras på restauranger som drivs av sociala företag eller ideella föreningar.

Miljöpartiet de gröna i Linköping yrkar:
att kommunen ska erbjuda alla som har rätt till matlåda att regelbundet varje vecka kunna äta lunch utanför sitt boende eller tillsammans med en måltidsvän.
att kommunen erbjuder möjlighet till sociala måltider för äldre utan biståndsbehov.

Maria Moraes   
Birgitta Rydhagen

 

Upprätta en kommunal koldioxidbudget (bifall)

2019-02-11

I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal i Paris som rekordsnabbt ratificerades och som i princip alla världens länder ställer sig bakom. Parisavtalet anger att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, vilket enligt forskningen är absolut nödvändigt för att inte konsekvenserna av den globala uppvärmningen ska bli oöverstigliga. Det innebär att de globala utsläppen ska ner till noll under andra halvan av detta århundrade.
Ska detta gå måste alla bidra. Linköpings kommun har sedan 2010 målet att vi ska vara koldioxidneutrala till 2025. Det är ett ambitiöst mål och 2025 närmar sig med stormsteg. Viktiga beslut har fattats kring tex produktion av förnybar energi som motsvarar Linköpingsbornas förbrukning, men om Linköping verkligen ska bidra till 2-gradersmålet, måste även utsläppen minska snabbt.
Flera kommuner i Sverige, tex Uppsala, Järfälla och Västerås, har i samarbete med Uppsala universitet tagit fram kommunala koldioxidbudgetar som ett verktyg att visa vad respektive kommun konkret måste göra för att bidra till 2-gradersmålet. En koldioxidbudget omfattar hela kommunens geografiska yta och kartlägger vilka områden som är mest väsentliga för kommunen att arbeta med och inom vilket område som mest resurser ger bästa vinning och resultat.
En koldioxidbudget skulle på ett bra sätt komplettera och konkretisera Linköpings kommuns mål att bli koldioxidneutralt till 2025, men även visa vägen efter det årtalet. För bästa resultat bör koldioxidbudgeten föras in i befintliga styrdokument.

Miljöpartiet yrkar att
- En kommunal koldioxidbudget upprättas
- Att den kommunala koldioxidbudgeten blir en del av det kommande energi- och klimatprogrammet.

Rebecka Hovenberg

 

Likvärdig rätt till skolskjuts

2019-01-22

Kommunen har enligt skollagen skyldighet att ordna skolskjuts för elever till sin placeringsskola/skolskjutsskola i grundskolan och ersätta elevens resekostnader för elevresor över 6 km till gymnasieskolan.
Förutom den lagstadgade skolskjutsen till skolskjutsskolan erbjuder Linköpings kommun årskort för Östgötatrafiken till elever som valt en annan högstadieskola än sin skolskjutsskola. Ifall det saknas kollektivtrafik erbjuds däremot inget alternativ. Det innebär i praktiken att elever behandlas olika, och elever på landsbygden drabbas eftersom de antingen måste välja sin skolskjutsskola eller ordna skjuts på egen hand.
Miljöpartiet anser att alla elever i grundskolan ska erbjudas skolskjuts till den skola de har valt, även om det inte finns ordinarie kollektivtrafik där de bor. Det gäller i synnerhet elever som bor där det inte finns en trygg cykelväg. Det är en förutsättning för att det aktiva skolval som kommunen stimulerar genom olika profileringar och spetsutbildningar ska gälla även elever på landsbygden. Vi anser att även gymnasieelever på landsbygden i största möjliga mån ska erbjudas plats i skolbussar, för att inte vara beroende av föräldrarnas arbetstider och möjlighet att skjutsa. Alla delar av Linköpings kommun ska vara attraktiva och möjliga för familjer med tonårsbarn att bo i.

Miljöpartiet yrkar att:
- Alla grundskoleelever som är berättigade till skolskjuts utifrån kommunens reglemente enligt bedömning av avstånd och väg ska erbjudas skolskjuts, oavsett om de aktivt valt en annan skola än sin skolskjutsskola.
- Gymnasieelever inom kommunen i största möjliga mån erbjuds resa med kommunens skolskjutsar ifall det saknas kollektivtrafik där de bor.

