Stressen i skolan skapar psykisk ohälsa.
Skoldebatten präglas av populism. I stället för att basera politiska förslag på pedagogisk forskning har många valt åtgärder som låter bra på en valaffisch.
Resultatet är tydligt. Den psykiska ohälsan ökar och den psykiska hälsan minskar. .Sedan 1980-talet har andelen unga som upplever psykisk ohälsa fördubblats. I dag mår nästan varannan femtonåring under perioder dåligt. I Uppsala har var tredje flicka i gymnasiet övervägt att ta sitt liv.
Det finns många orsaker till detta. Men en av de mest framträdande är förändringen av svensk skola. Stressen i skolan har ökat i samma takt som den psykiska hälsan minskat. Över tid har den svenska skolan blivit alltmer fokuserad på att bedöma resultat och koka ned dessa till bokstäver. Mantrat har varit fler betyg, tidigare betyg och fler obligatoriska nationella prov. Detta har fortsatt trots gedigen forskning som pekar på risker med att barn börjar identifiera sig med sina betyg och därmed som misslyckade. När det sker sår skolan frön för psykisk ohälsa och utanförskap, snarare än lägga grunden för framgång.
Nu befinner vi oss en ny valrörelse. Ropen lär återigen skalla – mer betyg åt alla. Men åratal av fler och tidigare betyg har gett oss mer ohälsa, inte en bättre skola. Det är hög tid att vi tänker om.
Vi vill att betyg ska ges först i årskurs åtta så att yngre elever får den studiero som behövs utan att uppleva stressen från betyg. Betyget F ska helt tas bort från grundskolan eftersom det för många upplevs som att man blir underkänd som människa snarare än utifrån kunskapskrav. Betyget F har dessutom lett till att närmare 16 000 niondeklassare effektivt stängs ute från gymnasiet varje år.
I dag behöver lärare lägga allt mer tid på administration. Varje minut som läggs på det är en minut som inte tillbringas med eleverna. När obligatoriska betygsatta moment blir allt fler skapas en dubbel förbannelse. Dels behöver lärarna lägga en ännu större andel av sin arbetstid på rättning, dels riskerar barn vid unga åldrar att drabbas av stress i stället för att upptäcka glädjen av att lära sig.
Vi vill att antalet nationella prov minskar för att frigöra mer tid till undervisning och att skolan kan anställa mer personal. Det behövs både fler lärare, specialpedagoger, psykologer och kuratorer. Vi vill se ett trygghetslyft i skolan, där elevhälsan sätts i fokus och att skolan kan jobba förebyggande i enlighet med sitt uppdrag. Det är viktigt att det hälsofrämjande arbetet integreras i skolan, i stället för att ses som något som kan ligga utanför den ordinarie verksamheten. Hur eleverna trivs i skolan är avgörande för deras psykiska hälsa och hur de klarar skolan. I Uppsala trivs elever med en klinisk diagnos mycket sämre i skolan. Det visar hur viktigt det är att skolan ges förutsättningar att möta eleverna efter deras behov.
För barn är också en meningsfull fritid avgörande för de ska må bra och klara skolan. Här har vi tagit stora steg under denna mandatperiod med Miljöpartiet som ansvariga för barn och ungas fria tid i Uppsala. När vi startat allaktivitetshuset i Gränbyskolan, med frukostservering, har vi sett en direkt effekt. Barnen orkar mer och är piggare i skolan.
Slutligen så måste vi även öka kunskapen om psykisk hälsa och psykisk ohälsa hos barn, föräldrar, skolpersonal, ledare inom föreningslivet och samhället i stort. I Uppsala har vi haft fokus på hur hela kommunen kan vara med och stärka barn och ungas psykiska hälsa. Så ser vi till att fler barn klarar skolan.
Valet 2022 behöver bli en vändpunkt. Minska betygshetsen, ge lärare tid och resurser till undervisning, stärk elevhälsan och se till att varje barn har tillgång till en meningsfull fritid.
Jacob Risberg (bilden) och Linda Eskilsson