Birgitta Rydhagen  
Cecilia Gyllenberg Bergfasth

 

Rusta upp Ryds motionscentrum (besvarad)

2019-01-22

Allt fler människor väljer att idrotta själva på den tid de själva väljer. Det har ökat behovet av spontanidrottsytor. I Linköping har vi rustat upp Vidingsjö Motionscentrum och det har vuxit enormt i popularitet sedan dess. Det är även många medborgare som hör av sig om önskemål för andra motionsområden.
Ryd är ett område där alla möjligheter för att skapa mötesplatser som främjar integration finns. I området finns allt från villor till studentlägenheter och hyresrätter från miljonprogrammet. En viktig del i integrationsarbetet är just att uppmuntra till naturliga möten och mötesplatser i vardagen för olika typer av människor. Därför ser vi att en satsning i Ryd inte bara är en satsning för folkhälsan och spontanidrotten utan också för ett levande integrationsarbete.
Ryds Motionscentrum har varit en populär plats men delar har tyvärr förfallit och då framför allt lokalen. Området fyller inte längre de behov och önskemål som finns hos medborgarna. Vi ser att det är hög tid att ta tag i en upprustning av Ryds Motionscentrum. Lokalen behöver renoveras, alternativt byggas en ny. Utegym och hinderbana behöver ses över. Flera idrotter behöver få utrymme att utvecklas på området. Ökad belysning och liknande trygghetsskapande åtgärder bör genomföras med en medvetenhet kring jämställdhet och barns utveckling.
Mycket har hänt sedan Ryds Motionscentrum uppfördes och behoven och önskemålen hos invånarna ser annorlunda ut idag. Därför behöver upprustningen ske i samklang med den tid vi lever i och i tydlig dialog med de som tränar vid Ryds Motionscentrum samt de boende i området. Alla ska kunna känna sig trygga i Rydskogen och i Ryds motionscentrum.

Vi i Miljöpartiet yrkar att:
- Ryds motionscentrum rustas upp för att bli en naturlig mötesplats för Linköpingsbor med olika intressen.
- Inkluderande insatser för ökad trygghet i Rydskogen och vid Ryds Motionscentrum genomförs med ett tydligt barn- och jämställdhetsperspektiv samt tillsammans med de som tränar i området, boende och civilsamhället.

Cecilia Gyllenberg Bergfasth
Björn Immerstrand

 

Nära samarbete mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården (besvarad)

2018-12-18

Larmrapporterna om ungas psykiska ohälsa duggar tätt. Det är lång kö till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och många upplever att de faller mellan stolarna.
Miljöpartiet vill minska den psykiska ohälsan hos medborgarna i Linköping, inte  minst bland barn och unga. Det är viktigt att politiken och kommunens verksamhet på ett tydlig sätt ständigt förbättrar och utvecklar sin verksamhet med barnets bästa i fokus. Ett viktigt steg i att minska ungas psykiska ohälsa och öka tidiga insatser är att stärka elevhälsan och samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården.
En utmaning är att elevhälsoteamen är sårbara eftersom vikarier saknas när en skolpsykolog eller skolkurator är frånvarande. Den enskilda skolan står då tillfälligt utan resurser för de elever som behöver hjälp. Det krävs en mer sammanhållen elevhälsa inom kommunen som kan täcka upp tillfälliga vakanser på enskilda skolor.
Ett annat dilemma i dag är att elevhälsan i skolorna bedrivs av kommunen och därför inte har naturlig koppling till regionens hälso- och sjukvård. Det finns liten eller ingen direktkontakt mellan instanserna. De unga och deras föräldrar vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp när inte skolan kan visa vägen.
En närmare kontakt mellan elevhälsan och sjukvården skulle göra att många fler unga kan fångas upp och får rätt insatser så snart som möjligt, innan de blir allvarligt sjuka. Man skulle också kunna se över möjligheterna att dela journalsystem eller med medgivande kunna läsa tidigare journaler så elevhälsan på ett tydligt sätt kan följa upp det arbete som har gjorts av BVC. Detta är extra viktigt ur ett barnperspektiv där vi måste bejaka barnens bästa och bygga upp rutiner som på ett tydligt sätt skyddar barn i utsatthet samt ökar möjligheten för tidiga insatser.

Miljöpartiet yrkar att:
- Linköpings kommun säkerställer att tillfälliga vakanser inom elevhälsoteamen på skolorna täcks upp.
- Linköpings kommun i samråd med Region Östergötland utreder möjligheterna för ett nära samarbete mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården.

Cecilia Gyllenberg Bergfasth    
Maria Moraes
 

Barnrättsstrateg för våra barns rätt (avslag)

2018-12-04

Mot bakgrund av att Barnkonventionen blir lag i Sverige den 1 januari 2020 behöver vi som kommun börja arbeta för att säkra att vi följer lagen. Vi behöver gå igenom samtliga processer ur barns och ungas perspektiv och se vad vi behöver göra för att bevaka barns rättigheter inom alla samhällsområden. Barn och unga ska känna sig delaktiga och kunna påverka utvecklingen av samhället på de områden som berör dem.
Vi i Miljöpartiet vill vara en röst för de som inte har någon, samt alltid verka i solidaritet med kommande generation. Detta kan vi bland annat göra genom att på ett tydligt sätt bejaka barnens intresse i alla beslut. Flera regioner och kommuner har redan inrättat en barnrättsstrateg eller ett barnrättsombud. Arbetsuppgifterna består ofta av tre områden - nedan med exempel på konkreta arbetsuppgifter:

Uppföljning och utvärdering
• Kommentera officiella beslut och dokument utifrån ett människo- och barnrättsperspektiv.
• Bidra med indikatorer och utvärderingar utifrån barnperspektivet.

Kompetensutveckling och kunskapsspridning
• Fungera som knutpunkt för alla frågor som rör mänskliga rättigheter och barns rättigheter i regionen.
• Representera kommunen i nätverk på olika samhällsnivåer som rör barns rättigheter.
• Möjliggöra utbildning och utveckling av barns rättigheter för anställda, förtroendevalda och samarbetspartners.

Riktlinjer och verksamhetsstöd
• Utforma dokument och riktlinjer som utgår från ett barnrättsperspektiv och som förankras i det dagliga, praktiska arbetet.
Funktionen kan också få uppdrag och ansvar för frågor som kommunen anser som viktiga, men där angreppssättet behöver vara tematiskt och gå över flera förvaltningar - exempelvis hedersrelaterat våld och barnperspektivet avseende hållbar utveckling.

Vilka exakta uppgifter som en barnrättsstrateg i Linköping ska ha är naturligtvis beroende av var vi ser att funktionen kan göra störst nytta. Tanken är inte att ersätta det arbete som redan bedrivs på förvaltningarna relaterat till barns rätt, utan att förstärka och bidra till att Linköping blir en bättre kommun för våra barn att leva i.

Miljöpartiet yrkar att:
• Linköpings kommun tillsätter en barnrättsstrateg.
• Tjänstebeskrivningen utformas utifrån motionens intentioner.

Cecilia Gyllenberg Bergfasth                                       
Maria Moraes
Björn Immerstrand

Erbjud plats på fritidshem för alla 6-9-åringar oavsett föräldrarnas sysselsättning (avslag)

2018-12-18

Elever vars föräldrar arbetar eller studerar erbjuds plats i fritidsverksamhet från 6 års ålder. Fritidshemmet har fått ett allt tydligare uppdrag som pedagogiskt komplement till skolan. Personalen har pedagogisk utbildning och ett uppdrag som särskilt fokuserar på barnens sociala och kreativa utveckling. 84 procent av elever i åldern 6-9 år går på fritids, i Linköping och i riket (2017), en andel som har ökat med 30 procent under 10 års tid.
Olika granskningar visar att andelen barn som går på fritidshem skiljer sig åt mellan olika grupper. Barn till föräldrar med svensk härkomst, höga inkomster och högre utbildning deltar i större grad i fritids, samtidigt som barn till föräldrar med utländsk härkomst, lägre inkomster och lägre utbildning har minst lika stort behov av tillgång till den pedagogiska verksamheten. Risken är att regelverket förstärker sårbarhet och utanförskap i just de familjer där riskerna är störst.
Barn till föräldrar som saknar sysselsättning har ett särskilt behov av att bli delaktiga i samhället. De har sämre tillgång till andra fritidsaktiviteter, och normalisering av hemmasittande är en stor risk. Många av deras kamrater är på fritids, och för 6-9-åringar är det svårt att delta på egen hand i olika föreningsaktiviteter eller liknande. Därför bör alla barn i åldrarna 6-9 år (förskoleklass- årskurs 3) erbjudas plats i fritidshemmets verksamhet oavsett föräldrars sysselsättning.
Skollagen erbjuder en sådan möjlighet på individuell basis genom formuleringarna ”om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation” samt ”om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning”. Miljöpartiet anser att den individuella prövningen innebär ett onödigt hinder för barn som i många fall har eget behov.

Miljöpartiet yrkar att:
- Alla barn i åldrarna 6-9 år (förskoleklass-årskurs 3) erbjuds plats på fritidshem oavsett föräldrarnas sysselsättning.

Birgitta Rydhagen   
Cecilia Gyllenberg Bergfasth

Rörelse och idrott på raster och fritidstid

2018-12-04

Linköpings kommun har tagit fram ett idrottspolitiskt program, Aktiv hela livet. Under arbetet med programmet visade det sig att barn och unga rör på sig alldeles för lite för att kunna upprätthålla en god hälsa och kunna orka med skoldagen. Majoriteten av barnen rörde sig sammantaget mindre än en timme per dag (raster, förflyttning till och från skolan och fritidsaktiviteter inräknat) och ju äldre barnen var desto mindre rörde de på sig. Forskningen visar att om barn och unga rörde på sig minst en timme om dagen skulle de både må bättre och förbättra sina skolresultat.
I Linköping finns det många föreningar som visat intresse för att hålla i idrott och rörelse under raster och fritidstid. Föreningarna samordnas av Linköpings Idrottsförbund och Östergötlands Idrottsförbund, vilka båda har som mål att få fler barn och unga att röra på sig. Det är många som vill engagera sig i att alla barn och unga ska finna rörelseglädje och kunna orka med sin skoldag. Fördelen med att engagera föreningslivet är att barn och unga får möjligheten att prova på många olika idrotter och kan hitta en idrott de gillar och på det sättet även hitta en fritidssysselsättning.
Det har pågått en hel del rörelseprojekt runt om i Östergötland, även i Linköping, med lyckat resultat. Det råder således ingen tvekan om att rörelse är gynnsamt för måendet och för att lyckas i skolan. Det är dags att se framåt och låta alla barn få samma möjligheter.
För att se till att nå så många barn som möjligt och minska utanförskap borde det vara tillåtet för de barn vars föräldrar är daglediga att vara med vid föreningarnas verksamhet på fritidstid.

Miljöpartiet yrkar att:
- Barn- och ungdomsnämnden i samarbete med Kultur- och fritidsnämnden, Linköpings Idrottsförbund och Östergötlands Idrottsförbund bygger upp ett långsiktigt arbete för att locka alla barn och unga till rörelseglädje under raster och fritidstid.
- Barn med daglediga föräldrar tillåts delta i föreningarnas verksamhet.

Cecilia Gyllenberg Bergfasth
Björn Immerstrand

Inrätta ett oberoende klimatpolitiskt råd (besvarad)

2018-11-01

Linköpings kommun har sedan 2010 arbetat för målet att vara koldioxidneutrala år 2025. Beslutet fattades i stor enighet, och flera insatser har gjorts för att minska energiförbrukning och växla över till förnybara energikällor. Det råder fortfarande osäkerhet vilka insatser som krävs och som är mest effektiva för att uppnå målet. För att åstadkomma verklig förändring i kommunens klimatarbete skulle det vara en fördel med ett oberoende klimatpolitiskt expertråd med uppdrag att utvärdera effekter av beslutade och föreslagna åtgärder och styrmedel i kommunens klimatarbete. Rådet kan också sammanställa relevant kunskap och föreslå prioriteringar mellan tänkbara åtgärder för minskad klimatpåverkan och anpassning till förändrat klimat.
Rådet bör vara fristående från politiska företrädare, och ha en bred och tvärvetenskaplig kompetens som består av forskare och andra experter, förslagsvis från Linköpings universitet och SMHI. Det lokala rådet kan utformas med det nationella klimatpolitiska rådet som Miljömålsberedningen inrättat som förebild. Ett sådant lokalt och oberoende råd har också inrättats i Lunds kommun.

Miljöpartiet yrkar att:
- Linköpings kommun inrättar ett oberoende klimatpolitiskt råd.
- I rådet inkluderas experter från Linköpings universitet och SMHI.

Rebecka Hovenberg
Birgitta Rydhagen

Erbjud fortsatt daglig verksamhet för personer över 65 år

2018-11-01

Personer med LSS-beslut om daglig verksamhet har ofta en stor del av sitt sociala och aktiva liv i den dagliga verksamheten. Det upplevs därför ofta som en stor förlust när de uppnår pensionsålder och inte längre är berättigade till daglig verksamhet. Det handlar om personer som har begränsade möjligheter att på egen hand engagera sig i aktiviteter för pensionärer. Det handlar också om personer som har ett behov av rutiner och kontinuitet. De har ofta också en begränsad ekonomisk möjlighet att delta i aktiviteter med deltagaravgifter och liknande. Detta är också i linje med en höjd pensionsålder och erbjudande om fortsatt arbete efter uppnådd pensionsålder på den öppna arbetsmarknaden. 
Därför bör kommunen erbjuda dagliga aktiviteter för personer med LSS-beslut om daglig verksamhet när de når pensionsåldern. Innehåll och omfattning kan anpassas efter deltagarnas behov, men det bör finnas ett regelbundet schema för flera dagar i veckan i särskilda lokaler, på liknande sätt som daglig verksamhet. Detta för att skapa den trygghet och förutsägbarhet som krävs av en stor del av målgruppen. Kostnaden för att delta ska heller inte utgöra ett hinder, med tanke på målgruppens ekonomiska situation.
Ett samarbete med pensionärsorganisationer och äldreomsorgens fritidsverksamhet behöver också utvecklas för att möta behov hos äldre inom LSS.

Miljöpartiet yrkar att
- Linköpings kommun erbjuder en anpassad form av daglig verksamhet till personer över 65 år med LSS-beslut.

Birgitta Rydhagen

 

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: